Jo man kan säga att den bodde hos oss tills dess, men dessvärre dröjde det inte så länge. Den lärde sig flyga så småningom och så åkte min man och jag på semester till Skottland, medan en god vän bodde i huset och passade alla djuren tillsammans med dottern.

När vi kom hem möttes vi av det sorgliga beskedet att höken hade tagit honom också. Det var ledsamt för den var väldigt trevlig (bortsett från skitränderna på tapeten under dess sitthylla).

Sedan dess tror jag inte ett ögonblick på att fåglar har en medfödd kunskap om hur höksiluetter ser ut och är medfött rädda för hök, något som Konrad Lorenz menade sig ha bevisat med världens fånigaste experiment. Den här duvan hade börjat flyga med de andra duvorna i duvslaget och satt med flocken på hustaket när höken dök upp en dag. Alla, utom den tama duvan, lättade omedelbart och försvann upp i det blå. Bara den tama duvan satt kvar och glodde dumt efter de andra, och det blev det sista den gjorde.

Annica