En annan sak som apologeterna försöker framföra är att ockupant och ockuperad är lika goda kålsupare. Att självmordsbombaren som i sin desperation dödar är en lika god kålsupare som den israeliska krypskytten som sitter och prickar stenkastande barn. De är naturligtvis inte lika goda kålsupare.

Om någon annan organisation än staten Israel genomfört en kapning och tagit gisslan skulle media förmodligen har sagt att ”de flesta passagerarna har släppts fria, men en del av gisslan hålls fortfarande av kaparna”.

Me så är det alltid i denna historia, ordvalet och nyanserna gör att inte sällan hela framställningen är anse som genomfalsk. Inte sällan som om det rörde sig om jämbördiga parter vilka är engagerade i en konflikt som hamnat i clinch pga att de är jämnstarka. När det är fråga om en utnötningsmetod från ena sidan för att ta över den andra sidans land och det de har tagit har de tagit orättfärdigt med olika former av etnisk rensning. Inte sällan eller snarare alltid förhåller man sig till konflikten som om den uppstått ur tomma intet. Numer som om det var Hamas som var orsaken till den senaste omgången av mer än 40 år av ockupation av Västbanken och Gaza som under denna tid urgröpts och krympt ihop till ett minimum med olika metoder för att stjäla det som tillhör palestinierna.