Kommentarer till Ett vittnesmål från Mavi Marmara

Av: Kerstin

Kerstin — Sun, 06 Jun 2010 09:48:30 +0000

lasse skriver:
Jag tycker Israel har hur lätt som helst att mobilisera och få stor acceptans för en propaganda bild oavsett vad de gjort.

Och det skulle inte hjälpa Israelpropagandisterna om inte media och stora delar av journalistkåren villigt gick deras ärenden.

Av: lasse

lasse — Sat, 05 Jun 2010 06:36:47 +0000

Jag tycker Israel har hur lätt som helst att mobilisera och få stor acceptans för en propaganda bild oavsett vad de gjort. Apologeterna går oftast igång omedelbart innan någon egentligen vet något och ju mer det uppenbarligen ser ut som om ett Israeliskt övergrepp desto fler mobiliseras och gällare blir försvaret.

Men de får sina fiskar varma av Robban:
”Scarcely had the week begun when Israel’s warrior ”commandos” stormed a Turkish boat bringing aid to Gaza and shot nine of the passengers dead. Yet by week’s end, the protesters had become ”armed peace activists”, vicious anti-Semites ”professing pacifism, seething with hate, pounding away at another human being with a metal pole”. I liked the last bit. The fact that the person being beaten was apparently shooting another human being with a rifle didn’t quite get into this weird version of reality.”
…
Turkish family protests that their sons wanted to be martyrs – something which most Turkish family members might say if their relatives had been shot by the Israelis – had been transformed into confirmation that they had been jihadis. ”On that aid ship,” a Sri Lankan texted me this week, ”I had my niece, nephew and his wife on board. Unfortunately Ahmed (20-year-old nephew) got shot in the leg and now treated (sic) under military custody. I will keep you posted.” He did indeed. Within hours, the press was at his family’s home in Australia, demanding to know if Ahmed was a jihadi – or even a potential suicide bomber. Propaganda works, you see.

Av: Barbro

Barbro — Fri, 04 Jun 2010 17:41:54 +0000

Jag förstår att du menade så. Jag tycker bara det här handlar så mycket om psykologi och att det utnyttjas av Israels regering och militär.

Av: Barbro

Barbro — Fri, 04 Jun 2010 17:38:01 +0000

Kerstin:
Det håller jag med dig om.

Av: Kerstin

Kerstin — Fri, 04 Jun 2010 15:32:47 +0000

Barbro:
Nu menar jag förstås inte att de där käpparna på något sätt tog skulden från Israel, men Israel kunde lättare mobilisera sina försvarare och vinna mer på sin propaganda genom detta och det var dystert.

Av: Barbro

Barbro — Fri, 04 Jun 2010 13:47:53 +0000

Jag tror bara att våra psyken är mer komplicerade än så. Därför fungerar också den israeliska regeringens och militärens indoktrinering och så är vi lätt där att, lite skuld ska också hamna på aktivisterna? Men det är som med tortyr, det är först när man blir utsatt för det som man vet om man klarar det. Vi vet inte alltid vad som finns i vårt egna omedvetna. Det kan komma fram i pressade situationer eller i chock. Det vi själva inte medvetet visste om. Det var det jag menade. Det går inte att träna det omedvetna, det går att bli mer medveten men mycket är inte tillgängligt för oss.
Det är klart att det kanske går att utsatta sig för så verklighetstrogna chocker som möjligt för att bli medveten och på så sätt förbereda sig psykologiskt men det går ändå aldrig riktigt att efterlikna verklig chock. Det finns saker som inte går att förutse i livet.

Av: Kerstin

Kerstin — Fri, 04 Jun 2010 13:05:36 +0000

Barbro:
Jo, det är väldigt hårda krav och det är mycket svårt att förhålla sig passiv i sådana här situationer, där reflexerna tenderar att ta över. Det är därför man behöver träna passivt motstånd och icke-våldsagerande, ordentligt och ganska mycket. Reaktionerna att svara med passivitet måste sitta i ryggmärgen om man ska klara av dem.

Av: Barbro

Barbro — Fri, 04 Jun 2010 11:48:08 +0000

Kerstin:
Kan man kräva att människor är så tränade att de inte reagerar blint i närhet av livsfara, när de kommer i ett chocktillstånd.De blev överrumplade innan gryningen. Vi kan inte riktigt veta vem som klarar vad förrän vi är i situationen på ”riktigt” hur vi reagerar, hur tränade vi än är. Är det inte orimligt att kräva det av människor som engagerar sig humanitärt? Många passagerare vittnar om att de inte hade förställt sig att Israel skulle svara med ett militärt anfall på ett humanitärt projekt.Människor beter sig olika i chock. Man kan bete sig väldigt irrationellt, vilket visas genom att överhuvudtaget slåss mot en sådan överman som Israels militära styrka. Men jag tycker att det är ganska mänskligt att instinktivt försöka försvara sig. Även om det är olyckligt, farligt, meningslöst och kan utnyttjas. Är det inte att lägga sten på börda att anklaga de personerna för att ha orsakat fler döda än ”nödvändigt”, vad nu menas med det.

Av: Kerstin

Kerstin — Thu, 03 Jun 2010 23:46:21 +0000

Staffan:
Du hann kanske inte läsa tillägget, för bilden blev mer komplicerad så småningom. Det är en ännu obehagligare bild som träder fram nu tycker jag. Om ingen hade tagit någon israelisk soldat tillfånga, som de inte borde ha gjort, så kanske det aldrig hade blivit en massa folk skjutna till döds.

Ska man köra med passivt motstånd får man inte göra på det sättet även om det är helt i överensstämmelse med internationell lag.

Detta gör inte Israels reaktion ett dugg mer ursäktligt men det gav Israel en chans att så tvivel om passagerarnas absoluta icke-våldsamhet och det förorsakade kanske ett antal dödsfall alldeles i onödan. De här personerna hade uppenbarligen inte fått tillräckligt med träning i passivt motstånd och hade helt klart inte förstått hur sådant ska genomföras.

Av: Staffan

Staffan — Thu, 03 Jun 2010 23:23:33 +0000

Bekräftar tidigare vittnesmål alltså. Få se om svenska media kommer att köra lika hårt med vittnesberättelserna som med de israeliska propagandavidorna som de paraderat nu i några dagar…