Slutligen den rimliga och motiverade undersökningen av henne handlade väl mest om hennes bissarra ideer kring satanister och annat otyg. Försiktigt nog tycks hon inte ha gjort dom i vetenskapliga publikationer i motsats till tv.

1) Gjordes det i rapporten någon bortfallsanalys av enkätsvaren?

2) Förklarade författarna varför de valde ett så vitt begrepp av ordet ”våld”, framför allt då ämnet är kontroversiellt?

3) Ingick våld i lesbiska parförhållanden i rapporten? Om inte – förklarar rapporten varför denna kontrollgrupp utelämnas?

4) Gjordes någon jämförelse mellan kvinnornas _uppfattning_ av sin situation och tillgängliga _fakta_ (polisanmälningar, dödsfall med mera)?

Samtidigt kan jag förstå att en diskussion om kvinnors lika utbredda partnervåld kan kännas besvärande för dig, då ett av de starkaste stöden för ”könsmaktsteorin” är föreställningen att nästan bara män slår sin partner.

Trots att du envist håller fast vid denna föreställning kan du inte hänvisa till någon källa som styrker den. Jag kan vara ödmjuk och avstå från uppmaningen att starta ett västkustupprop mot kvinnors våld mot män, och istället uppmana dig att i framtiden ge en sanningsenlig bild av partnervåldet och låta bli att sprida sexistiska lögner om det.

Börje:
Istället för att försöka föra en saklig diskussion för att hjälpa till att få fram en sanningsenlig bild av hur partnervåldet ser ut, så hemfaller du åt rikta in dig på min person och påstå att jag ”tror” och på andra sätt håna och häckla. Det är ett erkännande så gott som något att du har fel i sak och inte kan stödja din egen ”tro” med källhänvisningar och sakargument.

Jag skulle själv kunna psykologisera över din rädsla för att föra en saklig diskussion och din vägran att ange en källa för din ”tro”, men eftersom jag har sanningen, förnuftet och sakargumenten på min sida, så behöver jag inte sänka mig så lågt.

När författarna till rapporten (pdf) själva uppmanar alla berörda institutioner i Irland att komma med kritik och publicerar deras ”peer reviews” ihop med själva rapporten, så visar det att de är seriösa akademiker som inte är rädda för kritik, utan uppmuntrar den för att den bara kan bidra till att stärka deras redan väl underbyggda slutsatser. Detta gjorde t.ex. inte Eva Lundgren med Slagen Dam. Kanske för att hon förstod att studien inte skulle palla kritiken; den var inte ens uppe för kritik på ett vanligt universitetsseminarium.

De 3 undersökningarna du påstår finns i en ”peer review”, som skulle visa att kvinnor misshandlas mer än män i relationer, hittar jag inte. (Du kan väl citera de ställen där du menar att de nämns.)

Däremot hittar jag en hänvisning till att 37% av kvinnliga men bara 6% av manliga mordoffer dödas av sin partner. Men som du säkert förstår beror det på att så många fler män mördas ö h t och detta oftast av en annan man. Det har alltså inget med saken att göra.

Dessutom hittar jag två hänvisningar till studier som pekar på att nästan alla anmälningar till polisen om partnervåld görs av kvinnor. Men detta är något som är väl känt sedan länge av dem som studerar partnervåld, och jag har också nämnt det tidigare. Orsaken är helt enkelt att män har fler skäl än kvinnor att inte anmäla partnerns våld till polisen, bl a för att så många tror att det i princip alltid är mannen som är skyldig vid ett lägenhetsbråk polisen kallas till. Du kan läsa om det i ett autentiskt fall rörande James och Julie, eller i den här artikeln av Murray Straus (eller om den länken inte fungerar här).

Om det är de här undersökningarna du syftar på, undrar jag förstås om du skojar och driver med oss läsare, eller om du medvetet försöker lura mer lättlurade läsare, som inte är lika kunniga som jag. Om du inte försöker luras, så är det väl bara att hänvisa till en ordentlig källa för din ”tro”, eller hur?

Du har fel i att jag skulle ha valt att ”tro” att kvinnor misshandlar män lika mycket. På den tiden jag ”trodde” något i saken – innan jag tog reda på – så lät jag mig (som många andra ännu) luras av den feministiska propagandan och trodde att kvinnor kanske stod för kanske 10 procent av våldet. Men när alla studier som gjorts i frågan visar att kvinnor misshandlar lika mycket, så har jag ändrat uppfattning till en mer välgrundad som jag kan argumentera sakligt för utan att gå till personangrepp eller försöka undvika besvärande fakta, vilket alltså feminister och andra troende gärna gör eller tvingas göra för att försvara sin tro och sina (köns)fördomar.

Läs gärna på i ämnet, Börje! Jag kan rekommendera Dunedin-studien (pdf), där 37 procent av kvinnorna berättar att de misshandlat sin man, men bara 27 procent av dem att de själva blivit misshandlade. Ange också gärna en vederhäftig källa som du stöder din ”tro” på! Det är ju bara genom hänvisning till goda vetenskapliga studier som vi kan avgöra vilkens hållning som är sanningsenlig och vilkens som bara är en ”tro” och simpel fördom.

En sak håller jag med dig om, Börje. – En människas tro är svår att ändra på.
Jag hjälper dig gärna att avslöja eventuella nakna kejsarinnor med sakargument och relevanta källhänvisningar. Kom gärna med detsamma om du menar att jag skulle tro något som inte stämmer med verkligheten.

Men om du – och andra som har svårt att acceptera att kvinnor misshandlar lika mycket som män i relationer – läser inte bara de två kritiska ”peer reviews”, utan också författarnas svar, så ska du bland annat hitta följande formuleringar:

”Overall, the key findings on the prevalence of domestic violence by men and women which are at the heart of this report – and the key reason why the study was commissioned in the first place – are unaffected by these reviews.”

”The reviewers biggest reservation is that our search of the literature may not have been exhaustive – and this we acknowledge – but neither of the reviewers were able to cite one prevalence study which we overlooked. This is surprising given that the reviewers are acknowledged experts in this field. In particular, the reviewers do not show how the findings of our report would be any different if a more exhaustive search of the literature had been undertaken.”

Författarna till rapporten tillbakavisar också i sitt svar alla de sakliga invändningar som kritikerna har, på ett sätt som nästan framstår som raljerande, när det blir tydligt hur kritikerna missförstått grunderna för slutsatserna i rapporten. Den rätt arroganta formulering som inleder den ena ”peer review”

”This report on domestic violence against male victims is unacceptable as a serious scientific critique.”

visar sig alltså helt sakna saklig grund och framstår mera som ett desperat och känslomässigt utbrott från den som inte vill acceptera resultaten, eftersom de kullkastar kritkerns ideologiska övertygelse.

Kan inte du, Börje, försöka med att hänvisa till en studie som visar något annat än att kvinnor misshandlar lika mycket som män; något som varken kritikerna ovan eller någon annan jag frågat klarat av. Jag undrar alltså fortfarande på vilka vederhäftiga studier feminister och andra bygger sin föreställning på, att män misshandlar mer i relationer.

Kerstin:
De studier som jag grundar slutsatsen att kvinnor misshandlar lika mycket på, kommer alltså inte från Irland eller speglar irländska förhållanden enbart, utan de är gjorda över hela västvärlden. Rapporten bygger på studier från USA (5), Kanada (4), Storbritannien (2), Australien (1) och Nya Zeeland (1).

Problemet – att feminister och andra blundar för att kvinnor misshandlar sin partner lika mycket – skulle inte avhjälpas av att jag genomförde en egen studie. Resultaten skulle troligen av dem som inte vill se den egna gruppens utbredda våld avfärdas som ”antifeminism” eller med samma arrogans som jag pekat på ovan.

Det finns redan tillräckligt många studier från hela västvärlden som visar samma sak föra att alla – utom de riktigt ideologiskt inskränkta – ska kunna acceptera faktum. Samma resultat finns från Tyskland (där kvinnor är tre gånger så våldsamma i samband med vårdnadstvister), från Norge i en studie från i år och från den tidigare nämnda svenska studien.

Så jag undrar alltså på allvar, Kerstin, varför du har så svårt att acceptera vad som finns väl belagt i goda vetenskapliga studier över hela västvärlden och dessutom i Sverige. Samtidigt har jag inte fått en enda hänvisning till någon enda studie som skulle stödja föreställningen att män misshandlade sin partner mer än kvinnor.

Det enda man brukar hänvisa till är den offentliga statistiken över anmälningar av partnervåld till polis och sjukvård, vilket ju naturligtvis speglar verkligheten mycket sämre än studier av verklig våldsfrekvens, vilket vänsterfolk inte är sena att påpeka när det gäller polisanmälningar mot invandrare, som anses riskera mer att anmälas för brott än svenskar.

Kan inte du Kerstin hänvisa till en källa som du menar visar att män misshandlar sin partner mer än kvinnor?

Sedan uppmanar jag dig förstås att starta ett Borås- eller Västkust-upprop för att få ett stopp på kvinnors våld mot (sina) män med anledning av det här brutala dådet, som inte står efter Piteå-uppropets tändande gnista i brutalitet. Begär offentliga medel för att få kvinnor att ta sitt kollektiva ansvar för gruppens våld och visa att ni kvinnor inte blundar för det våld ni – enligt JämO:s logik – är kollektivt skyldiga till.