”…Att palestinierna begår terrorattentat mot israeler är dystert men jag förstår varför att de gör
det…”

måste jag starkt ifrågasätta; underlig
syn mot israeler och palestinier; ingenting ursäktar terror riktad mot oskyldiga civila. Jag skulle föreslå att ett terrorattentat är mycket men inte ”dystert”. Kan du inse att det är vidrigt mot både offer och de ofta lurade förövarna, offer för misär och indoktrination? Att det är oacceptabelt, brott mot mänskligheten.

Palestinier är INTE synonymt med terrorist, som en förtvivlad palestinier skrev för flera år sedan; det är moraliskt fel att ursäkta dessa handlingar, vilka grupper som än begår dem. Många palestinier har uttryckt att de känner sig kränkta när västerlänningar tror terror är det enda vapen man har. Med din syn bidrar du till att marginalisera moderata palestinier.

Och de extrema som sysslar med terror och talar om utplåning? Som du mycket väl borde veta har de inte fredlig samexistens i sinnet; det senaste är att Hamas ”erkänner” att det finns en stat som kallar sig Israel men att de med det inte menar att det erkänner Israels rätt att existera. En simpel lek med ord. Och västs alla vänstervåldsromantiker går på det. Det blir som Sten Andersson och hans lek med Arafats ord, det som inte ledde till någonting gott alls.

Tankefel?: Du för fram de bibliska historier du läste om det judiska folket där de ”krigade, mördade, bedrog och rövade sig fram”(som om detta är det enda som finns i GT) Sedan säger du att de är sagor. Därefter insinuerar du att dagens judar – israelerna – gör samma…trots att det bara är just sagor. Vad ska man tro om dina motiv?

Det finns bibliska och nutida sagor, dem om att Israel och judarna är de enda som agerat fel i arab-israeliska konflikten. I detta är du tyvärr inte ensam. Det har blivit en mobbning inom svenska svenska vänstern. Jag finner det avskyvärt.

Döm om min förvåning om att läsa detta: ”…de förtryckta och vidrigt illa behandlade palestinierna, som alltså fördrivs från sitt land, bit för bit, förödmjukas och tas ifrån alla möjligheter till anständiga liv!…”

Bisarr, överdriven och ensidig beskrivning men inte ovanlig i propagandasyften. Verkligheten är dock mer komplicerad än så och palestiniers vardag har skapats av många olika faktorer, inte minst oviljan bland egna ledare, hos de ansvariga under 1948-1967, nämligen Jordanien och Egypten, och inte minst FN som misslyckats i att bygga upp det palestinska samhället. Det är inte bara Israels fel!

”…Det innebär dock inte att alla judar som bor i landet är fördömvärda, för ganska många stödjer inte den förda politiken…”

Ah, bra att det finns israeliska judar som inte ska fördömas eller utsättas fuor attentat man ska ”förstå”! Undrar någon på om man undrar om dina motiv?

Tyvärr existerar din synpunkt hos många inom socialdemokraterna, ofta äldre som bidragit till att skapa denna obalans. De har gått från en extrem till den andra. Verkligeheten är sällan så distinkt som du pekar ut den.

Jag önskar fred och det bästa för palestinier och israeler och andra i området inför året. För mig är det ett gott tecken att Israel i dagarna har fått sin första arabiska minister.
Raleb Majadele från Arbetarpartiet blev utnämnd till minister för vetenskap, kultur och sport i Israel.

Jag hoppas också att alla i extrema anti-israellobbyn skärper sig lite. Det gynnar ingen att se allt så svart och vitt.

Hur litterarurvetare definierar sagor vet jag inte eftersom jag inte är litteraturvetare så någon akademisk definition av sådana tänker jag inte försöka mig på.
För mig är sagor rätt och slätt berättelser som har sin grund i fantasin och som ofta innehåller någon slags sensmoral.

Vad gäller frågan om ”frälsningshistorik” så förstår jag den inte eftersom jag inte är kristet troende. Enligt min enkla livsfilosofii lever vi här och nu, och det handlar, enligt min mening, om hur vi behandlar våra levande medmänniskor. Skulle det mot min förmodan finnas en god Gud så måste det vara så han också ser på saken: ”Allt vad I viljen” och det där!
Thomas på bloggen Krigskrönikan har ett bra inlägg om saken.

Om min dementa mamma har jag skrivit en hel del, både på den här bloggen och på min privata hemsida.