Men nog har det varit allmänt känt ändå att Sverige varit aggressionspakten NATO trogen, speciellt sedan den i samband med terrorbombningarna mot Jugoslavien blev en sådan.

Just nu demonstrerar man på Krim mot upprättandet av anglo-amerikanska NATO baser där och aggressionspakten av USA/€U-trupper finns redan i en ring kring Rysslands oljerika randstater med kärnvapen riktade mot Moskva.

Skall Sverige delta i ett nytt Drang nach osten liksom man deltar i ockupationen av Afghanistan och Irak?

När svenska soldater intog Sarajevos flygplats och gjorde den secure for NATO så skapades alltså ingen debatt, det kan kanske bero på att hela operationen var FN sanktionerad.

Det är upp till regeringen att ta ställning på vilken sida man står i krig (WW2) och vilken sida en del militärer (vänster el. höger inspirerade) vill stå på är en ickefråga och av ringa betydelse i en demokrati.

”Att vi förändrar vårt försvar radikalt just nu går inte att förneka och att detta diskuterats väldigt lite. Vad jag vet har vi exempelvis inte haft utländska soldater övandes på svenskt terrritorium förrän under senare år – eller har man undanhållit oss sådant också?”

Undanhallit är väl kanske inte rätt beskrivning, det är bara så att försvaret meddelar inte allt de gör offentligt till media, varför skulle de.

I sak håller jag med dig. Försvarets roll bor diskuteras offentligt, en policy utarbetas och försvaret förvantas hålla sig inom den godkända ramen. Det är mycket lättare för NATO länder att agera och samarbeta då de har en gemensam policy. I Sveriges fall är frågan hur långt ska vi gå i samarbete med NATO utan att den vilseledande alliansfriheten och neutraliteten ifrågasatts av andra?

Att vi förändrar vårt försvar radikalt just nu går inte att förneka och att detta diskuterats väldigt lite. Vad jag vet har vi exempelvis inte haft utländska soldater övandes på svenskt terrritorium förrän under senare år – eller har man undanhållit oss sådant också?

Det var dessutom inte neutralitetspolitikens funktion eller dysfunktion som mitt inlägg handlade om – egentligen.

Vad jag efterlyser är en öppen diskussion om frågor av det här slaget, INNAN man förändrar situationen radikalt, och så att folk i val får säga sin mening ex.

”Nu får vi dessutom i DN veta att Sverige har ett mycket närmare samarbete med NATO än vi svenskar varit medvetna om och att hela det svenska försvaret numer har anpassats till NATO, fast detta samarbete än så länge kallas ”Partnerskap för fred” och det låter ju fint (artikel i DN 29/5, lyckades inte hitta den på nätet dock). Därmed är vi en bra bit på väg, om det inte redan är ett faktum, att avskaffa neutraliteten också, den som fortfarande har ett brett stöd hos svenska folket.”

Om man har varit intresserad om Sveriges samarbete med NATO hade man latt kunnat ga in pa NATO’s hemsida och fatt informationen dar, eller pa forsvarets hemsida sedan aratal tillbaka. Det ar ingen hemlighet att tex. Canada och Sverige har samarbetat mycket inom FN’s fredsbevarande styrkor, och det har spillt over till samarbete med NATO, som ju Canada ar grundaren av.

Under kriget i Jugoslavien, (10 ar sen?) hjalpte Sverige NATO styrkorna med att inta Sarajevo flygplats och halla den saker infor US Marines ankomst. Bara detta faktum borde ju ha tant en lampa hos Svenskar redan da att ”Partnership for Peace” ar ett ganska intimt samarbete med NATO.

Sveriges neutralitet ar bluff och bag sedan WW2, da landet hjalpte Tyskarna med jarnmalm, kullager och trupptransporter genom Sverige. Palmes kritik och svada over USA under Vietnamkriget, minns du ”satans mordare”?…ar ju inte precis neutralt. Ar man neutral haller man kaften offentligt och gor inga uttalande om nagon sida, what so ever, och tar ingen stand for eller emot. Uttalar man sig offentligt och valjer sida ar man inte neutral langre, Sa enkelt ar det. I min mening resten av varlden skrattar at Sveriges neutralitet, for den existerar inte. Jo kanske i folket sjal finns den i tanke eftersom de blivit sagda sa, men i verkligenheten ar den ett politiskt hyckleri utan motsvarelse.