Kommentarer till Klass 9A – ett förfärligt program

Av: Gubbfan

Gubbfan — Sat, 26 Feb 2011 19:11:46 +0000

Kerstin!
Jag måste ge dig helt rätt vad avser urvalet. Sannolikt, med tanke på löner och annan status, så är det inte alltid de personer som bäst lämpar sig till lärare som blir det. Snarare är det så att kan man inte försörja sig på något annat så kan man alltid bli lärare.
Möjligen är det också en del av de elever som satt längst fram och tindrade med ögonen som vill hamna på andra sidan katedern.
Min erfarenhet av lärarutbildningen begränsar sig till dels kontakt med en del bekantas ungdomar som studerar till lärare, dels via bloggvärlden, men även genom att min hustru under de senaste 20 åren på fritiden och av ren nyfikenhet eller kunskapstörst läst en hel del pedagogik, barn och ungdomskunskap och liknande ämnen på distans. Hennes kurskamrater har till stor del varit lärare eller lärarstuderande. Alltför många har inte känts helt lämpade med tanke på de inlämningsuppgifter jag smygläst.
Och faktiskt har jag blivit en smula skrämd. Väldigt lite av deras utbildning verkar handla om det rena hantverket och väldigt mycket om vad Piaget, Ericsson m fl teoretiserat om.

En sak som jag har reagerat på är också att en så stor del av dagens lärares arbete tycks innehålla administration och konferenser.

Men jag är inte lärare själv, så jag kan för lite om de fina sidorna med arbetet.

Sedan det där om att varna barnen gäller nog många andra yrken.

Av: Kerstin

Kerstin — Fri, 25 Feb 2011 10:26:07 +0000

Gubbfan:
Jag har ingen aning om vad man lär ut på lärarhögskolorna.
Men jag tror att huvudproblemet är lärarnas sänkta status och alldeles för stora arbetsbörda idag. Det gör att allt färre vill bli lärare och att man därmed kanske inte får in dem som har förutsättningar att bli de bästa lärarna. Är det något som dagens lärare gör så är det att varna sina egna barn att inte bli lärare exempelvis.
Med de ganska låga lönerna, relativt utbildningens längd, så kommer man dessutom ofta att få inte elever till lärarhögskolorna som inte kommer in på de utbildningar de egentligen ville in på. Det är inte det bästa urvalet för att få fram verkligt bra och engagerade lärare.

Av: Gubbfan

Gubbfan — Fri, 25 Feb 2011 10:02:25 +0000

Nu har jag inte sett det där programmet eftersom jag inte håller mig med TV, så jag skall väl inte yttra mig.
Efter att ha läst ditt utlåtande tänker jag inte se eländet heller.
Men en sak som jag har observerat i lärarutbildningen är, att en väldigt stor del av utbildningen läggs på sk pedagogik(kallades förr pedagoja) och en väldigt liten del på ren metodik.
Jag tror att det leder till lärare som i praktiken tror på någon slags behaviorism.

Min tanke är att OM läraren lyckas intressera eleverna, alltså sälja in sitt ämne, så slinker en massa fakta väldigt lätt in, fakta som om det vill sig väl kan omvandlas till det där svåra som är kunskap.
Att tro på att en fd majors sätt att handha beväringar är tillämpligt på normala människor i alla åldrar känns befängt.

Sedan det där om läxor:
Om läraren misslyckas i sitt skolarbete så måste han/hon ge läxor. Om läraren är den han/hon borde vara läser och bildar sig barnen av egen kraft både i skolan och på fritiden helt frivilligt helt utan tvång utan därför att läraren har intresserat dem. Men det var på 40 och 50 talet då jag var elev som sådana lärare faktiskt fanns.
Hur nu vi skall kunna utbilda sådana lärare i dag vet jag inte med tanke på att högskolelärare alltför ofta förefaller vara gamla lärare som tröttnat på att undervisa.

Av: Kerstin

Kerstin — Wed, 23 Feb 2011 01:53:13 +0000

Putte Torild:
Nej så klart inte. VD:arna och bankerna har ju så stora behov att det inte kan räcka till alla oss andra.

Av: Putte Torild

Putte Torild — Wed, 23 Feb 2011 01:19:10 +0000

Kerstin det var delvis det jag försökte komma fram till. Skolan och barnomsorgens kostnad är ett stort problem för de flesta kommuner och skolan får i princip aldrig de resurser de behöver.

Av: Kerstin

Kerstin — Tue, 22 Feb 2011 12:46:06 +0000

Ju mer jag tänker på saken desto mer förefaller mig det här programmet vara ett beställningsverk från Alliansen och Björklund framför allt (så är det förstås inte även om det skulle kunna vara så). Istället är det väl bara det vanliga: ”Vi låter oss korrumperas och som vanligt går vi, i den s.k. kultureliten, maktens ärenden”.

För vad är det det här TV-programmet matar oss med? Jo det gamla vanliga borgerliga struntpratet och den gamla vanliga borgerliga propagandan: Allting i samhället som inte är bra är enskilda människors fel, lärarnas i det här fallet. Ingenting beror på de strukturer individerna arbetar inom, vilka resurser de ges, eller vad man socialiseras in i: ”Det finns inget samhälle, bara enskilda individer”.
Och ingenting kan vara mer grundfalskt.

Av: Jan Wiklund

Jan Wiklund — Mon, 21 Feb 2011 14:20:50 +0000

Det går inte att driva en verksamheet utifrån principen att bara genier kan sköta den. Varje verksamhet måste organiseras så att även medelmåttor klarar av den, helt enkelt för att de flesta definitionsmässigt är medelmåttor.

Lustigt nog kunde man lära sig detta i kurslitteraturen på Handels förr i tiden (Peter F Drucker: The effective executive). Men sen dess kanske företagsledningsskojet har seglat iväg långt bortom realiteterna.

Av: Kerstin

Kerstin — Mon, 21 Feb 2011 11:42:04 +0000

Putte Torild:
Inte för att jag vill försvara den skola jag själv gick i en gång, men vi hade läxor varenda dag, åtminstone från tredje klass, och en hel del av den varan redan i småskolan. Och vi orkade.

Här handlar det kanske mer om att barn och ungdomar har så mycket annat som intresserar mer idag, som facebook och chatsidor på nätet ex. Vi var nog avsevärt mycket mindre splittrade på min tid.

Men, sedan har du helt rätt i att barnen ska ha den hjälp de behöver I skolan, inte behöva lita till att föräldrar lär dem skolämnena eftersom detta direkt diskriminerar barn från studieovana hem.

Av: Putte Torild

Putte Torild — Mon, 21 Feb 2011 08:35:24 +0000

Jag själv har och har haft elever i skolan de senaste 10 åren och jobbar själv delvis som lärare. Med mitt yngsta barn kan man se en klar stegring av antalet läxor och det redan från åk 1. Redan i åk 3 förekommer läxor ofta 3ggr per vecka och detta är inte en isolerad företeelse på min yngste sons skola. Detta har gjort att ansvaret för inlärning förskjutits från skolan till eleven och hemmet. Detta drabbar elever med studieovana föräldrar och det visar också undersökningar som kommit ut om de sjunkande resultaten. Bristande resurser som bla givit större klasser har gjort att lärare inte hinner med läroplanen och inte hinner med att göra det som ska göras i skolan. Skolan har åter blivit en klassfråga och alla dessa läxor i tidig ålder skapar skoltrötta barn redan i mellanstadiet. Ett tv-program som ”klass 9A” kan bara ha som syfte att fånga tv-tittare men resultatet blir bara ökad misstro från föräldrar och övriga samhället.

Av: Kerstin

Kerstin — Sun, 20 Feb 2011 11:43:32 +0000

lasse:
Visst är det så att den allmänna och tilltagande ojämlikheten också påverkar skolresultaten. Men den är också politiker ansvariga för.