Björn Nilsson:
Jo minsann, det kallas det. Varenda journalist verkar lida av denna åkomma just nu.

Erik H:
Men du vet väl vad Goebbels sade, att ju större lögn desto mer sannolikt att folk sväljer den, för de tror inte att man kan ljuga så förtvivlat.

De tror tydligen, på fullt allvar, att Ghadafi kan ge upp och att något skulle förbättras om han försvinner. Armén har givetvis backup-funktioner som gör att Ghadafi som befäl genast ersätts och i värsta fall beordras då en allmän mobilisering som sätter +1,5 miljoner, redan tungt beväpnade libyer på krigsfot. Ghadafi har undvikit detta i det längsta för det medför stor risk att även stammarna börjar bekämpa varann. –Värsta tänkbara scenario alltså.

USNATO’s flygbombning av civila med motiveringen att de skyddar dem mot flygbomber påminner om ursäkterna från Vietnam: ”Vi var tvungna att förstöra byn för att rädda den”.

Det är skamligt att bomba ut folket från sitt hemland och sedan inte ge dem någon hjälp när de knackar på vår port.

I Cyrenaica finns stammar som känner att de blivit orättvist behandlade därför att deras kung Idris störtades men också för att en av stammarna blivit ifråntagen jord som delats ut till andra stammar. Den här härska genom att söndra taktiken som Gaddafis regering använt är naturligtvis helt förkastlig.

Samtidigt finns i västra Libyen betydligt fler och större stammar som stödjer Gaddafi därför att han låter dem bestämma över sig själva samtidigt som han fört dem in i den moderna världen genom satsningar på utbildning, sjukvård, tillgång till rent vatten osv samtidigt som de får del av oljepengarna som de kan använda som de själva vill. De här stammarna ser Gaddafi somm en fadersgestalt och som en kung och moralisk ledare och de kan ALDRIG acceptera att han mördas eller behandlas utan respekt som angriparalliansen med NATO och gulfstatsdiktaturer vill.

Så vad vi har är ett land som skulle behöva en fredlig förhandlingslösning som även inkluderar stamledare från båda sidor och som garanterar de missnöjda stammarna att bli behandlade med större respekt t ex genom regionalt självstyre för Cyrenaica och att kronprinsen Mohammed tillåts återvända som en moralisk snarare än politisk ledare. Men som i stället får bomber, en qatarisk propaganda-TV-kanal som försöker piska upp hat, samt total oförståelse från Väst om vad konflikten egentligen handlar om. Receptet för katastrof kunde inte vara mer fulländat.

OBS! Stamledarna i västra Libyen som stödjer Gaddafi kräver nu en ny konstitution i Libyen med garanterat yttrandefrihet och ökad tolerans, de vill se en lösning med amnesti och nationell försoning liknande vad man genomförde i Algeriet efter inbördeskriget där.

Den humanitära situationen i Libyen är en, enligt FN, en tickande bomb. Många vill fly landet, och bristen på mat, vatten och mediciner blir allt mer akut. Men vad kan omvärlden göra när Kadaffi vägrar ge upp? Hör Morten Rostrup, Läkare Utan Gränser och Agneta Ramberg, utrikeskorrespondent, Sverige Radio. 17-timmen

Ja ”vad” kan omvärlden göra?

Anfallskriget mot Libyen har definierats som en ”limited kinetic action” eller ”begränsad kinetisk åtgärd” då ingen lag tillåter krigföring mot ett suveränt land eller deltagande i ett inbördeskrig.
När inte lagstiftningen tillåter kan de ändra och omtolka lagen eller som i det fallet, ges den korrekta termen ”anfallskrig” eufismen ”kinetisk åtgärd”.
Hokus Pokus! –Vaddå krig?!!

När Studio Ett sätter rubriken som ”en tickande bomb” ska det tolkas som att ingenting har hänt. Ännu. Tyvärr är nog inte rubriken ett skämt, -de har bara helgarderat sig själva enligt US/NATO/FN/ ICC’s juridiska akrobatkonster.