Men, rösträtten underordnades krassa partitaktiska hänsyn och sossar och liberaler fällde förslaget genom att kräva fortsatta majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket alla insåg skulle utradera AVF inom en snar framtid. Förstakammarhögern röstade därför ner förslaget.

Alltså, nu handlade valreformen 1907 inte om allmän och lika rösträtt, inte ens för män. Detta lindar historikern in med följande:

Rösträttsreformen 1907 sänkte också de inkomstbaserade rösträttskraven till kommunerna och innebar därmed även i praktiken en utökning av rösträtten även till den indirekt valda första kammaren.

Det här är inte vad vi vanligen menar med allmän rösträtt för det handlade uppenbarligen fortfarande bara om en begränsad sådan, för folk med viss förmögenhet, även om man nu krävde lite mindre av den varan.

Här hittar jag en lite mer utförlig redovisning:
http://martinandreasson.wordpress.com/2010/07/22/apropa-statsministerboxen-lindman-staaff-och-rostratten/

Författaren/bloggaren avslutar sin redogörelse med:
Men 1909 års rösträttsreform handlade i väsentliga delar inte om att ta ett kliv mot full demokrati, utan om att skapa konservativa garantier mot demokrati. Den ska inte skönmålas.

Kommentarerna är också mycket intressanta. bör också läsas alltså.
Nog får jag det till att högern/de konservativa försökte stoppa en allmän, för att inte tala om lika rösträtt så långt de kunde.

Varför lyfter man fram en så okunnig person? De som lyfter är lika okunniga de. Kunskaper står faktiskt inte högt i kurs inom borgerligheten. I högern har den aldrig gjort det, folkpartiet däremot har gjort en total högergir och övergett sin tidigare tradition av att sätta kunskaper i centrum. Det gör de numer bara i retoriken. Moderaterna gör inte ens det.

Ska läsa på din länk nu, verkar ju vara en sådan där länk som besannar det jag säger här om högern för det finns bara en av två möjliga förklaringar här, 1) kunskap visst – kombinerad med ren ohederlighet eller 2) okunskap.

Låt oss säga att Arkelsten verkligen är okunnig: Varför lyfter man fram en person på en så hög position, som är så okunnig (och inte läser på)? Sånt kan man ju bara spekulera i förstås. Men i varje fall, Sveriges historia har börjat diskuteras, och ifrågasättas. Det öppnar ju en möjlighet för att ändra den. Nu har den blivit en ”fråga”. Nu har den etablerats på dagordningen. Jag tror att m kan komma att förlora på det, historien ligger dom i fatet. Men enligt artikeln på Fokus verkar de ändå försöka med just detta, att skriva om historien.

Här kommer (redan) en artikel på SvD Brännpunkt ”Sorgligt att Arkelsten backade från sannningen”. Historiker.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sorgligt-att-arkelsten-backade-fran-sanningen_6580749.svd

Sen har du förstås rätt i att högern/Moderaterna, med hjälp av sina think tanks, ex. Timbro, sedan några tiotal år medvetet förvanskar vår 1900-talshistoria och försöker skriva om den så att den passar högerns agenda, som är densamma idag som i början av 1900-talet i stort sett.

Men listan är förstås förenklad och den handlar inte bara om propositioner eller motioner, som Gertkvist tycks utgå ifrån, i varje fall i vissa fall, som lagts i riksdagen utan om det politiska agerandet och de politiska striderna under den här tiden.

Erik Gertkvist:
Du får det att låta som om Sverige inte hade någon regering 1916 för att det var krig, men det hade vi förstås, och mycket riktigt den klart konservativa regeringen, men med en obunden statsminister, som satt då, lade nog ingen proposition om allmän olycksfallsförsäkring, men jag, som inte själv har sammanställt listan, gissar att ämnet var uppe då men inte kom så långt – vi hade ju inte allmän rösträtt än så risdagen representerade ju fortfrande bara de rika.

Statsminister under tiden 1914-1917 var Hjalmar Hammarskjöld, obunden konservativ, Hungerskjöld kallad för att han vägrade ordna ett mer allomfattande ransoneringssystem varför människor svalt. Detta resulterade i hungeruppror runtom i Sverige. Detta tillsammans med den ryska revolutionen och den tyska, som slogs ner, gjorde att företagare tvingade högern att gå med på en lag om allmän rösträtt. De ville ha kvar sina huvuden på axlarna. Det var alltså något partiet motarbetade ända tills företagarna kände att man stod med kniven mot strupen, då högern vek ner sig – till slut.

Så jo, högern motarbetade allmän rösträtt så länge man kunde och vågade. (Hammarskjöld var, apropås en annan diskkussion där en myckenhet av historieförfalskning förekommit, också ledamot av av styrelsen för rasbiologiska institutet 1921-1925.)

Men sen är rösträttsfrågan ganska komplicerad för rösträtten blev egentligen inte allmän och lika förrän 1945. Då först togs bestämmelser bort om att man inte fick ha skatteskulder inte fick ha kursat, inte fick vara beroende av fattigvården mm. Men som en mycket kort sammanfattning är listan korrekt här.

Och din beskrivning av vad det handlade om 1918 är missvisande, möjligen på grund av språklig otydlighet bara. Den fyrtiogradiga skalan hade införts långt tidigare (1867) och den betydde att endast de rikare hade rösträtt i kommuner och landsting. För att få rösta där skulle man äga en viss och för de flesta oöverkomlig summa pengar eller ett hemman av ganska högt värde. Det var den som liberaler och socialdemokrater samt övrig vänster ville ha bort till förmån för allmän och lika rösträtt för kvinnor och män.
Vi hade då en tvåkammarriksdag där första kammaren tillsattes av landstingen och i vilken endast en del byttes vid varje val, vilket ledde till att första kammaren blev bromsande. Enkammarriksdag fick vi först vid valet 1971.

Motståndet mot de allmänna försäkringarna handlade om storleken påbidragen, där högern ville ha sämre försäkringsstöd, vilket kan jämföras med vad man gör idag.

Och vad gäller skolmaten, så beslutades om statligt stöd till kommunernas skolmat 1946 men nu fick vi 1997 en lag om skolmat till alla i grundskolan (som del i skollagen). Det berodde på att riksdagen under den allmänna nedskärningen i kommunerna på 90-talet, ville förhindra att vissa kommuner tog betalt för skolluncherna i grundskolan. Socialdemokraterna tillsatte också så småningom en utredning om kvaliteten på maten för att förhindra att kommunerna serverade undermålig skolmat. Denna lag skulle träda ikraft i år. Jag vet inte hur den ser ut och om den faktiskt har trätt i kraft dock.

Fel, hävdar du att påstå att högern motsatte sig stöd till de ”frivilliga” försäkringskassorna, bara var mot ”omorganisationen av dem.
Om jag inte missminner så var det just det, de skulle inte bli allmänna och obligatoriska, bara de som betalade in frivilligt skulle ha sådan och med visst statligt stöd (rätta mig om jag har fel här). Även detta är något man kan jämföra med dagens högerpolitik som går ut på att försämra de allmänna sjukförsäkringen för att få de rikaste att skaffa sig privata sådana medan de sämre ställda får en mycket sämre sådan, eller i slutänden ingen alls i värsta fall.

För övrigt visar även du att högern tycker ungefär samma saker i det mesta fortfarande som i början av 1900-talet.

”Mot allmän olycksförsäkring i arbetet 1916″
FEL! Det fanns ingen proposition om olycksförsäkring detta år. Och hur skulle det kunna ha gått till, mitt under brinnande krig?

Mot allmän och lika rösträtt 1918
FEL! Högern genomförde den allmänna rösträtten för män till riksdagens andra kammare 1907. År 1918 handlade det om den 40-gradiga röstskalan till kommuner och landsting (som i sin tur valde riksdagens första kammare). När beslutet togs i riksdagen den 17 december 1918, var det utan votering i första kammaren och med ett ändringsförslag från högern (som röstades ned) i andra kammaren. Men högern gick inte emot propositionen.

Mot 8 timmars arbetsdag 1919
RÄTT! Högern motsatte sig åttatimmarsdagen, som man menade skulle leda till dyrare produktion och därmed ökad arbetslöshet. Följden blev också en dramatiskt ökad arbetslöshet de följande åren, även om den krisen blev relativt kortvarig.

Mot dödsstraffets avskaffande 1919
Det är mycket möjligt, ja.

Mot kvinnlig rösträtt 1921
FEL! Högern var inte mot införande av kvinnlig rösträtt. (Det fanns enskilda högermän som var det, men det fanns motståndare i andra partier också.) Beslutet togs utan votering i riksdagen den 24 maj 1919.Beslutet togs 1919, men första valet där kvinnor fick rösta var 1921.

Mot allmänna folkskolan 1927
Den allmänna folkskolan infördes redan 1842. Vad du menar måste vara att de reformer som genomfördes var andra än de som högern föreslog. Det skulle vara som att säga att (m) var mot friskolor om de röstade för ett eget förslag för reglering om friskolor än det som regeringen lägger som proposition.

Mot statsstöd till sjukkassan 1931
FEL! Högern motsatte sig inte fortsatt statligt stöd till de frivilliga försäkringskassorna, men motsatte sig den omorganisation av verksamheten som föreslogs i propositionen.

Mot statsstöd till a-kassorna 1934
RÄTT! Högern ville inte medverka till en bidragskonstruktion, som kunde leda till okontrollerbara statliga utgifter.

Mot två veckors semester 1938
RÄTT! Högern menade att detta var något för arbetsmarknadens parter att bestämma. (samma gäller senare liknande beslut, nedan)

Mot sänkt rösträttsålder 1941
Någon sänkning av rösträttsåldern skedde inte 1941. (Rösträttsåldern till riksdagens andra kammare var 1909: 24 år, 1921: 23 år, 1945: 21 år och 1965: 20 år. Till enkammariksdagen: 1971: 19 år och 1974: 18 år.) Vill också notera att det var samlingsregering år 1941.

Mot fria skolmåltider 1946
Någon lag — således riksdagsbeslut — om fria skolmåltider har inte heller funnits, utan de har hela tiden bekostats kommunalt. 1937-65 utgick ett statlig bidrag till skolmåltiderna.

Mot allmän sjukförsäkring 1946
FEL! Högern ville att staten skulle stå för 61 % av kostnaden i stället för regeringens förslag på 72 %. Men man motsatte sig inte reformen som sådan.

Mot allmänna barnbidraget 1947
FEL! Propositionen om införande av bidrag till barn under 16 år bifölls enhälligt av riksdagen

Mot tre veckors semester 1951
Se 1938.

Mot fri sjukvård 1953
1953 års beslut innebar ingen helt fri sjukvård, men en utbyggnad av sjukförsäkringen som bl.a. innebar lägre patientavgifter. Högerpartiet motsatte sig inte reformen, men ansåg att beslutsunderlaget var för dåligt och ville få frågan bättre utredd, varför man yrkade på uppskov. I propositionen fanns t.ex. inte angivet hur reformen skulle finansieras.

Mot ATP 1959
RÄTT! Högerpartiet var mot ATP-förslaget. Men man hade i stället ett eget förslag till tjänstepension enligt den s.k. premiereservmodellen. Om det förslaget hade genomförts, hade vi idag haft ett mycket pålitligare pensionssystem.

Lägg märke till skrivningen i SvD, som jag sett på annat håll nu:
”förslaget kom från Arvid Lindmans högerregering” om rösträtt för män. Och sedan kom förslaget om rösträtt för ”alla”, från liberal-socialdemokratisk sida. Som att det väger jämnt. Att insatsen från höger och vänster var lika stor. Det går att säga mer om retoriken i den korta texten.

Här om historia, moderaterna och pr:
http://www.fokus.se/2011/10/propagandaministerns-plan/