“I went to school with him. We are still very good friends. And I can tell you that besides being brilliant, he is not what we call a concrete socialist. In fact, he is our hope.”
”Claes Dahlbäck, f d styrelseordförande för Investor, om dåvarande finansminister Erik Åsbrink (s) 1999”

Folk såg att resultat inte var ”brilliant” och röstade på Alliansen som sa att de brydde sig om arbetslöshet och utanförskap.

Folk blir ju inte direkt informerade om de gigantisk överföringar som den nyliberala politiken sen 80-talet gjort från de många till de få och inte minst att landets möjlighet att producera välfärd satts på undantag för att få till denna överföring. S är ju inte speciellt villiga då det är de som i huvudsak administrerat det.

De fattiga och arbetslösa fick en rad nya vänner hos S när de förlorade valet, kanske lite sent påtänkt. Så nu kan vi höra en del sk vänstersossar prata om sin omsorg om de fattiga och svaga, men det har man kunnat höra varje första maj och i valrörelse hos många sossar men sen fördes en helt annan politik, varför skulle man tro att det blir annorlunda nu.

Jag tycker att de olika S-strategerna är ute och cyklar de resonerar som dåliga försäljare, bra försäljare vet att allt handlar om förtroende om kunden ska köpa igen. Det handlar inte om att köp kunder med lockerbjudande till typ den beramande medelklassen utan om att föra en politik i folkflertalets intresse vilket också gynnar medelklassen. Det handlar inte om att välja mellan bidragstagare eller medelklass, klassisk arbetarrörelse är naturligtvis för full sysselsättning och det till anständiga löner som folk kan leva på. Bidragstagare är normalt sett undantaget men med 18 år med permanent politiskt skapad arbetslöshet har ju gått hårt åt folk och slagit ut och gjort folk sjuka.

Jo, S hade ju kanonsiffror så länge Mona Sahlin var tyst och lät Alliansen sköta väljarfiskandet åt dem. Men så fort hon satte igång att agera, slå sig ihop med andra partier och vela till och från, och sedan inte komma med något verkligt intressant inför valet, så var det kört. Det hettade till lite när media skrev om den utförsäkrade kvinnan och Sahlin hakade på, men den finten undvek Alliansen genom att ge order om att Försäkringskassan skulle lova att så illa var det inte och det där skulle ordnas.

Sanningen om den senaste valförlusten är väl snarare att Alliansen gjort hela livet till ett casino, och hoppet om en stor lotterivinst har ju alltid varit de sämre ställdas livlina: Kan nog göra mig en hacka på att köpa mig min lägenhet, kan nog tjäna storokvan på rätt aktier, bra att få lite sänkt skatt för priserna stiger ju etc.

PPD-politiken lurar många, och idag äts allt de fått i sänkt skatt och lite till upp av elräkningarna.

Sedan är jag rädd att du har rätt vad gäller val av ny ordförande i S, sen kan S känna sig körda och SD växer till och tar 15-20% i nästa val.

S hade rekordbra stöd i opinionsundersökningarna fram till hösten 2008 för att sen komma i fritt fall.

Som jag tycker var deras opposition blek och tandlös. Men nu när vi hört vad Sahlin egentligen tycker kan man lättare förstå det, det måste vara svårt att få till en trovärdig indignation om man egentligen tycker att den förda politiken i stora stycken är den som man själv vill föra.

Från Nybergs artikel:
”Sahlins tal fick enligt pressuppgifter ett översvallande mottagande. Medlemmar av förtroenderådet ska ha rörts till tårar. Thomas Östros fick en ”klump i halsen”.”

Dessa kommer inte att utse en Sommestad till partiledare.

Sommestad är väl forskare? Det vore inte dumt om en och annan seriös och riktig forskare tog över berättandet om hur Sverige utvecklats genom tiderna.

Själv håller jag just på att läsa en bok av forskaren Mats Deland som heter ”Purgatorium” och som handlar om hur Sverige blev en fristad för nazistiska krigsförbrytare från de tre baltiska länderna.
Man kan förstå att många hellre sticker huvudet i sanden än ser sanningen i vitögat.