Kommentarer till Oljan och den uthålliga strutspolitiken

Av: Jonas N

Jonas N — Sat, 25 Mar 2006 03:43:08 +0000

Att danska privata företag kan exportera produkter är väl alldeles förträffligt.

Att de köps med svenskars skattepengar/subventioner för att tillverka en produkt (elektricitet) till alldeles för höga kostnader är det som är bekymret.

Gick det att hålla isär dessa två informationsbitar?

Av: Kerstin

Kerstin — Sat, 25 Mar 2006 01:32:02 +0000

Men idag är det danskarna som bygger vindkraftverk i Sverige vad jag förstår De satsade liksom på sådana en gång och kan därför exportera sådana idag, och Danmark har betydigt mindre befolkning än Sverige, ungefär hälften så stor.

Av: Jonas N

Jonas N — Fri, 24 Mar 2006 16:02:21 +0000

Adam, bra kommentar. Men jag är inte säker på att den förstods på rätt sätt.

Kerstin, du inser väl att de skattepengar som drivs in är RIKTIGA pengar. Det är vad deras användning ev kan ha gjort för nytta om 30-50 år som är det lite mer tvivielaktiga!

Av: Adam

Adam — Fri, 24 Mar 2006 15:47:23 +0000

”mer som realist” ska det vara

Av: Adam

Adam — Fri, 24 Mar 2006 15:46:44 +0000

Jag ser mig själv som mer realist…

På tal om domedagsprofetior:
http://www.comics.com/editoons/varvel/archive/images/varvel2008141760322.gif

Av: Kerstin

Kerstin — Fri, 24 Mar 2006 15:18:59 +0000

Adam:
Haha, vem är det nu som är pessimist?

Av: Adam

Adam — Fri, 24 Mar 2006 15:11:37 +0000

Förlåt Kerstin, du är naturligtvis en livsbejakande optimist, det märker nog alla som följer denna blogg. Jag skrev inte att du säger att jorden går under när oljan tar slut, men i mina ögon är ett genomgående tema på denna blogg en ”viss” alarmism om samhällets utveckling i stort och denna post tyckte jag mig ingå i detta tema. Tydligen har jag fel då…

Att få konkurrensfördelar genom att vara först på marknaden är lite vanskligt. Ett land med 9 miljoner invånare kan nog inte sätta en standard
för alternativa energikällor. Då är det snarare bortkastade pengar att försöka tala om för alla andra att de använder fel bränsle. När tiden och marknaden är mogen kommer det att ske, men tills dess är t.ex. skatteincitament bara i vägen för tillväxten.

Av: Kerstin

Kerstin — Fri, 24 Mar 2006 13:49:51 +0000

Majsan:
Nu skrev författarna till Tillväxtens gränser mycket tydligt i inledningen av boken att det man visade med sin statistik INTE var vad som skulle komma att hända, sedan kritiserades boken för att författarna menade just det de sade att de inte menade. Det där att läsa innantill är väldigt svårt för många.
Man gjorde trendframskrivningar som ett teoretiskt experiment och förklarade också att eftersom marknadsmekanismerna kommer att spela en roll, så kommer åtgärder att vidtas för att scenariona inte skulle inträffa, LIKSOM INTE HELLER JAG, I INLÄGGET OVAN, SKRIVER NÅGOT OM KATASTROF ELLER OM VAD SOM KOMMER ATT HÄNDA NÄR OLJAN TAR SLUT.
Varför ska en massa människor läsa in saker i det jag skriver som inte står där och absolut inte är en nödvändig konsekvens av det jag skriver?

Jag var engagerad i miljrörelsen men emot att man bildade ett miljöparti, så jag hoppade inte på det tåget. Däremot var jag med i en miljöorganisation, först i Migri, som sprack i Uppsala under visst tumult (var med vid detta tumult), och sedan i konkurrentorganisationen Miljöförbundet.

Vi i vår miljögrupp ansåg att man skulle satsa på att utveckla alternativa energikällor redan då, något som onekligen hade gett konkurrensfördelar idag, vilket vi också hävdade skulle bli fallet. Att detta anses fel är ju lite konstigt, och att man nu slänger mig i ansiktet att det är precis detta som kommer att ske, så därför har jag helt fel är med förlov sagt ännu konstigare.
Min poäng ovan var att man borde ha börjat tidigare med den saken och att förutséende kan löna sig, på många sätt.

Av: Majsan

Majsan — Fri, 24 Mar 2006 13:03:22 +0000

Jag känner mig manad att sälla mig till optimisterna här.
Du och jag, Kerstin, hör nog till ungefär samma generation. Även jag var djupt engagerad i miljörörelsen i min ungdom. När miljöpartiet bildades var jag snabb att hoppa på tåget. Äntligen ett parti som tog upp det som engagerade mig!
Jag läste alla domedagsprofetior. Jag minns till exempel Rom-gruppen.
Men jag slutade inte att läsa och jag såg verkligheten och jag läste kritiken.
Rom-gruppens alla förutsägelser kom på skam. Jorden föder fler människor nu på en högre nivå än nånsin förr.
Du kanske minns Lasse Berg och hans böcker från Indien? Han kom för några år sen ut med en bok ”I Asiens tid”. Där återvänder han till samma platser och samma människor som han besökte på 60- och 70-talen. De har fått det bättre, deras värld har öppnats upp och de är fyllda av framtidstro.
När jag såg att miljörörelsen alltmer började få religiösa övertoner, då hoppade jag av. Jag har kommit till insikt om att alla tider har sina flagellanter och självplågare. Det tycks finnas ett stort behov hos många att ägna sig åt att inskränka livet för sig själva och andra.

Man kan säga att jag på äldre dar (jag närmar mig 60) har blivit art-egoist. Mitt credo är: Det som är bra för människan – det är bra.
Jag vill fortfarande bevara djur och natur även i de fall det inte är avgörande för vår överlevnad, men nu är det för att djuren och naturen skänker oss en sån glädje och stimulans.

Avslutningsvis, jag håller med Adam. Vi kommer att hitta nåt som ersätter oljan.

Av: Kerstin

Kerstin — Fri, 24 Mar 2006 11:06:52 +0000

Adam:
Så har en kommenterande återigen lagt ord i min mun som jag inte uttalat. Har jag sagt att jorden går under när oljan tar slut?