Jag gjorde det inte! Hade aldrig den typen av gruppenttamina överhuvudtaget.
Jag tror att jag någon gång tillät skrivande av tvåbetygsuppsatser tillsammans, men då bad ett par studenter, som ville arbeta tillsammans, om att få skriva ihop. Jag delade aldrig ut sådana uppgifter till studenterna och tvingade aldrig några att samarbeta som inte bad om det och som inte kände varandra.

Men, och det har också med saken att göra, forskare, som också måste undervisa, har fått alltfler studenter att undervisa och ta ansvaret för och att läsa och ta hemarbetsuppgifter på allvar, är mycket arbets- och tidskrävande. Ska forskaren inte tvingas ägna all sin tid åt undervisningen, få lite tid att forska också. vilket de också måste göra för att få behålla sina tjänster eller forskningsanslag och för att kunna få nya anslag, så har de i praktiken inte tid att rätta och gå igenom mängder av tentamina av uppsatstyp. Det tar nämligen lång tid att rätta sådana och jag måste erkänna att jag själv avskydde tentamensrättandet, med essäfrågor. Men här varierar det från ämne till ämne.

För att klara av att rätta och betygsätta mängder av froa uppsatser kunde jag bara rätta 2-4 arbeten/dag, beroende på hur välskrivna arbetena var, eftersom det därefter var omöjligt att koncentrera sig på vad man läste, så rättandet drog ut på flera veckor om man hade många studenters arbeten att rätta. Ansvaret för att det blivit slappare, för det har det utan tvekan blivit, ligger alltså även på anslagsgivarna, staten/politikerna alltså.

Grupparbeten ser många lärare som något som inte kräver så mycket lärarjobb. Ska sådana arbeten fungera och elever/studenter träna det som de påstås tränas i, då kräver grupparbetande i själva verket mer arbete av lärarna än tentamen av enskilda. Men jag tror, ärligt talat, att många lärare inte har detta klart för sig.