Och nej, Palme hade inte mycket till övers för miljöfrågorna. Vad gällde dem tog han ju till det som S brukade ta till när det uppstod opinioner som var besvärliga, man försökte ta över initiativet genom att tillskapa något verk eller någon institution som skulle ”ta över” frågorna, som i miljöfallet Miljövårdsverket med Valfrid Paulsson och i Vietnamfrågan med S egen Vietnamrörelse.

Sen var det en annan sak att Palme var ganska usel som inrikespolitiker. Han begrep aldrig miljöfrågorna, han begrep aldrig att arbetarrörelsens kärna är ”själva vilja vi oss frälsa”, inte ”hjälpa de svaga”. Och han var en enmansteater, vilket Kerstin så riktigt påpekar beträffande 1982.

Jag och säkert många andra som var intresserade av miljöfrågor tyckte att det var fantastiskt med en politiker som avgav ett så otvetydigt löfte och tyckte att han borde belönas med en röst. Därmed skulle man, om inte annat, få ett test på om det gick att rå på kärnkraftetablissemanget.

Resultatet vet vi. Fälldin blev statsminister, men blev ganska omedelbart tvungen att vika sig i fråga om kärnkraften. Därefter har ingen politiker med någon maktställning försökt utmana de tunga intressen som står bakom kärnkraften.

Nu tror jag inte att de flesta som röstat på SD har så klart för sig arbetslöshetens orsaker. Men de kan notera att S regeringar inte minskar arbetslösheten, snarare tvärt om. Inte heller borgerliga regeringar minskar arbetslösheten.

Både det rödgröna blocket och högerblocket säger att det är den arbetslöse det är fel på, det är därför den arbetslöse är arbetslös. SD säger att det inte är den arbetslöses fel. Inget av blocken säger att folk är arbetslösa pga ojämlikhet.

Putte Torild:
Glömma eller förvanska bilden av honom.
Sen är det ju så att alla som minns honom minns honom på olika sätt och olika sidor av honom. Jag minns de som verkligen avskydde honom och som menade att han förstörde det politiska samtalet genom att vara så aggressiv.

Jag minns en del gott om honom men också en del som inte var så positivt. Men jämför jag med dagens politiker så var han mest positiv och framför allt en levande människa, inte en politisk robot som de flesta politiker är idag, efter att de medietränats till att bli lika menlösa och opersonliga allihop.

Fallet kan kanske förklaras av den ekonomiska politiken, 70-talet började med de sk förlorade åren. Det internationella ekonomiska system – Breton Woods – som härskat under efterkrigstiden var på fallrepet, en mycket turbulent tid med återkommande valutakriser. S-regeringen devalverade och höjde konsumtionsskatter, efterkloka ekonomer säger att de borde ha revalverat vilket hade haft återhållande effekt på revanschlystna löntagare i mitten av 70-talet som hade sett industrin göra rekordvinster sk övervinster och sina kolleger i Tyskland och andra länder ha stigande reallöner när deras egna hade stagnerat.

Som kan ses på dessa diagram:
http://img812.imageshack.us/img812/6479/inflationkonsumtionreal.png
http://img697.imageshack.us/img697/5092/konsumtionsverigefrankr.png

Sedan tror jag att S förlorade valen, inte huvudsakligen på att människor ville ha bort välfärdsstaten, utan för att de skrämdes av de tämligen högröstade vänstergrupperingarna. Och 1976, då man förlorade valet totalt första gången i min livstid, hade SAF satt in rejäla skrämselkampanjer mot S.

Jag var som sagt urarg på honom för en hel del, och jag vet att många studenter var väldigt arga på honom och Ingvar Karlsson för deras UKAS/PUKAS-reformer som förvandlade universiteten. Det kan också ha bidragit till valförlusterna.

Men detta är bara mina gissningar.

Man kan ju annars också fråga sig varför S tidigare fick tillbaka makten igen, ganska snart dessutom, sedan väljarna hade sett hur de borgerliga styrde. Borde folk inte ha varit för evigt brända om allting var så ofritt under S som man vill göra gällande idag?

Lasse Strömberg:
Jo, det är ju så illa att många människor tror att arbetslöshet och att ”vi inte har råd” att försörja sjuka, arbetslösa och pensionärer på en anständig nivå längre, beror på invandrarna. Också resultat av dålig information. Eller, ska vi kanske snarare säga, på grund av medveten desinformation.