Kommentarer till Sveriges kräftgång går allt snabbare

Av: Kerstin

Kerstin — Mon, 24 Sep 2007 10:40:53 +0000

alltomskolan:
Nu förutsätter jag god kvalitet förstås, varje dag i skolan, och om den inte har det är detta inget bra argument för färre skoldagar, utan för att man förbättrar kvaliteten.

Närhetsargumentet är bra, men bara halvbra, för var ska de små barnen vistas den lediga dagen om båda föräldrarna arbetar. I min ungdom talade man om ”nyckelbarn”, de där som var helt ensamma efter skolan tills mamma och/eller pappa kom hem. Så ska skolan ersättas av fritidshem, och blir det så mycket billigare, eller ska man återgå till nyckelbarnsprincipen?

Dessutom handlar det fortfarande om att Sverige aldrig varit så rikt, som nation betraktad, som idag så varför har vi inte råd med en likvärdig skola för alla barn just nu? Det beror inte på att pengarna inte finns utan på att de numer fördelas annorlunda. De rika kräver och får mer av kakan och att de mindre rika får mindre av den och stockholmare kräver inte sällan att få suga ur Norrland allt det som produceras där.

Av: alltomskolan

alltomskolan — Mon, 24 Sep 2007 10:21:02 +0000

Om alternativet blir att skolan stänger kan kanske detta vara ett alternativ? Jag tror att närheten till skolan är viktig när man är liten och bussresor kankse tröttar ut mer? Man hinner naturligtvis mer på fem dagar men skolan ska ju inte handla om kvantitet utan kvalité . Jag vet att det värsta som kan hända ett samhälle är att skolan läggs ner! Jag såg om ett litet samhälle som räddade sin skola genom att låta en friskola driva den.

Av: Kerstin

Kerstin — Mon, 24 Sep 2007 09:57:45 +0000

Mikael:
Jo så är det ju i alla U-länder. Men Sverige har tidigare berömt sig av att inte vara ett sådant.

Bengt:
Man brukar hinna mer på fem dagar än på fyra :-).

Av: Bengt F

Bengt F — Mon, 24 Sep 2007 07:22:52 +0000

Hur kommer du fram till slutsatsen att 4-dagarsveckan inte är lika bra för barnens lärande som en 5-dagarsvecka?

Av: Mikael

Mikael — Mon, 24 Sep 2007 05:26:51 +0000

Väljer man att bo i vildmarken så får man finna sig i att samhällsservicen blir på en annan nivå än mitt i storstaden. Om barnen far illa av det så är man ganska oansvarig som förälder som envisas med att bo där.