Eller hur var det Michael Hudson uttryckte saken, ”det pågår ett finansiellt krig. Idag behövs ingen armé för att ta över ett annat lands resurser, idag gör man det med finansiella metoder”.

Något får mig att tänka på spelet Monopol – igen.

Men när samma vansinne upprepas periodiskt börjar man ju misstänka att problemet är strukturellt.

Hur som helst beror inte problemet på bankdirektörernas moral.

(S-I)=(G-T)+(X-M)
(S-I) det privata finansiella sparandet
(G-T) den offentliga sektorns finansiella sparande/underskott
(X-M) bytesbalansens saldo

Dessa tillsammans blir alltid Noll hur man än ställer upp dem (det är ett bokföringsmässigt faktum), har en sektor underskott eller överskott måste det med nödvändighet motsvaras av sin motsats i någon av de andra sektorerna.

Man frågar sig om Borg (som lär ha någon sorts ekonomutbildning), europeiska politiker och allehanda underskottshökar förstår denna grundläggande nationalekonomi. Alltså förstår vad som måste ske hos de nuvarande krisländerna. Hur stor chans är det att Piigs så där i en handvändning ska få till överskott mot utlandet som kan balansera det offentliga underskottet? I länder med stor skuldsättning i den privata sektorn och hushållen, som Spanien, Irland m.fl., tror de att den privata sektorn har möjlighet att ta på sig ännu mer finansiella underskott som kan balansera det offentliga. Det finns förstås inga realistiska möjligheter till något sådant in någon förutsebar framtid. Då återstår att dessa länder sjunker ner i ren misär och ännu kraftigare fall i BNP om inte det offentliga kan ta på sig att stötta upp efterfrågan. Eftersom de inte har någon egen valuta är även det att det offentliga tar på sig att stötta upp den sviktande efterfrågan i praktiken omöjligt, de måste då låna i utländsk valuta typ någon annans valuta, t.ex den artificiella ECB valutan. Vilket även det är ohållbart. Återstår att de skaffar sig en egen valuta så de kan hålla igång sin inhemska ekonomi, med den blir förmodligen import dyrt men de kan åtminstone stimulera sin inhemska ekonomi och mota arbetslöshet och misär.

Men skriver du: Oreglerad (möjligen ”väldigt svagt reglerad”) kapitalism ser ut så här, så är jag med.

Vad vi upplever nu är en helt vanligt Kondratiev B. Dvs en fas då produktionsapparaten producerar så mycket att folk inte har råd att köpa allt varför de vinster som rinner in inte kan investeras i mer produktion utan bara går in i en kedjebrevsekonomi.

Enligt all erfarenhet på området borde det nu vara dags för en Kondratiev A. Dvs att det finns ett nytt tekno-ekonomiskt paradigm, baserat på mikroprocessorer, färdigt att byggas upp för en fas av rationell produktion. Men sådant kräver en politisk insats och våra politiker tycks så fångade i kedjebrevsekonomins kategorier att de inte ens kan tänka tanken.

Förra gången – början av 30-talet – fanns det en stark och livaktig arbetarrörelse som tvingade dom. Det ser man inte mycket av idag!

Björn Nilsson:
Jo, vem minns inte Gunnar Strängs: Vad som är bra för Volvo, eller om det var företagen eller bådadera, är bra för Sverige.

Tham (före detta folkpartist, väl?) verkar fatta lite vad det handlar om, men så har han ju varit med ett tag. Samma gäller den (tror jag) sympatiska och tänkande Lena Sommestad. Men det nuvarande bunkergänget som styr S är inte mycket att hänga i julgran, jag antar att de kommer att fortsätta glidandet till höger om de inte direkt utsätts för hot att sparkas ut från sina kontor.