Kommentarer till Yttrandefriheten kontra Förtigandefriheten

Av: MAD

MAD — Thu, 16 Feb 2006 13:29:30 +0000

Ingen fara. Jag brukar begå en massa misstag själv och det är alltid skönt att veta att man inte är ensam

Av: Kerstin

Kerstin — Wed, 15 Feb 2006 17:59:50 +0000

MAD:
Ber så hemskt mycket om ursäkt för min slarviga läsning av din kommentar.

Av: MAD

MAD — Wed, 15 Feb 2006 12:01:07 +0000

Kerstin: Mitt första ord i inlägget är Anders:

Jag har inte sagt att du skulle försvara några nidbilder, jag tycker du har en ganska fast och klar ståndpunkt med din motvilja till all form av diskriminering…Men det är klart, inte alltid så lätt att se skillnad på Anders och Kerstin

Av: Kerstin

Kerstin — Tue, 14 Feb 2006 14:53:09 +0000

MAD:
Jag förstår inte alls vad du talar om, vill du förtydliga dig. Varför skulle jag försvara antisemitiska nidbilder? Vad har jag sagt som får dig att dra denna minst sagt underliga slutsats?

Av: MAD

MAD — Tue, 14 Feb 2006 12:26:09 +0000

Anders: Då antar jag att du även försvarar de tidningarna i vissa totalitärt styrda arabländer som publicerar antisemitiska satirbilder? Eller är det skillnad?

Jag hittade några länkar till sidor med en del av dessa bilder, men jag är inte säker på ifall det är passande att posta, så jag gör inte det nu. Jag kan däremot säga att många av bilderna i mitt tycke ”bara” är en satirisk beskrivning av läget i mellanöstern. Tyvärr blir de antisemitiska när de nästan kategoriskt använder sig av stereotypiska judar som utför onda saker istället för att visa att det är den Israeliska regimen det är fel på…

Av: Kerstin

Kerstin — Mon, 13 Feb 2006 14:38:38 +0000

Anders Gardebring:
Jag drar tar det en gång till då:
Du har tydligen inte förstått att man alltid har petat på “yttrandefriheten”! Att någon total sådan, i form av rättighet för alla att publicera vad man vill, aldrig har förelegat. Inte heller tycks du förstå att någon absolut frihet aldrig kan föreligga heller, att frihet bara kan föreligga inom ramen för personligt ansvar och om man visar hänsyn till andra människor. Det samhälle vi annars skulle få skulle bli rent olidligt att leva i.

Av: Anders Gardebring

Anders Gardebring — Mon, 13 Feb 2006 14:32:43 +0000

Problemet i ditt resonemang är att det alltid kommer att leda till felaktigheter. Ofrånkomligen. Vem är det som bestämmer vad man får säga och vad man inte får säga? Hur vet vi att den som bestämmer detta verkligen vill oss väl?
Nu har sveriges utrikesminister stängt ned en hemsida för en bild som ärligt talat är ganska harmlös (tävlingen i sig var dock smaklös, deras syfte är ju uppenbart inte att strida för yttrandefriheten utan att spä på hetsen, det hör dock inte hit). Vad tycker personregimen inte om nästa gång? Någon som exponerar fusk och korruption inom socialdemokratin? Det är inte alls otänkbart.
Principiellt har dock sverigedemokraterna all rätt att publicera bilder på mohammed. Likaså har jag själv all rätt att kritisera religioner som jag tycker är ett förlegat och omodernt koncept. Däremot har alla självklart rätt att utöva sin religion utan att bli förföljda, hotade eller diskriminerade. Men satir och kritik får aldrig sorteras in under något som begränsas av yttrandefriheten. Det enda som yttrandefriheten kan sätta stopp för är rena brott. Som exempelvis uppmaningar till våld, visande av bilder som bryter mot lagen och så vidare.
Inget av det sd har publicerat på sin sida i det här fallet faller in under dessa kriterier.
Det här har inte varit ett problem i sverige tidigare, varför är det det plötsligt nu?
Slutsatsen är oerhört enkel:
Bryter mot lagen? Publicera inte.
Bryter inte mot lagen? Får publiceras. Sedan om man BÖR är en helt annan fråga. Men det är totalt irrelevant.

Av: Kerstin

Kerstin — Mon, 13 Feb 2006 13:49:48 +0000

Anders Gardebring:
Du har tydligen inte förstått att man alltid har petat på ”yttrandefriheten”! Att någon total sådan, i form av rättighet för alla att publicera vad man vill, aldrig har förelegat. Inte heller tycks du förstå att någon absolut frihet aldrig kan föreligga heller, att frihet bara kan föreligga inom ramen för personligt ansvar och om man visar hänsyn till andra människor. Det samhälle vi annars skulle få skulle bli rent olidligt att leva i.

Av: Anders Gardebring

Anders Gardebring — Mon, 13 Feb 2006 11:37:35 +0000

Du skriver:
”Just nu försvarar mängder av människor ett av Sveriges mest rasistiska partiers rätt att mana till invandrarfientlighet och islamofobi, att sparka på dem som redan ligger, i namn av försvar för yttrandfriheten.”

Ja. Jag försvarar sd:s rätt att uttrycka idioti. Det är det som är hela grejen med ytrandefrihet. Alla tycker inte som man själv tycker. En del uttrycker saker som är rent vansinniga.
Skillnaden är att det yttrandefriheten ger den här rättigheten. Att uttrycka vad man tycker. Den ger INTE rättigheten att slippa höra saker man inte tycker om. Att media har en snedvriden rapportering är tråkigt med har egentligen inte med sakfrågan att göra. Yttrandefriheten petar man inte på. Punkt.

Av: Kerstin

Kerstin — Mon, 13 Feb 2006 10:45:11 +0000

Anders GArdebring skriver:
Vad ger dig rätt att bestämma vad man får säga?
Du har missförstått det här. Jag har inte den rätten och har aldrigt haft den, så ingenting har gett mig den.