En sådan klädsel borde vara ”förbjuden” i hemtjänsten, i kommunal äldreomsorg. Jag tycker inte att man kan komma hem till svenska gamla människor i sådan klädsel. Helsvart dessutom. Bara ansiktet syns. Hur känns det, för en gammal människa, när det ringer på dörren och man öppnar och ser en helsvart gestalt i farstun? Rent praktiskt kan man ju också undra hur det går att arbeta i sådan klädedräkt – diska, städa osv.

En helt annan sak är det ju om man kommer som gäst!

Not.
En äldre släkting till mig kände sig otrygg i sitt hjälpbehov.

I debatten har också en annan effekt av ojämlik syn på sexualiteten (silikontuttar etc) tagits upp, och i debatten om våldtäkter brukar feminister ofta framhålla att även en helnaken kvinna borde få slippa bli behandlad som ett könsobjekt.

Den nakna kroppen har blivit överkommersialiserad och de som verkligen vill ha en jämlik sexualitet och frihet att själv bestämma över sin klädsel utanför arbetslivet har mycket att hämta i Naturismen; en livssyn (filosofi) som bejakar fördomsfri och avspänd nakenhet och tar avstånd från exhibitionism, sexualisering och kommersiell exploatering av människokroppen.

Skrev själv om det på min blogg. http://suspensoarg.wordpress.com/2009/10/18/lisa-magnusson-ropar-islamofobi-men-slojfragan-ar-storre-an-sa/

Nu sitter folk i små stugor
med dyrbara hundkreatur.
De kunde väl leka med flugor,
som också är sällskapsdjur…
—
Det är lätt att förfäras och peka finger. Dom andra. Vi präktiga.

Jan Wiklund:
Visst har ungdomar alltid demonstrerat sin självständighet med avvikande klädsel, och helst sådan som förargat den äldre generationen men med burka och niqab är det lite annorlunda.
Jag tror att det tilltagande bruket av religionssignalerande klädsel bland unga muslimska kvinnor signalerar något allvarligare, inte bara avstånd från vuxensamhället, utan avstånd från hela det svenska samhället och många av våra grundläggande svenska värderingar och jag menar nog att de triggats till detta av den diskriminering de utsätts för numer. Unga mot äldre är en sak, religion mot religion/kultur mot kultur är något annat.

Lasse Strömstedt:
Jag är inte alls säker på att tälten kom till som rent förtyckande plagg. Även männen i vissa beduinkulturer bar kläder som de lätt gjorde heltäckande. Det var säkert skydd mot en gassande sol och dessutom mot sandstormar. Men idag används de enbart kvinnoförtryckande i de länder där sådana är påbjudna och de kvinnor som inte inser det är det mest synd om.

Sixten Andreasson:
Jag tycker inte att man har anledning att förbjuda några kläder, rent allmänt men däremot ska man kunna förbjuda somliga på vissa ställen. Kommunikation fungerar inte om den ena parten är helt dold, så är det bara, och de där tälten är just till för att förhindra kommunikation. I lärande-situationen behöver man samspela socialt och kommunicera effektivt- så i skolan ska barn eller unga människor inte tillåtas dölja sig totalt, enligt min uppfattning, vilket väl även är din uppfattning, vad jag förstår. Vi lever år 2009, inte år 500 f.Kr. eller f.M. På den tiden gick kvinnor inte i skolan.

Anna Carlbro:
Nej, jag ler inte alls, i varje fall inte hånfullt. Jag har gått samma väg. Under sjuttiotalet avskydde jag den svenska skola som dottern gick i (där rektorn var gravt religiös, liksom många av lärarna) och hade gärna sett att det funnits ett alternativ att sätta min dotter i. Tyckte då att det danska systemet var mycket bättre. Idag ser vi kanske i Danmark konsekvenserna av just det du pekar på, vart det ledde, och då är vi på god väg vi också.
Idag tycker jag det var bra att vi inte hade friskolor på den tiden – av precis de skäl som du anför. Och så ska jag le – i samförstånd :-).

Men sen, vi förde inte en assimileringspolitik på 70-talet. Att man gjorde det är en myt som man skapat nyligen, i propagandan mot ”den sociala ingenjörskonsten”. Man talade i lagstiftningen om att invandrarpolitiken skulle stå på tre ben: Jämlikhet‚ Valfrihet och Samverkan.
Lika rättigheter för alla i landet boende, ingen segregering alltså. Invandrare skulle själva välja om de ville låta sig assimileras eller bara integreras. Samverkan innebar att man skulle sträva mot att svenskar och invandrare samverkade i samhället.
Detta var inte assimilering och mycket hedervärda mål anser jag.

Fast den unga flicka som studerar till förskollärare och vars fall nu prövas av DO sa vid en intervju att hon hade ingen avsikt att arbeta så länge hennes man kunde försörja henne, men hon ansåg att hon hade rätt att utbilda sig ”som alla andra”.
Jag tycker att hon ska ha rätt att utbilda sig, och som utvecklingen är nu kommer hon säkert att kunna få arbete på ett muslimskt daghem där hon slipper kontakt med män.

Här kommer vi in på friskolor, och när de gäller dem har jag ändrat uppfattning. Jag ansåg som liberal (jag ser hur du ler, Kerstin) att självklart skulle föräldrar få välja skola åt sina barn. Nu kan vi se hur friskolor ytterligare bidrar till att skapa ett segregerat samhälle.
I synnerhet om man har en stor invandring från länder med en för majoritetsbefolkningen främmande kultur borde skolan vara en plats där man möts och exponeras för ”varandras olikheter”.

Frågan är om vi kanske borde återgå till den assimileringspolicy vi hade fram till 70-talet? Jag vet inte, men vi måste börja diskutera frågan hur stora kulturella skillnader ett samhälle tål innan solidariteten minskar och det sammanhållande kittet upplöses.

Det är inga roliga frågor, framförallt inte för nån som jag som till helt nyligen ansåg att fri migration var en mänsklig rättighet.