Annars noterar jag att citatet om bonddrängen snarare verkar uttrycka en beundran över bonddränges förmåga att stå över smärta och fortleva med sitt dagliga slit ?

Inte för att en mans citat nu kan dras över en hel ”klass” (tycker fortfarande att man inte kan dela in folk i klasser iof – är ngn slags politisk apartheid)…

/K

Men så bra annars, att bara din doktorsgrad har något värde och att du vet mycket mer om vetenskap än jag :lol:.

Vad betraffar Grassman har jag redan sagt att vi arbetade med forskning kring de fragor vi var oeniga om. Forskningen skulle losa oenigheten, eller – forsavitt resultaten inte var tillfredsstallande – peka ut en riktning for ytterligare forskning pa omradet. Sa fungerar empiriskt vetenskapkugt arbete.

Forresten verkar du tro att det inte forekommer oenighet inom fysiken. Det ar helt fel. Fysiker ar oerhort oeniga. Stephen Hawking erkande nyligen att han haft fel i det mesta han sysslat med hela sin karriar. Han ansag sig overbevisad av resultaten av nagra kollegers empiriska arbete.

Sa fungerar ocksa nationalekonomin. Oenighet loses genom val genomford empirisk forskning. Du tycks tro att du kan skilja vetenskap fran ovetenskap i fragor omkring huruvida en ”gissning” ar en ”teori” eller en ”hypotes”. Men i sa fall har du missforstatt vad empirisk forskning ar. Det du talar om ar etiketter, och visst ar det bra att ha etiketter pa burkarna och namn pa verktygen. Men det har ingenting med den faktiska forskningen att gora, och darmed ingenting att gora med huruvuda forskningen ar en vetenskap eller ej. Du kan kalla en ”gissning” for ”schmoo” i stallet och det gar precis lika bra att forska fram huruvuda en viss ”schmoo” ar en korrekt beskrivning av ett givet fenomen, eller ej.

Avslutningsvis rekommenderar jag att du laser Grassmans avhandling fran Handelshogskolan. Det ger dig nog en lite annan bild av vad slags ekonom han var an den du tycks ha.

Och fortfarande, vad var ni inte överens om du och Grassman? Menar du att han saknade förmåga att förstå hårddata?

Och ja, relativitetsteorin är allmänt accepterad som kunskap inom fysiken, men den kallas en ”teori”. Det var din föreställning om att teorier inte hade empiriska data som talade för sig, som jag invände mot. Du tycktes använda begreppet ”teori” synonymt med ordet ”gissning”, vilket är vetenskapligt, eller vetenskapsteoretiskt om man så vill, felaktigt.

Detta är en av de ting som gör mig synnerligen kritiskt inställd till nationalekonomer. De har ofta mycket grunda föreställningar om vad vetenskap är och om grunderna för kunskapsproduktion. Men, den här posten handlade egentligen inte om nationalekonomi eller om vetenskapsteori, den handlade om överklassens syn på vanligt folk. Radezki (länk i kommentar 7 ovan) har exempelvis precis en sådan människosyn som jag kritiserar ovan – professor i nationalekonomi som han är. Denna människosyn har ingenting med vetenskap att göra, den är hans högst personliga överklassmässiga åsikt, och just denna lägger han till grund för sin nationalekonomi och för de slutsatser han drar av denna ”vetenskap”.

Vad ar ”harddata”? Finns det ”mjukdata” ocksa?

Pa vilket satt ar ekonometri ovetenskapligt, nar man anvander i stort sett samma empiriska och matematiska metoder som fysiken? Pa vilket satt disvkalificeras nationalekonomin av de skillnader som finns?

Nar vi nu pratar om vad som ar vetenskap – du menar alltsa pa fullaste allvar att det ar vetenskap om:
-jag beskriver hur en pendel reagerar pa en exogen paverkan (mitt finger petar pa den) och sedan bevisar att jag hade ratt med repeterade observationer, men att
-om jag beskriver hur jamvikten pa en marknad paverkas av en exogen kraft (en okning i efterfragan) och bevisar att jag hade ratt genom repeterade observationer,
sa ar det INTE vetenskap.

Forresten har relativitetsteorin testats om och om igen, och visat sig vara tamligen stabil inom de teknologiska ramar fysiken idag befinner sig. Pa samma satt har Hicks-Hansen-modellen, ocksa kand som ISLM-modellen, beprovats genom decennierna genom standiga utmaningar bade teoretiskt och empiriskt. Den har statt pall anda sedan 30-talet, men om du vill mena att den inte ar god nog att kvalificera makroekonomi som vetenskap sa far du garna forklara vad som ar fel med modellen.

Så du menar att du har sanningen, alla nationalekonomer som inte hyser samma uppfattning som du, de har inte förstått de nationalekonomiska hårddata som finns och som har klart stöd i empirin, Grassman exempelvis?

Ledsen Larson, men som varande FD i vetenskapsteori är jag inte böjd att betrakta nationalekonomin som en hårddatavetenskap, eller för att tala klarspråk, jag anser att den definitivt inte är en sådan vetenskap.

Sedan är det så att begreppet ”teori” i vetenskapsteoretiska sammanhang inte betyder ”gissning”. Har du hört talas om relativitetsteorin? Tror du att den inte är vetenskaplig för att den kallas en teori? En teori i vetenskapliga sammanhang är ett sammanhängande förklaringssystem. Inom fysiken kallas oftast ett sådant system ”teori” så först sedan det accepteras av de flesta av facket. Inom samhällsvetenskaperna har vi alltid haft konkurrerande ”teorier” om det mesta, egentligen vad som inom fysiken skulle kallas ”hypoteser”.

Grassman var en duktig makroekonom. Vi var eniga om vissa delar av analysen och vi jobbade pa en bok om den del vi var oeniga om. Tyvarr blev han sjuk strax fore valet 1991 och sedan tog det mindre an ett ar innan han dog, sa vi hann aldrig slutfora den.

Höll Sven Grassman med dig om det där förresten?

Med andra ord: forsvaret av Sveriges idiotiskt stora offentliga sektor eskalerade lagkonjunkturen till groteska proportioner. Om man hade parat skattereformen med ordentliga nedskarningar i valfardssystemen hade den svenska ekonomin kunnat jobba sig ur krisen. Nu blev det inte sa och man fastnade i 12-15 procent arbetsloshet.

Jodå, jag vet vem Sven Grassman var, nationalekonomen som fick tjänsterum med vask för att han inte var tillräckligt följsam gentemot Lindbäck (enligt insiderinformation från den tiden), och som dessvärre dog redan vid 54 års åder, en man som jag saknat mycket sedan dess. Har nog dessutom samtliga de böcker han gav ut. Och som jag skrivit tidigare på bloggen, jag har fortfarande kvar hans sista debattinlägg i DN, som han skrev bara någon vecka innan han gick bort.

Sedan skulle jag gärna vilja ha svar på mina frågor. För det var ju med förlov sagt underligt att inte nationalekonomer varnade för den ordning i vilken man genomförde avregleringar och skattereformen, om man insåg konsekvenserna av detta förfaringssätt. De var inte så svåra att förutse. Det gjorde tom jag, som inte är nationalekonom, bara sambo, sedan drygt 35 år, med en person som studerat ämnet och från vilken jag lärt mig en del genom åren.