Kommentarer till Om flyktingkrisen

Av: Dan Gmark

Dan Gmark — Sun, 06 Mar 2016 13:13:12 +0000

Ulla: Tack för länken till artikeln av Valerie Hudson. Jag kan emellertid inte hitta något stöd för din siffra på mansöverskottet någonstans i artikeln. Inte heller i Roslings artikel, som Hudson hänvisar till. Om vi håller oss till verklig statistik, så förhåller det sig så här: Mellan åren 2000 och 2015 har antalet män per hundra kvinnor bara ökat från 104,67 till 106,33 i åldersgruppen 15 till 29 år. Under denna tid har Sverige tagit emot många flyktingar. Mycket tyder på att det finns något grundläggande fel i Hudsons och Roslings spekulationer om flyktinginvandringens effekter.

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Mansoverskottet-storst-bland-unga-vuxna/

Av: Ulla

Ulla — Sat, 05 Mar 2016 00:04:01 +0000

Det här är en källa, men jag har sett uppgifter om mansöverskottet på flera ställen.http://www.politico.com/magazine/story/2016/01/europe-refugees-migrant-crisis-men-213500
Sen drar du för stora växlar på siffrorna från årets två första månader. Det är vinter och folk är mindre rörliga. Regeringens åtgärder kan också påverka. Det är för tidigt att säga som du gör: ”Hösten 2015 var en exceptionell tid… och vi kan definitivt säga att trenden har vänt.”
Vad visste vi i augusti 2015 och vad vet vi i mars 2016?
Det finns starka krafter som eldar på folkförflyttningen.

Av: Dan Gmark

Dan Gmark — Fri, 04 Mar 2016 09:02:26 +0000

Hösten 2015 var en exceptionell tid när det gällde antalet asylsökande och vi kan definitivt säga att trenden har vänt. I februari i år hade antalet asylsökande minskat till 2756 personer. Av dessa var 894 barn som följde med sin familj. Av de asylsökande var cirka 42 procent kvinnor eller flickor.

Sedan undrar jag i vilken statistik du har hittat din siffra på mansöverskott. Jag har gått till Statistiska Centralbyråns befolkningsstatistik och de skriver så här om mansöverskottet:

”År 2015 var könskvoten 1,08 för 15–19-åringar, 1,06 för 20–24-åringar och 1,05 för åldersgruppen 25–29 år. ”

Alltså drygt 106 män per 100 kvinnor för åldersgruppen 15 – 29 år. Inte någon hög siffra eftersom det föds mellan 105 och 106 pojkar per 100 flickor i Sverige.

Statistiska Centralbyrån 2016-03-02:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Mansoverskottet-storst-bland-unga-vuxna/

Av: Ulla

Ulla — Wed, 02 Mar 2016 21:10:49 +0000

Förra året inkom 162 877 ansökningar om asyl. Av dem var 114 728 män och 48 149 kvinnor. Det är ännu för tidigt att säga om trenden har svängt.
Sen är det ett väldigt stort problem att i åratal tvingas bo i förläggningar ute i skogen och dela rum med främmande människor. Så antalet har självklart en mycket stor betydelse. Det går inte att jämföra med dina lumparerfarenheter.
När de väl efter en lång handläggningstid får en kommunplacering återstår problemet med permanent bostad.
Vi har nu ett mansöverskott i åldersspannet 15-30 år på 126 män på 100 kvinnor. Det är mer än Kina har. Unga män utan förankring i samhället som uppfostrats i en misogyn klankultur lär bli ett problem.

Av: Dan Gmark

Dan Gmark — Thu, 25 Feb 2016 19:32:46 +0000

Beträffande könsfördelningen så är den inte så ojämn som det ibland låter i diverse media. Av de asylsökande i januari i år var 1626 kvinnor och och flickor; 2546 var män och pojkar. Alltså nästan 40 procent av kvinnligt kön. 1201 barn följde med sina vårdnadshavare. Mycket tyder alltså på att det ofta är hela familjer som söker asyl idag.

Är ”antalet” ett problem? Naturligtvis var det ett problem när väldigt många asylsökande kom under en kort tidsperiod. Därför har jag förståelse för det utökade transportöransvar som regeringen införde. I och med att man tvingade järnvägs- och färjeföretagen att stoppa alla som försökte komma ombord utan giltig legitimation minskade antalet asylsökande radikalt.

I januari 2016 sökte 4172 personer asyl i Sverige. Är det ”fysiskt omöjligt” att ta emot cirka 50 000 asylsökande per år? Naturligtvis inte. Om vi sedan kan ge alla ”värdiga boendeförhållanden” beror på vad man menar med detta. När jag jobbade som förläggningshandläggare på 90-talet var normen två personer per rum i lägenhetsboende med självhushåll. Alltså sex personer i en vanlig trerummare. Naturligtvis blev det konflikter ibland när två barnfamiljer skulle dela på en liten lägenhet. Idag har man skärpt normen och placerar fler personer i lägenheterna.

Å andra sidan var vi sexton man i samma ”sovrum” när jag gjorde lumpen och jag minns inte att man diskuterade om det var värdiga boendeförhållanden. Min åsikt är att det går att bo väldigt trångt om man har någon typ av sysselsättning, om det finns folk som kan ta tag i de problem som uppkommer och, framför allt, om man har hopp om en förbättring inom en inte alltför avlägsen framtid.

De fysiska boendeförhållandena är inte det värsta. Det stora problemet är den långa handläggningstiden för asylansökan och ovissheten. Nu har man ökat ovissheten genom beslutet att i princip bara ge tillfälliga uppehållstillstånd. Från min kontakt med hundratals asylsökande vet jag att det som höll människorna uppe var hoppet att en dag få ”komma ut till en kommun” och påbörja reguljära svenskastudier och ha möjlighet att söka jobb.

Dan Gmark

Länk till Migrationsverkets statistik:
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Aktuell-statistik.html

Av: Ulla

Ulla — Wed, 24 Feb 2016 19:10:06 +0000

Det största problemet är ju antalet. Även om Migrationsverket skötte anläggningarna så är det rent fysiskt omöjligt att ge värdiga boendeförhållanden till alla. Sen har vi problemet med alla kvinnor och barn som inte kommer hit. De som sitter kvar utanför EU:s gränser i olika läger. Det är ett moraliskt dilemma att de flesta vi hjälper här i Sverige är män ”i sina bästa år”.

Av: Dan Gmark

Dan Gmark — Mon, 15 Feb 2016 19:00:56 +0000

Tack för den kommentaren! Jag kände till rapporten ”Vi räknar minuter, vi räknar pinnar… Till nytta för vem?” men hade inte läst den innan jag skrev min artikel.

Nu kan jag säga att jag rekommenderar rapporten för alla som vill veta vad NPM innebär och vilka alternativ som finns.

För den som vill ha en snabb introduktion finns en artikel i ETC från den 14/2:”NPM har skapat ett tjänstemannavälde”
http://www.etc.se/debatt/npm-har-skapat-ett-tjanstemannavalde

Av: Kerstin Eldh

Kerstin Eldh — Mon, 15 Feb 2016 16:50:55 +0000

Läs gärna Gunilla Ryds och min rapport om New Public Management!
http://gemensamvalfard.se/wp-content/uploads/2015/12/NPM-rapport.pdf