Och demokratiskt sinnade är de inte, har aldrig varit och kommer aldrig att bli.

”Carl Bildt -denna besvikelse till man- kan inte motivera varför han fryser ut Danielsson. Jag har lyssnat på radion, läst tidningar och letat efter ett enda hållbart argument. Hållbart. Argument. Det finns inget. När Bildt hänvisar till en rapport som han hävdar stödjer påståendet att Danielsson ljuger, så visade reportern på Ekot att så inte var fallet.
Yrsa Stenius säger det bäst i ett av hennes äldre alster”, se sidan: http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,665533,00.html.

Nej, det är ju verkligen sant, Bildt kan inte presentera några argument!! Eller klara, vederhäftiga motiv. Och om något så är ju det överhetens arrogans i högsta grad!? (kanske visar han bara vad kretsen omkring honom också anser om ”folket”, dreas arrogans och maktfullkomlighet, men de visar det inte utåt??).

Och återigen, Kerstin, den lilla människan är det okej att bedriva häxjakt på… Vem går till strid för henne? Gör någon av alla de som försvarar Bildt så hett? (helt tyst: Någon av de som gör det bl.a. på denna blogg?).

Läste i ett annat inlägg i ett annat ämne att med frihet följer också ansvar… Eller borde göra det…

Och menar inte vissa också att ju starkare (fysiskt eller ju mer makt man har över folks liv och tillvaro, ju mer inflytande man har) desto snällare måste man vara…

Förresten skriver faktiskt John Cleese och Robin Skynner om vad ledare på alla nivåer och deras påverkan på klimatet under dem, både på företags-/arbetsplatsnivå som på nationell och förmodligen global nivå, något i stil med att ju friskare ledare desto friskare samhälle… (ju mer fundamentalistisk man är vare sig man går åt höger eller åt vänster väldigt extremt, desto mindre ”frisk” är man och desto skadligare kan ens handlande bli, blir ens handlande. De refererar till olika ledare: Stalin och Hitler, Thatcher och Bush, om jag minns rätt).

Fast å andra sidan är det ju folket som väljer sina ledare… Så man får väl det man förtjänar? Så friska eller mindre friska ledare man förtjänar?

Gelert Tamas skriver i Lasermannen förresten om de fascistiska tendenserna som rådde under förra borgerliga regeringsperioden och som förmodligen ledde till Lasermannens härjningar… Och hur flat Bildt hanterade detta… Han agerade egentligen inte alls??

Bildts agerande gör arrogans än mer legitim? (och det gjorde den när han var statminister också, ute på vissa arbetsplatser, bl.a. på min… man tillsatte s.k. ”starka ledare” som med hårda handskar skulle vidta de besparingar som skedde, utan någon som helst blödighet, och saker skulle ske blixtsnabbt, och skedde också blixtsnabbt och över huvudet på folk helt! Brist på reellt, äkta, genuint inflytande är en faktor som orsakar utmattning och i värsta fall utbränning… Töres Teorell skriver om detta i boken ”I spåren av 90-talet”).

Nej, han väcker ingen som helst respekt hos mig… Och det gör inte heller de som försvarar honom heller…

Han är en oerhört dålig förebild.

En professionell chef, oavsett nivå (men framförallt i regeringsställning!?) hanterar alla sina anställda ”korrekt”, dvs. gör ingen skillnad på folk och folk, även om han tycker otroligt illa om någon av sina anställda.

Vad har Bildt för horn i sidan till Danielsson kan undras? Personlig vendetta?

”Tillåtits att komma fram” i den svenska offentliga maktapparaten, skriver du. Är han inte snarare född in i den! Hans farfars farfar, Gillis Bildt, var ex. också statsminister en gång. Hade CB inte varit en genuin del av den svenska överklassen hade han nog inte haft stora chanser inom politiken.

Bildt är inte stöddig för att han har sitt på det torra, han är stöddig för att han inte förstår bättre. Han var lika stöddig som studentpolitiker och har inte vuxit till sig ett dugg sedan dess. Men det är ju möjligt att han hade sitt på det torra redan då förstås – i kraft av sin börd.

Han har behandlat Danielsson otroligt arrogant och dessutom struntat i lagar och praxis här. Det kan inte kallas kompetent. Eller menar du att politisk kompetens består i att man är hänsynslös, beter sig oetiskt, inte bryr sig om lagar och förordningar? Menar du att den man som står rak som träpåle emot sådana världsliga ting som det demokratiska systemet och rättssäkerheten, är politiskt kompetent och beundransvärd just av det skälet? Det brukar bara de hävda som tycker att en stat bör styras av en upplyst despot och att demokrati är något fördärvligt.

Det är nämligen ingen ursäkt för en utrikesminister att rakt ut tala om vad han anser om en person som är anställd inom UD, att han har sitt på det torra, och att mobba personen ifråga, att vägra att skriva under papper som ger personen den lön han har laglig rätt till. Det är ingen merit för en minister i ett demokratiskt samhälle att strunta i demokratiskt fattade beslut. Är man otrevlig och arrogant dessutom är man ännu mindre värd beundran. Den som vet vad det handlar om här inser att Bildt spottar på demokratin och blir upprörd över detta, precis som jag.

Har han eller Belfrage gett expchefen direktiv? ”Vet ej” betyder väl bara att Bildt inte vet om Belfrage har gjort det?

Låt oss anta att expeditionschefen har att lyssna av fackets ståndpunkt i frågan om Danielssons fortsatta anställning utan direktiv om att själv agera si eller så. Med den informationen fattar Belfrage sedan ett beslut utifrån de direktiv Bildt ger honom. Belfrage kan även redan tidigare ha fått i delegation att besluta si eller så om Danielsson beroende på den info som framkommer
vid expchefens mötet med facket.

Jag tror att Carl Bildt är allt annat än dum eller okunnig. Han framstår för mig som en av de avgjort mest kunniga och slipade politiker som tillåtits att komma fram i den svenska offentliga maktapparaten. Detta kombinerar han med en ovanligt stor rättframhet och en förmåga att omedelbart välja att svara bokstavligt eller argumenterande på journalisternas i många fall självuppfyllande och slutna frågor.

Bildt bör inte underskattas och att svartmåla honom som korkad lögnare är nog inte så verkningsfullt som man kan hoppas. Att Bildt har en stark och grundmurad övertygelse om att han arbetar för något han anser vara gott må kanske vara den större faran med honom, om man händelsevis inte skulle dela hans uppfattning om det goda. Han VET att han redan har sitt på det torra, att hans garderob är fri från lik och att han kommer att vara lika lycklig oavsett succé eller fall under den närmaste valperioden. Det gör honon effektiv och handlingskraftig. Han behöver inte i varje läge framstå som behaglig eller tillmötesgående, som andra politiker som spelar folkkära medan den i sjäkva verket är traditionella maktmänniskor med mer mindre klar självkännedom.

Snyggare och därmed effektivare Bildtkritik efterfrågas!