Det är så jag börjar undra om det är just dessa problem man vill skapa, för att minska stödet för att vi har varg i Sverige. Men sen tänker jag efter och inser att för det första kan de beslutande väldigt lite om djur och natur, för det andra tänker de nog inte så långt. Varför skulle de göra det i det här fallet när de inte tänker i de flesta andra fall.

Vargar parar sig ju definitivt med hundar och kan producera avkomma och det är vilda varghybrider som kan bli de verkligt farliga djuren, så sådana vill vi ju inte skapa förutsättningar för.

Vi motvallsbloggare bor förresten inte långt från ett vargrevir heller. Det fanns tydligen ett par som fick valpar bara några mil från vårt hus, för några år sen. Vet inte om paret/flocken finns kvar dock.

Kan de riva vildsvin förresten så vore de ju en välsignelse.

Därmed får vi ensamvargar som söker sig till nya flockar eller försöker hitta en partner för att bilda en ny.

Det är då problem kan uppstå, eftersom den ensamme vargen måste ta enklare byten än älg, vilket en flock föredrar att göra.

Jag bor i ett område med en etablerad vargflock. Har både hästar och får på gården, men har aldrig haft problem med vargen.

För 2 år sedan köpte jag en schäfertik (har alltid haft hanar tidigare) och nu helt plötsligt denna vinter har jag regelbundna besök av en ensam varg (spår i snön och mina hundars oerhört nogranna avsniffanden i spåren).

Så kanske det är som du säger Kerstin, att de ensamma hanarna känner lukten av löptikar i bebyggelsen och kan vara en orsak till att de söker sig dit.

Tack för ännu ett bra blogginlägg!