Kommentarer till Galbraith om ekonomers syn på fattiga människor

Av: Kerstin

Kerstin — Sat, 06 May 2006 11:47:16 +0000

Ulf Åkesson:
Och Hakelius och Heyek är förstås mycket mer objektiva och icke-partstagande än Galbraith? Å vems vägnar, eller på vilken grund skriver dessa två herrar, vår Herres? Eller är de bara per definition (vems definition i så fall) den heliga objektivitetens härförare?

Nej nationalekonomin ÄR ideologi och den kan användas för de ideologiska syften man vill främja. Den är ingen exakt naturvetenskap.

Av: Ulf Åkesson

Ulf Åkesson — Sat, 06 May 2006 06:11:36 +0000

Och såhär står det i nationalencyklopedin:

Hayek ”förutsade i början av 1929 den kommande världsdepressionen, som han menade berodde på att man i USA genom expansiv penningpolitik förlängt 1920-talets högkonjunktur med två år.”

Av: Ulf Åkesson

Ulf Åkesson — Sat, 06 May 2006 06:04:21 +0000

Kerstin:

Uppgiften har jag hittat i ”Den österrikiska skolan” av Johan Hakelius.

Av: Kerstin

Kerstin — Fri, 05 May 2006 22:16:48 +0000

Gruv.arb:
Men det du skriver är just vad nyliberaler anser, ju sämre du får det ekonomiskt, ju bättre incitament för att du ska arbeta mer och få det bättre, och ju mer pengar till de rika, ju bättre incitament för dem att arbeta mer. Logiskt eller hur?

Av: Kerstin

Kerstin — Fri, 05 May 2006 22:10:49 +0000

Ulf Åkesson:
Jaha ja, den förutsägelsen har jag inte läst, så ge mig referens, namn på verk där Hayek gör det, så ska jag läsa det.
För övrigt gjorde Karl Marx sammalunda

Av: Gruv.arb

Gruv.arb — Fri, 05 May 2006 21:24:56 +0000

Nå, inte har jag läst någon av potentaterna ni diskuterar ovan men en sak är jag säker på och det är att ingen kan övertala mig om att jag får det bättre om jag egentligen får det sämre.

Av: Ulf Åkesson

Ulf Åkesson — Fri, 05 May 2006 17:29:18 +0000

Kerstin:

Jag har inte påstått att kraschen 1929 (eller IT-kraschen, vilken jag inte har berört)berodde på keynesiansk politik. Jag skrev följande om 1929:

”Andra ekonomer pekar på statens ekonomiska politik som faktor, t.ex. den österrikiske ekonomen Hayek som förutsåg depressionen.”

Av: Kerstin

Kerstin — Fri, 05 May 2006 15:31:43 +0000

Ulf Åkesson:
Och kraschen 1929 – den berodde också på keynesiansk poltik eller, liksom IT-kraschen?

Vad gäller keyensianska politiken i Sverige, och när den började, kan jag bara rekommendera mer läsning av ekonomisk historia.

Av: Ulf Åkesson

Ulf Åkesson — Fri, 05 May 2006 15:16:58 +0000

Kerstin (en sak till):

”Vad gäller frågan om nollsummespel så stämmer det du skriver, om man ser det över viss tid.”

Nej, det gäller inte efter en viss tid (om du inte med ”viss tid” menar till första lönekuvertet kommer). Det gäller direkt. Lisa får det bättre med en gång och företagar-Kalle med (även om det kan ta längre tid för Kalle att få sina slantar).

Av: Ulf Åkesson

Ulf Åkesson — Fri, 05 May 2006 14:40:49 +0000

Kerstin:

Du stödjer dig gärna på Galbraith, men han är en partsinlaga (en politisk aktör) och ingen neutral ekonom. Det är klart han försöker rättfärdiga sitt agerande och sin roll i politiken. Det är möjligt att Galbraith hävdar att krisen i slutet på 20-talet berodde på ”roffarkapitalism” (vad det nu är). Det betyder inte att det är sant. Andra ekonomer pekar på statens ekonomiska politik som faktor, t.ex. den österrikiske ekonomen Hayek som förutsåg depressionen.

”Svensk folket blev inte rikare, produktionen ökade inte efter krascherna omkring 1990 och 2000.”

Nej, vem har påstått det? Krisen i början på 90-talet berodde inte på nyliberal politik, utan på lång tid av inkompetent vänsterstyre, med keynesianska förtecken. Den keynesianska politiken satte dessutom inte igång ordentligt förrän på 70-talet i Sverige och då började det också gå sämre, vilket kuliminerade med krisen i början på 90-talet.

Det finns dessutom inget samband mellan ”blandekonomisk” politik och ekonomisk tillväxt.

”Dessutom har man under keynesianska tider fördelat tillväxten något mer jämlikt.”

Det är möjligen självändamål för dig, men inte för mig. Jämlikhet är inte rättvisa.