<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>Kommentarer till Sverige och invandrarna från 50-talet och framåt. Del I</title>
	<atom:link href="http://www.motvallsbloggen.alba.nu/?feed=rss2&#038;p=822" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.motvallsbloggen.alba.nu/?p=822</link>
	<description>Samhällsfrågor, politik, filosofi</description>
	<lastBuildDate>Thu, 11 Jan 2018 11:52:25 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=4.1.42</generator>
	<item>
		<title>Av: Kerstin</title>
		<link>http://www.motvallsbloggen.alba.nu/?p=822&#038;cpage=1#comment-6312</link>
		<dc:creator><![CDATA[Kerstin]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 20 Jan 2013 13:45:06 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.alba.nu/motvallsbloggen/?p=822#comment-6312</guid>
		<description><![CDATA[Haddy:
Vilka är &quot;VI&quot;. Och frågan bör bara &quot;Var&quot; har du  hittat...&quot; &quot;Vart&quot; anger riktning: &quot;Vart är du på väg&quot;.

Men bortsett från detta, jag vet för att jag varit intresserad av invandrarfrågor under hela mitt vuxna liv. Det är bara att gå tillbaka till tidningsläggen från den tiden så hittar man belägg för vad jag skriver här.

Sen, källor, är det när alla skriver av vad någon annan har skrivit, som skriver av vad någon annan har skrivit i en oändlig räcka av avskrivningar tills man kommer tillbaka till det man läste först.

Jag är nog en av experterna i landet på det här område. Få har följt området så intensivt som jag gjort under c:a 50 år idag, så det går bra att lita på mina påståenden, men som sagt, man kan forska fram andra som visar samma sak om man inte tror på mig. Man kan också intevjua en massa människor som kom till Sverige i från slutet av 50-talet och se vad de säger. Alla andra är naturligtvis säkrare källor än jag.

Slutligen: Sedan jag skrev det här har forskare inom statsvetenskapen visat att invandrarfientligheten har minskat igen de senaste åren och det är ju glädjande. Tror att Marie Denkert gjort det bl.a.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Haddy:<br />
Vilka är &#8221;VI&#8221;. Och frågan bör bara &#8221;Var&#8221; har du  hittat&#8230;&#8221; &#8221;Vart&#8221; anger riktning: &#8221;Vart är du på väg&#8221;.</p>
<p>Men bortsett från detta, jag vet för att jag varit intresserad av invandrarfrågor under hela mitt vuxna liv. Det är bara att gå tillbaka till tidningsläggen från den tiden så hittar man belägg för vad jag skriver här.</p>
<p>Sen, källor, är det när alla skriver av vad någon annan har skrivit, som skriver av vad någon annan har skrivit i en oändlig räcka av avskrivningar tills man kommer tillbaka till det man läste först.</p>
<p>Jag är nog en av experterna i landet på det här område. Få har följt området så intensivt som jag gjort under c:a 50 år idag, så det går bra att lita på mina påståenden, men som sagt, man kan forska fram andra som visar samma sak om man inte tror på mig. Man kan också intevjua en massa människor som kom till Sverige i från slutet av 50-talet och se vad de säger. Alla andra är naturligtvis säkrare källor än jag.</p>
<p>Slutligen: Sedan jag skrev det här har forskare inom statsvetenskapen visat att invandrarfientligheten har minskat igen de senaste åren och det är ju glädjande. Tror att Marie Denkert gjort det bl.a.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Haddy</title>
		<link>http://www.motvallsbloggen.alba.nu/?p=822&#038;cpage=1#comment-6311</link>
		<dc:creator><![CDATA[Haddy]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 20 Jan 2013 13:21:36 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.alba.nu/motvallsbloggen/?p=822#comment-6311</guid>
		<description><![CDATA[Hur vet du allt detta från 50-talet? vart har du hittat källorna eller är det bara något du helt enkelt vet? Jag och en klasskamrat skriver en lokalhistorisk vetenskaplig rapport om hur jugoslaver blev mottagna på arbetsmarknaden 90-talet kontra 50 och 60-talet. Du har skrivit väldigt bra och förklarat väldigt bra men vi kan tyvärr inte använda din text eftersom det inte är primärt material.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Hur vet du allt detta från 50-talet? vart har du hittat källorna eller är det bara något du helt enkelt vet? Jag och en klasskamrat skriver en lokalhistorisk vetenskaplig rapport om hur jugoslaver blev mottagna på arbetsmarknaden 90-talet kontra 50 och 60-talet. Du har skrivit väldigt bra och förklarat väldigt bra men vi kan tyvärr inte använda din text eftersom det inte är primärt material.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Kerstin</title>
		<link>http://www.motvallsbloggen.alba.nu/?p=822&#038;cpage=1#comment-6310</link>
		<dc:creator><![CDATA[Kerstin]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 29 Aug 2007 12:17:29 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.alba.nu/motvallsbloggen/?p=822#comment-6310</guid>
		<description><![CDATA[Ulla Marianne:
Nu råkar jag också ha varit glad för att jag fått leva i Sverige. Men uppenbarligen är många glada för att leva i andra kulturer, och vem är jag att döma?

För att bedöma något måste man ha en &quot;måttstock&quot;, och då kan somligt vara bättre än annat för att åstadkomma höga värden med denna &quot;måttstock&quot;.

Om man  med likvärdiga menar kulturer som kan nå samma mål (ex. kan bygga atombomber eller skapa IT-utveckling), så är ju inte alla kulturer likvärdiga.
Om man med likvärdiga menar förmågan att skapa levnadsförhållanden som människorna i kulturen ifråga trivs och mår bra med, då torde det finnas flera sådana som är likvärdiga.

Nu bor just vi i Europa och USA i en kultur som har haft en ofantlig teknologisk utveckling, vi är vana vid den och därför kan vi inte tänka oss att leva utan den. Vad man vill leva med beror i hög grad på vad man uppfostrats att leva med och vilken kultur man vuxit upp i.
I detta senare avséendet kan jag ju inte hävda att vår kultur är den för alla bästa.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Ulla Marianne:<br />
Nu råkar jag också ha varit glad för att jag fått leva i Sverige. Men uppenbarligen är många glada för att leva i andra kulturer, och vem är jag att döma?</p>
<p>För att bedöma något måste man ha en &#8221;måttstock&#8221;, och då kan somligt vara bättre än annat för att åstadkomma höga värden med denna &#8221;måttstock&#8221;.</p>
<p>Om man  med likvärdiga menar kulturer som kan nå samma mål (ex. kan bygga atombomber eller skapa IT-utveckling), så är ju inte alla kulturer likvärdiga.<br />
Om man med likvärdiga menar förmågan att skapa levnadsförhållanden som människorna i kulturen ifråga trivs och mår bra med, då torde det finnas flera sådana som är likvärdiga.</p>
<p>Nu bor just vi i Europa och USA i en kultur som har haft en ofantlig teknologisk utveckling, vi är vana vid den och därför kan vi inte tänka oss att leva utan den. Vad man vill leva med beror i hög grad på vad man uppfostrats att leva med och vilken kultur man vuxit upp i.<br />
I detta senare avséendet kan jag ju inte hävda att vår kultur är den för alla bästa.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Ulla Marianne</title>
		<link>http://www.motvallsbloggen.alba.nu/?p=822&#038;cpage=1#comment-6309</link>
		<dc:creator><![CDATA[Ulla Marianne]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 29 Aug 2007 10:26:48 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.alba.nu/motvallsbloggen/?p=822#comment-6309</guid>
		<description><![CDATA[Kulturrelativist i den meningen att man anser att alla kulturer och samhällsformer är likvärdiga.
Personligen känner jag mig lycklig över att jag lever i den här nordliga varianten av den västerländska kulturen.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Kulturrelativist i den meningen att man anser att alla kulturer och samhällsformer är likvärdiga.<br />
Personligen känner jag mig lycklig över att jag lever i den här nordliga varianten av den västerländska kulturen.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Kerstin</title>
		<link>http://www.motvallsbloggen.alba.nu/?p=822&#038;cpage=1#comment-6308</link>
		<dc:creator><![CDATA[Kerstin]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 Aug 2007 23:18:37 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.alba.nu/motvallsbloggen/?p=822#comment-6308</guid>
		<description><![CDATA[Ulla Marianne frågar:
&lt;i&gt;Om man anser att miljön är avgörande för hur aggressivt/slutet eller hur omhändertagande/öppet ett samhälle är kan man knappast vara kulturrelativist. Hur ställer du dig i den frågan?&lt;/i&gt;

Det beror på vad man menar med att vara &quot;kulturrelativism&quot;. Du får nog precisera din fråga så att jag förstår vad du menar :-).]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Ulla Marianne frågar:<br />
<i>Om man anser att miljön är avgörande för hur aggressivt/slutet eller hur omhändertagande/öppet ett samhälle är kan man knappast vara kulturrelativist. Hur ställer du dig i den frågan?</i></p>
<p>Det beror på vad man menar med att vara &#8221;kulturrelativism&#8221;. Du får nog precisera din fråga så att jag förstår vad du menar :-).</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Ulla Marianne</title>
		<link>http://www.motvallsbloggen.alba.nu/?p=822&#038;cpage=1#comment-6307</link>
		<dc:creator><![CDATA[Ulla Marianne]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 Aug 2007 22:13:52 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.alba.nu/motvallsbloggen/?p=822#comment-6307</guid>
		<description><![CDATA[Tack för hänvisningen till din nätbok. Jag har läst de kapitel du länkat till.
Jag har läst Jane Goodalls första bok men inte de senare. Jag har bara sett filmerna som skildrar senare tider.
Schimpanserna blev mer aggressiva när deras livsbetingelser blev sämre och framtiden får utvisa om bonoboerna går samma öde till mötes.
I övrigt har jag ungefär samma inställning som du när det gäller arv och miljö. Arvet är möjligheterna och miljön är förverkligandet eller förstörandet av dessa möjligheter.
Om man anser att miljön är avgörande för hur aggressivt/slutet eller hur omhändertagande/öppet ett samhälle är kan man knappast vara kulturrelativist. Hur ställer du dig i den frågan?]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Tack för hänvisningen till din nätbok. Jag har läst de kapitel du länkat till.<br />
Jag har läst Jane Goodalls första bok men inte de senare. Jag har bara sett filmerna som skildrar senare tider.<br />
Schimpanserna blev mer aggressiva när deras livsbetingelser blev sämre och framtiden får utvisa om bonoboerna går samma öde till mötes.<br />
I övrigt har jag ungefär samma inställning som du när det gäller arv och miljö. Arvet är möjligheterna och miljön är förverkligandet eller förstörandet av dessa möjligheter.<br />
Om man anser att miljön är avgörande för hur aggressivt/slutet eller hur omhändertagande/öppet ett samhälle är kan man knappast vara kulturrelativist. Hur ställer du dig i den frågan?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Ulla Marianne</title>
		<link>http://www.motvallsbloggen.alba.nu/?p=822&#038;cpage=1#comment-6306</link>
		<dc:creator><![CDATA[Ulla Marianne]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 Aug 2007 00:48:50 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.alba.nu/motvallsbloggen/?p=822#comment-6306</guid>
		<description><![CDATA[Det här är vad jag hittade i all hast.
Prof Frans de Waal som kanske är den som forskat mest kring bonobon har sagt:
Man har upptäckt att en del av dna som har att göra med “bonding” finns hos människan och bonobon, men inte hos schimpansen. Vi delar en viss gen eller dna-del med bonobon som schimpansen saknar.
Här är en länk till en recension av en av hans böcker http://www.svd.se/dynamiskt/rec_litteratur/did_11621296.asp]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Det här är vad jag hittade i all hast.<br />
Prof Frans de Waal som kanske är den som forskat mest kring bonobon har sagt:<br />
Man har upptäckt att en del av dna som har att göra med “bonding” finns hos människan och bonobon, men inte hos schimpansen. Vi delar en viss gen eller dna-del med bonobon som schimpansen saknar.<br />
Här är en länk till en recension av en av hans böcker <a href="http://www.svd.se/dynamiskt/rec_litteratur/did_11621296.asp" rel="nofollow">http://www.svd.se/dynamiskt/rec_litteratur/did_11621296.asp</a></p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Kerstin</title>
		<link>http://www.motvallsbloggen.alba.nu/?p=822&#038;cpage=1#comment-6305</link>
		<dc:creator><![CDATA[Kerstin]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 27 Aug 2007 22:10:02 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.alba.nu/motvallsbloggen/?p=822#comment-6305</guid>
		<description><![CDATA[Ulla Marianne:
Var har du hittat uppgiften om att vi står genetiskt närmare bonobon än den vanliga chimpansen? Det har jag nämligen inte hört, bara att vi inte kan säga vilken av dessa två arter som vi &quot;skulle likna mest&quot;.

Sedan tror jag inte att påståendet att &quot;chimpanser dödar individer från främmande flockar&quot; är korrekt rätt och slätt. Läser man Jane Goodalls första böcker om chimpanserna i Tanzania, så var de mycket fredliga av sig när hon anlände. Men med tiden, och under vilken de utsattes för alltmer stress, bl.a. genom bananutfodringen av dem, som drog dit inte bara många fler chimpanser, utan också andra apor, babianer ex. och genom att människorna trängde undan dem alltmer, kom de förstås att bli alltmer stressade. Den saken berör hon inte som något som kunde påverka deras beteenden, men däremot beskriver hon alla dessa stressmoment samt hur de förändrade sina beteenden, blev mycket mer aggressiva. Så tjugo år senare, när andra börjar studera de här chimpanserna, beter de sig helt annorlunda, är plötsligt väldigt aggressiva. Jag är alltså inte beredd att tro bara på den senaste beskrivningen utan att de också kan ha ändrat sina beteenden sedan 60-talet. Vi vet nämligen att både djur och människor lättare blir aggressiva under stressande förhållanden.
Jag skriver en hel del om det här i min nätbok. Är du intresserad kan du läsa vad jag skriver om Jane Goodalls studier &lt;b&gt;&lt;a href=&quot;http://www.kebi.se/kvinnan/kap19.html&quot; target=&quot;_blank&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;här&lt;/a&gt;&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;&lt;a href=&quot;http://www.kebi.se/kvinnan/kap10.html&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;här&lt;/a&gt;&lt;/b&gt; men läs hela boken vet jag :-).

Vad gäller hurdana vi är, så vill jag inte på några villkor räkna mig till samma grupp som de som startar krig. De krigar dessutom aldrig själva, tvingar bara andra att göra det, och ser vi till hur de allra flesta av oss beter oss, så är vi normalt både sociala och vänliga mot varandra - såvida vi inte får lära oss att inte vara det, på ena eller andra sättet, direkt eller indirekt.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Ulla Marianne:<br />
Var har du hittat uppgiften om att vi står genetiskt närmare bonobon än den vanliga chimpansen? Det har jag nämligen inte hört, bara att vi inte kan säga vilken av dessa två arter som vi &#8221;skulle likna mest&#8221;.</p>
<p>Sedan tror jag inte att påståendet att &#8221;chimpanser dödar individer från främmande flockar&#8221; är korrekt rätt och slätt. Läser man Jane Goodalls första böcker om chimpanserna i Tanzania, så var de mycket fredliga av sig när hon anlände. Men med tiden, och under vilken de utsattes för alltmer stress, bl.a. genom bananutfodringen av dem, som drog dit inte bara många fler chimpanser, utan också andra apor, babianer ex. och genom att människorna trängde undan dem alltmer, kom de förstås att bli alltmer stressade. Den saken berör hon inte som något som kunde påverka deras beteenden, men däremot beskriver hon alla dessa stressmoment samt hur de förändrade sina beteenden, blev mycket mer aggressiva. Så tjugo år senare, när andra börjar studera de här chimpanserna, beter de sig helt annorlunda, är plötsligt väldigt aggressiva. Jag är alltså inte beredd att tro bara på den senaste beskrivningen utan att de också kan ha ändrat sina beteenden sedan 60-talet. Vi vet nämligen att både djur och människor lättare blir aggressiva under stressande förhållanden.<br />
Jag skriver en hel del om det här i min nätbok. Är du intresserad kan du läsa vad jag skriver om Jane Goodalls studier <b><a href="http://www.kebi.se/kvinnan/kap19.html" target="_blank" rel="nofollow">här</a></b> och <b><a href="http://www.kebi.se/kvinnan/kap10.html" rel="nofollow">här</a></b> men läs hela boken vet jag :-).</p>
<p>Vad gäller hurdana vi är, så vill jag inte på några villkor räkna mig till samma grupp som de som startar krig. De krigar dessutom aldrig själva, tvingar bara andra att göra det, och ser vi till hur de allra flesta av oss beter oss, så är vi normalt både sociala och vänliga mot varandra &#8211; såvida vi inte får lära oss att inte vara det, på ena eller andra sättet, direkt eller indirekt.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Ulla Marianne</title>
		<link>http://www.motvallsbloggen.alba.nu/?p=822&#038;cpage=1#comment-6304</link>
		<dc:creator><![CDATA[Ulla Marianne]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 27 Aug 2007 19:47:24 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.alba.nu/motvallsbloggen/?p=822#comment-6304</guid>
		<description><![CDATA[Det här är kanske en alldeles för stor utvikning från ditt ämne, men jag tycker att det är fascinerande (och du väljer ju om du vill ta med det).
Bonoboapornas (s.k. dvärgschimpanser) beteende har varit ganska okänt för oss, men studier har visat att de har ett mycket speciellt sätt att lösa konflikter. När de möter en främmande flock så börjar hanarna spela upp och verka tuffa. De går inte till angrepp, men de &quot;spänner musklerna&quot;. Honorna å sin sida agerar helt annorlunda. De två gruppernas honor slår sig samman och sätter sig och tittar på hanarna och de kan börja göra annat efter ett tag - leta mat, putsa varandra. Bonoboer dödar inte främlingar eller avvikande medlemmar som schimpanserna gör.
Och nu kommer jag till min poäng - vi är väldigt lika genetiskt både schimpanser och bonoboer, men vår genuppsättning är allra mest lik bonoboernas.
Jag har förstått att du är intresserad av djur och jag kom osökt att tänka på det här när frågan om nedärvt beteende kom upp. Jag tycker att det är lite hoppfullt att vi är mer lika &quot;kärleksaporna&quot; än de aggressiva schimpanserna - fast vårt beteende tyvärr ofta tycks motsäga det.
Som sagt, det här blev en rejäl utvikning från ämnet.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Det här är kanske en alldeles för stor utvikning från ditt ämne, men jag tycker att det är fascinerande (och du väljer ju om du vill ta med det).<br />
Bonoboapornas (s.k. dvärgschimpanser) beteende har varit ganska okänt för oss, men studier har visat att de har ett mycket speciellt sätt att lösa konflikter. När de möter en främmande flock så börjar hanarna spela upp och verka tuffa. De går inte till angrepp, men de &#8221;spänner musklerna&#8221;. Honorna å sin sida agerar helt annorlunda. De två gruppernas honor slår sig samman och sätter sig och tittar på hanarna och de kan börja göra annat efter ett tag &#8211; leta mat, putsa varandra. Bonoboer dödar inte främlingar eller avvikande medlemmar som schimpanserna gör.<br />
Och nu kommer jag till min poäng &#8211; vi är väldigt lika genetiskt både schimpanser och bonoboer, men vår genuppsättning är allra mest lik bonoboernas.<br />
Jag har förstått att du är intresserad av djur och jag kom osökt att tänka på det här när frågan om nedärvt beteende kom upp. Jag tycker att det är lite hoppfullt att vi är mer lika &#8221;kärleksaporna&#8221; än de aggressiva schimpanserna &#8211; fast vårt beteende tyvärr ofta tycks motsäga det.<br />
Som sagt, det här blev en rejäl utvikning från ämnet.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Kerstin</title>
		<link>http://www.motvallsbloggen.alba.nu/?p=822&#038;cpage=1#comment-6303</link>
		<dc:creator><![CDATA[Kerstin]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 27 Aug 2007 16:07:03 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.alba.nu/motvallsbloggen/?p=822#comment-6303</guid>
		<description><![CDATA[Ulla Marianne:
Jodå, det finns en biologisk grund för rädsla och aggression, men de här känslolägena beror lika mycket på omgivningen. Gener gör ingenting i sig själva, de talar bara tillsammans med milön.
Rädsla och aggression framkallas oftast när människor känner sig otrygga och exempelvis, om de tror att de främmande är orsak till vad de upplever som egen olycka. Rädsla för andra människor, från andra kulturer är inte typiskt för människan. Vore så fallet skulle inte så många människor resa till andra delar av världen och de skulle inte tala om hur välbemötta de blir där.
Vi kan alltså skapa ett samhälle med mindre aggressioner och mindre främlingsfientlighet eller ett med mer av sådant. Hjälpsamhet, benägenheten att vara social och samarbeta med andra är nämligen en minst lika typisk mänsklig egenskap,troligen ännu mer utmärkande för vår art än motsatsen. Det är denna senare egenskapen som gett oss den utvecklning vi sett.
]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Ulla Marianne:<br />
Jodå, det finns en biologisk grund för rädsla och aggression, men de här känslolägena beror lika mycket på omgivningen. Gener gör ingenting i sig själva, de talar bara tillsammans med milön.<br />
Rädsla och aggression framkallas oftast när människor känner sig otrygga och exempelvis, om de tror att de främmande är orsak till vad de upplever som egen olycka. Rädsla för andra människor, från andra kulturer är inte typiskt för människan. Vore så fallet skulle inte så många människor resa till andra delar av världen och de skulle inte tala om hur välbemötta de blir där.<br />
Vi kan alltså skapa ett samhälle med mindre aggressioner och mindre främlingsfientlighet eller ett med mer av sådant. Hjälpsamhet, benägenheten att vara social och samarbeta med andra är nämligen en minst lika typisk mänsklig egenskap,troligen ännu mer utmärkande för vår art än motsatsen. Det är denna senare egenskapen som gett oss den utvecklning vi sett.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
