Kommentarer till Om Hitlers syn på kapitalismen, apropå tidigare inlägg

Av: Kerstin

Kerstin — Sat, 03 Dec 2005 17:31:12 +0000

Gertkvist:
Du skrev att Hitler ” behövde bygga upp Tyskland och militären snabbt”. Det hade han inte alls behövt göra om han inte hade velat kriga. Att han sedan var inställd på och hade som mål att just kriga är en annan fråga och det har jag väl liksom aldrig förnekat, tvärtom.
Därmot förnekar jag att socialdemokratiska partiet i Sverige alltid velat kriga. Det är en av orsakerna till att jag hävdar att socialdemokratin inte kan beskyllas för att vara ”samma sak som kommunism som är samma sak som nazism”, som somliga försöker göra gällande.

Av: Gertkvist

Gertkvist — Sat, 03 Dec 2005 15:43:10 +0000

Hitler hade mycket tydliga och konkreta mål: återupprusta Tyskland militärt, fixa spetsteknologi inom bla. stridsvagnsvapnet (men även mer obskyrt som V-raketer) och utnyttja denna vapenmakt för att tvätta bort skammen av Versaille-fördraget och erövra lebensraum.

För att nå dessa mål behövdes typer som Hitler egentligen ogillade/inte litade på. Den preussiska officerskåren, formad långt före 1933, var inte något Hitler älskade – men den var dels omöjlig att ersätta med kort varsel, dels rackarns bra på att föra krig, så von Runstedt & co behölls.

På samma sätt var det med industrifolket (samt egentligen alla professioner): de behölls så länge det inte fanns någon bra nazistisk ersättning.

Hela Hitlers politiska karriär och vision byggde på återupprustning och krig. Ingen rimlig analys av Hitler eller Tyskland under 1930-talet kan ignorera detta faktum.

Av: Kerstin

Kerstin — Fri, 02 Dec 2005 14:48:42 +0000

Vadå Hitler ”behövde”? Han hade varken behövt bygga upp någon militär eller starta något krig.

Av: Gertkvist

Gertkvist — Fri, 02 Dec 2005 13:27:41 +0000

Troligtvis var det under perioden 1933-39 mycket få industrimän som avrättades, primärt för att det inte fanns något behov: nazisterna stal istället på legal väg deras företag.

Hade tredje riket fått hålla på i 74 år istället för 12 skulle vi säkert fått se motsvarigheter till NEPs avskaffande, femårsplaner (med åtföljande förstatligande) och Moskvarättegångar. Men Hitler behövde bygga upp Tyskland och militären snabbt. Då var det ineffektivt att slakta byggarna. Men när dessa arbetsuppgifter fullbordats skulle kapitalisternas ställning säkert ändrats.

Av: Kerstin

Kerstin — Thu, 01 Dec 2005 01:59:59 +0000

Återigen Gertkvist:
Hur många industrimän avrättade Hitler faktiskt?
Du antyder ju att han gjorde det och jag känner inte till detta, så fram med svaret. Var inte buskablyg nu. Jag är mycket intresserad av svaret på denna fråga.

Av: Kerstin

Kerstin — Mon, 28 Nov 2005 23:26:54 +0000

Gertvist:
Hur många industrimän avrättade Hitler faktiskt ?

Av: Gertkvist

Gertkvist — Mon, 28 Nov 2005 21:07:49 +0000

”Shareholder value” i stridsvagnstillverkning var antagligen urusel. Däremot fick de företag och företagare som spelade med i ”Låt oss upprusta Tyskland och invadera världen” makt och inflytande i en skala de inte hade drömt om.

Stålverksindustrin ville intressant nog inte spela med i Hitlers spel, varpå något som kan liknas vid löntagarfonder på steroider förvandlade de tidigare ägarna till minoritetsägare utan rösträtt. Medan den kemiska industrin snabbt anpassade sig till den nya regimen.

Så att citera Hitler är lika meningsfullt som att citera Stalin, Saddam eller Yassir Arafat. Man bör studera vad de gjorde istället.

Och då noterar vi att de dugliga kapitalisterna hade samma ställning som alla andra: så länge Nazi-Tyskland hade nytta av dem och de inte protesterade fick de leva. Det vill säga samma ställning deras sovjetiska motsvarigheter hade under NEP.

Av: Kerstin

Kerstin — Sun, 27 Nov 2005 23:12:25 +0000

Gertkvist:
Håller nog med dig om det mesta här, så oss emellan föreligger nog inga meningsskiljaktigheter.

Möjligen undrar jag om stridsvagnstillverkning var en så dålig affär som du menar att den var. Man fick ju, i alla fall så småningom, tillgång till väldigt billig arbetskraft gissar jag. Men detta kanske du vet mer om – berätta i så fall.

Av: Gertkvist

Gertkvist — Sun, 27 Nov 2005 22:18:06 +0000

Eftersom nazisterna bara styrde Tyskland i 12 år, varav hälften under världskrig och inledningsvis i allians med andra partier, har alla jämförelser med Sovjet (eller andra kommunistiska länder, för den delen) kronologiska problem. Till exempel var Sovjet anno 1929 förvisso en läbbig diktatur, men det totala skräckväldet under Stalin, svältkatastroferna och utrensningarna hade inte blommat ut.

Faktum är dock att de tyska ”dugliga kapitalister” som vågade gå emot ”odugliga regeringsråd” snabbt utsattes för brutala om än administrativa sanktioner. Hade Porsche tillkännagett att hans fabriker aldrig skulle ägna sig åt något så dåligt betalt som stridsvagnstillverkning, samt att detta även gällde honom själv, skulle hans ubermännisko-status inte hjälpa fem minuter mot SA-trupperna.

Kommunism och nazism är inte ”samma sak”. Faktum är att ”kommunism” inte är samma sak – utan kan delas upp i en mängd underavdelningar. Kommunism á la Lenin var inte samma sak som á la Mao eller Castro.

Däremot har praktiskt, tillämpad kommunism och nazism en mängd gemensamma drag och egenskaper. Från att de är diktaturer via trenden att bygga upp paralella system för stat och Parti till intoleransen mot potentiella konkurrenter i samhällslivet. Att både Tyskland och Sovjet förbjöd scoutrörelsen och gjorde nazist/kommunistpartiets ungdomsorganisation till det enda alternativet med knappt ett års mellanrum var ingen slump.