Lyssnade på Konflikt i går och fick klart för mig, för det första att UD ljuger, för det andra att Säpo har kunnat träffa några av de fängslade svenskarna i Etiopen (flickan som frigavs nyligen ex.), som greps mellan Somalia och Kenya, och som sedan flögs till Somalia och vidare till Etiopien, där de uppenbarligen torteras.

Så visar det sig att en svensk, broder till den ovan nämnda fängslade svensken, kontaktats av Säpo, som försöker värva honom som informatör. Han uppmanas att rapportera om muslimers verksamheter i Sverige, och får veta att detta skulle kunna underlätta för att få hans bror frigiven. Hela samtalet med Säpo spelades in av brodern, och delar av det spelades upp i Konflikt.

Vi känner igen metoden från KGB, från Stasi bl.a., som alla använde hot mot närstående för att pressa ur människor erkännanden eller informationer och för att värva informatörer. När dessa organisationer ägnade sig åt sådant förfasade sig hela Västvärlden, och inte minst den borgerliga delen av denna värld. Nu gör deras meningsfränder samma sak, och ingen tycks anse att det är orättfärdigt.

Jag väntade sÃ¥ med spänning pÃ¥ dagens tidningar för att fÃ¥ mer information om saken – men hittar inte ett ord om den – ingenting i GP, inte ett ord i AB (pappersupplagorna) och ingenting i DN:s nätupplaga. Är det psykologiska försvaret (om det finns kvar, eller en ev. efterträdare) som talat förstÃ¥nd med de stora tidningarnas chefsredaktörer mÃ¥nne?

Lyssna alltså på konflikt på nätet.

Länkar till andra bloggar om ämnet:
– Jag terrorist?
– Ali Esbati

Fick ett mejl frÃ¥n Lennart Regebro (tack Lennart för att du gjorde mig uppmärksam pÃ¥ saken) som hade kunnat konstatera att kommentarer som innehÃ¥ller orden ”socialist” och ”socialism” inte gÃ¥r fram pÃ¥ bloggen. De bara försvinner. Dels ser han dem inte själv dÃ¥ han skrivit dem, som han ska göra, dels ser jag dem överhuvudtaget inte. Jag testade själv och det stämmer, kommentarer med dessa ord försvinner bara ut i cyberrymden, eller ut i nÃ¥gon annan rymd, och jag kunde dessutom konstatera att det fanns en WP-blogg till som reagerade likadant pÃ¥ dessa ord (även detta efter tips frÃ¥n Lennart). Kufiskt. Jag har själv definitivt inte lagt in nÃ¥got som ska filtrera bort de där orden.

Är det någon som har någon idé om vad det här kan bero på? Tar tacksamt emot tips om den saken i så fall.

Problemet är löst
När jag för tredje gÃ¥ngen gÃ¥r igenom de ord jag skrivit in i spamfiltret hittar jag ett kortare ord, ett namn pÃ¥ ett preparat som enligt en post i Google är till för ”behandling för män med erektil dysfunktion”, bestÃ¥ende av fem bokstäver som ocksÃ¥ ingÃ¥r i ordet ”socialist”. När detta ord strukits ur spamfiltret fungerade det, bloggen slutade censurera de här orden. Bara att sitta där och gallra bort alla spam om det här undergörande medlet, som jag ingalunda är i behov av och irritera mig över att jag inte gjorde den här kopplingen redan när jag skrev in preparatets namn i spamfiltret.

PS 16/4: Festligt, raderar ett ord i spamfiltret och hittar genast 3 spam på bloggen om ovan nämnda potenspiller! Snart är de väl uppe i 50 om dagen igen.

Jag kan inte tolka det jag hör i programmet Konflikt, om hur Säpo agerar – tillsammans med CIA och andra säkerhetstjänster, pÃ¥ annat sätt än att vÃ¥r regering nu arbetar ihärdigt för att producera svensk terrorism, i akt och mening att fÃ¥ svenska folket att acceptera att Sverige involveras mycket djupare i ”kriget mot terrorismen”, gÃ¥r med i NATO och ställer upp pÃ¥ USA:s sida även i Irak.

Länk:
Konflikt 14/4 2007, P1

Eli Lilly (ett företag i nerdrogningsbranschen) har nu funnit ännu ett omrÃ¥de inom vilket det torde kunna komma att kamma in miljarder, Prozak (fast under namnet Reconcile) för hundar som lider av ”separationsÃ¥ngest”. Läser alltsÃ¥ i DN att:

ELI LILLY RÄKNAR med att runt tio miljoner hundar lider av någon form av separationsångest. En del gnäller eller skäller. Andra tuggar sönder föremål eller inredning när de lämnas ensamma.

Ett bra sätt att vänja hundägare vid att inte vidta rätt åtgärder och att i värsta fall bidra till att göra hundar verkligt och i ännu värre fall allvarligt sjuka.

Det blir spännande att se vad som händer med de första hundar som snedtänder på preparatet och blir rabiat aggressiva exempelvis, eller som drabbas av verkliga och inte bara inbillade eller hopfantiserade neuroser. Men naturligtvis borde det vara förbjudet att droga hundar på det sättet. Det kan inte betraktas som annat än rent djurplågeri att ge dem liknande preparat.

Med tanke på att vår regering just beslutat att lägga ner Kilen, en av de få organisationer i landet som stöttat, hjälpt och kämpat för dem som blivit läkemedelsberoende, och ofta helt utan egen förskyllan, och dessutom lagt ner djurskyddsmyndigheten, torde något sådant förbud knappast kunna förväntas.

Kan inte låta bli att undra hur många av regeringens ledamöter som har stora ekonomiska intressen i Läkemedelsföretagen?

Länk:
DN, Prozak för ensam hund

Nu blir det paus på Motvallsbloggen några dagar pga resa. Det innebär att inga kommentarer kommer att publiceras under dessa dagar. Den som vill kommentera är välkommen att göra så men får räkna med att kommentaren inte syns förrän tidigast söndag.

Överallt i bloggvärlden, nu senast i en kommentar pÃ¥ Magnus blogg, stöter man pÃ¥ floskeln om att socialdemokraterna har ”suttit vid makten” i 70 Ã¥r, ofta nog tillsammans med direkta eller indirekta pÃ¥stÃ¥enden om hur ofritt Sverige blev pga detta. Det impliceras alltsÃ¥ att socialdemokraterna var i stort sett diktatoriska under den här perioden.

Sanningen om de här 70 åren är en helt annan och betydligt mer komplex än floskeln antyder.

1: Socialdemokraterna har dels suttit i koalitionsregeringar under de här åren, med något eller några borgerliga partier, dels tillsammans med alla de borgerliga partierna under kriget, 1939-1946, dels med bondeförbundet (nuvarande centerpartiet) åren 1951-1957.

2: Socialdemokraterna har suttit i opposition 9 av de här åren, från 1976-1982 samt åren 1991-1994, liksom återigen från 2006.

2: Socialdemokraterna har, vad jag kunnat få fram, aldrig haft egen majoritet i riksdagen (möjligen under någon mandatperiod, den som vet, kom gärna med data här) utan suttit i minoritetsregeringar. Det innebär att de aldrig egentligen haft samma makt att göra som de vill, som alliansregeringen har idag, eftersom denna är en majoritetsregering. Socialdemokraterna har alltid varit beroende av stöd från något eller några andra partier i riksdagen för beslut.

Så här har regeringsinnehavet sett ut under den där 70 åren:
(Tillägg 15/4: röd färg på rent socialdemokratiska regeringar)

• 1932-1936: Hansson I, socialdemokratisk (minoritetsreg.)
• 1936: Pehrsson-Bramstorp, s.k. ”semesterregeringen” m bondeförb.
• 1936-1939: Hansson II, (bondeförb) (majoritetskoalition)
• 1939-1945: Hansson II, samlingsreg. (s), (m), (c) och (fp)
• 1945-1946: Hansson IV, socialdemokratisk (minoritetsreg.)
• 1946-1951: Erlander I, socialdemokratisk (minoritetsreg.)
• 1951-1957: Erlander II, (s) och (c) (majoritetskoalition)
• 1957-1969: Erlander III, socialdemokratisk (?)
• 1969-1976: Palme I, socialdemokratisk (?)
• 1976-1978: Fälldin I, (c), (m) och (fp)(majoritetskoalition)
• 1978-1979: Ullsten, folkpartistisk (minoritetsreg.)
• 1979-1981: Fälldin II, (c), (m) och (fp) (majoritetskoalition)
• 1981-1982: Fälldin III, (c) och (fp) (minoritetskoalition)
• 1982-1986: Palme II, socialdemokratisk (minoritetsreg.)
• 1986-1990: Carlsson I, socialdemokratisk (minoritetsreg.)
• 1990-1991: Carlsson II, socialdemokratisk (minoritetsreg.)
• 1991-1994: Bildt, (m), (fp), (c) och (kds) (minoritetskoalition)
• 1994-1996: Carlsson III, socialdemokratisk (minoritetsreg.)
• 1996-2006: Persson, socialdemokratisk (minoritetsreg.)
• 2006- Reinfeldt, (m), (c), (fp), (kd) (majoritetskoalition)

(Källa Wikipedia / regeringstyp tillagd kl. 22.55)

(Tillägg 15/4 2007; Om jag inte räknar fel så har socialdemokraterna suttit ensamma i regering 48 år fr. 1932 fram till 2006. De andra åren har de endera suttit i koalitionsregeringar, med ett eller flera borgerliga partier, eller suttit i opposition.

Åren 70-73 med den första enkammarriksdagen, som då hade 350 ledamöter, var situationen den att blocken hade exakt 50% vardera i riksdagen varvid lotten ibland fick avgöra besluten, därefter ändrade man antalet riksdagsledamöter till 349.)

3: Vidare hävdas det gärna, direkt eller indirekt, från samma håll som ständigt upprepar floskeln om de där 70 åren, att socialdemokraterna har varit beroende av kommunisterna under hela den här tiden, antydandes ibland påståendes ibland, att socialdemokraterna varit lierade med dessa. I verkligheten har socialdemokraterna alltid vägrat att bilda koalition med kommunisterna, att släppa in dem i regeringar alltså. Däremot har kommunisterna alltid stött bildandet av socialdemokratiska regeringar då de föredragit sådana framför borgerliga regeringar, vilket alltså har möjliggjort de här socialdemokratiska regeringarna. Det är något helt annat. Det inser man om man vet hur Sverige styrts och styrs, hur vår konstitution ser ut.

Jag har skrivit om detta förr på bloggen, men upprepar det igen: Det här innebär att socialdemokraterna visserligen haft tämligen fria händer, men inte att de styrt Sverige i kommunistisk anda för att de varit beroende av kommunisternas stöd i riksdagen. Istället är det så att de alltid kunnat räkna med stöd från kommunisterna för åtgärder som inget borgerligt parti velat stödja. Det har de kunnat göra för att kommunisterna inte velat fälla en socialdemokratisk regering, inte för att förslagen alltid fallit kommunisterna på läppen.
I det verkliga politiska arbetet har socialdemokraterna emellertid ofta stött sig på något eller några borgerliga partier för att få igenom sina förslag i riksdagen och i verkligheten har socialdemokraterna, framför allt sedan Palme dog, genomfört många av de borgerliga partiernas önskedrömmar, i och med avreglerings- och privatiseringspolitiken. Den politik som socialdemokraterna har fört sedan 1986 är mycket långt från kommunism av sovjet- eller äldre kinamodell och också långt från det som tidigare varit traditionell socialdemokratisk politik. Den som vill hävda något annat måste samtidigt hävda att även de borgerliga partierna varit kommunistiska.

Det hör nämligen ocksÃ¥ till bilden att hela det politiska fältet har vridits rejält Ã¥t höger de senaste 25 Ã¥ren, i hela Västvärlden, varför alla partier, bÃ¥de härhemma och i resten av Västvärlden, intar en mer utpräglat konservativliberal (fast den brukar kallas ny-liberal vad gäller den ekonomiska politiken) stÃ¥ndpunkt idag än tidigare. MÃ¥nga av de reformer som genomfördes under de här ”70” Ã¥ren, och som idag framställs som sÃ¥ förfärligt vänstervridna, stöddes den gÃ¥ngen av nÃ¥got av de borgerliga partierna, mest dock av bondeförbundet/centerpartiet och folkpartiet. Politiken har under de här Ã¥ren ändÃ¥ gÃ¥tt i högerns riktning, även om högern ansett att man inte gÃ¥tt lÃ¥ngt nog. De senaste 25 Ã¥rens socialdemokratiska politik har varit mycket borgerlig – men det vill man förstÃ¥s inte erkänna frÃ¥n socialdemokratiskt hÃ¥ll. Socialdemokraterna har därmed, under dessa Ã¥r, bidragit till att fördunkla och ge unga människor en förvanskad bild av vÃ¥r politiska historia.

Dagens skolor måste vara usla på att lära ut svensk modern politisk historia samt hur landet styrs eftersom 70-årsfloskeln kunnat krypa in i huvudet på så många av dagens unga människor.

Tillägg 15/4 2007: Så börjar jag förstå att många inte vet att det är riksdagen som fattar beslut i det här landet, inte regeringen. Det vanliga är att riksdagsmännen röstar (ja eller nej till ett förslag om en ny lag) i enlighet med vad man kommit överens om inom respektive partier. Men det händer också att någon eller några riksdagsmän inte röstar som deras partier önskar eller vill.

En minoritetsregering har alltsÃ¥ inte majoritet i riksdagen med egna partimedlemmar och är sÃ¥ledes alltid beroende av att riksdagsmän frÃ¥n nÃ¥got eller nÃ¥gra av de andra partierna röstar för regeringens lagförslag. Det är därför det blir fel att bara peka pÃ¥ de Ã¥r socialdemokraterna ”suttit vid makten” eftersom de i princip aldrig ensamma har kunnat bestämma nÃ¥got. Det intressanta blir istället att se hur olika partier har röstat i olika frÃ¥gor, vilka partier som ligger bakom de beslut som har fattats. Det är nämligen aldrig socialdemokraterna som ensamma bestämt nÃ¥got under 1900-talet.

Länk:
– Magnus tankar
– G:a Motvallsbloggen om samma ämne

En av dagens webb-frågor i DN

Påverkas ditt förtroende för Lars Leijonborg av rättegången?
Ja
Nej

Hur i hela friden ska man tolka de svar man får på den här frågan, och med de möjliga alternativen? Och vi som aldrig haft något förtroende för mannen ifråga, vad ska vi svara?

När man sedan, i en annan rubrik, läser: ”MÃ¥nga kräksjuka efter avtackning”, undrar man vad den tackande gjort dessa människor.

Länk:
– DN, enkätfrÃ¥ga om Leijonborg
– DN om avtackning

Skadad färja fick vända
En färja från Rostock till Danmark tvingades vända åter till Tyskland sedan bogporten skadats. Samtliga 300 passagerare fick följa med tillbaka.

Det var gentilt får man ju säga. All heder åt detta rederi men det hade förstås kunnat skada rederiets renommé om man hade kastat 200 av passagerarna överbord när man tvingades vända färjan.

Länk:
– Rubrik och introtext i DN pÃ¥ nätet eller
– Mer om färjan i DN

Hör på Ekot klockan 17.45, att svenska VD:ar har usla löner, endast 9 miljoner/år, vilket är dåligt i jämförelse med VD:ar nere i Europa som kammar hem 27 miljoner/år. Därför kommer svenska VD:ars löner att stiga, säger Göran Rotzius, på konsultföretaget Heidrick och Struggles, så att de snart ligger i nivå med de europeiska. De svenska VD:arna har ju själva ofta beklagat sig över sina jämförelsevis låga löner dessutom.

Men utifrån det faktum att svenska VD:ar tjänar sämre än VD:ar i Europa och USA (som de ofta och med viss jämmer jämför sig med i lönehänséende) bör man förstås dra helt andra slutsatser (i synnerhet om man är marknadsliberal):

1: att svenska VD:ars löner i varje fall inte ligger under deras marknadsvärde. Hade de gjort det hade VD:arna förstås kunnat flytta till de där 27 miljonerna istället.

2: att svenska VD:ar i grunden är socialistiska/kollektivistiska och inställda pÃ¥ jämlikhet/likalönsprincipen – när det gäller deras egna löner vill säga.

Länk:
Ekot om svenska VD-löner

Visst är det konstigt. Liberaler (av alla shatteringar) hävdar med djupt känd övertygelse att allting sköts bättre, blir billigare och att utveckling av teknologi och samhälle går mycket snabbare och blir effektivare om allting får ske utan statlig inblandning/styrning och utan statligt ägande av någonting, samt bara medborgarna slipper betala skatt. De ser ju skatter, som är vad staten använder för investeringar mm, som ren stöld ifrån oss. Man tycker annars att de borde kunna se att i de länder där staten aldrig har lagt sig i, aldrig planerat något och aldrig satsat något av medborgarnas gemensamma pengar, har det inte blivit mycket till det vi brukar kalla utveckling bl.a. för att man i sådana länder aldrig byggt ut någon fungerande infrastruktur.

När vi andra hävdar, att vi inte hade fått uppleva den utveckling. som vi har sett i Västvärlden under 1900-talet, om inte staten (läs: vi skattebetalare via våra regeringar/riksdagar) både styrt en del av investeringarna, ombesörjt byggnation och underhåll av infrastrukturer, gynnat forskning och implementerat användning av ny teknik, suckar liberaler och anser att detta bara är såååå korkat.

Men – det finns ett omrÃ¥de där liberaler tydligen anser att det är helt OK att staten (dvs vi skattebetalare) bÃ¥de bekostar utvecklingsarbetet och stÃ¥r för kostnaderna (inkluderande fantasibonusar till VD:arna) för produktionen. Det gäller verksamheter som är till för krigsändamÃ¥l. Inte nog med det, mÃ¥nga, inte bara liberaler och moderater, brukar ocksÃ¥ framhÃ¥lla hur väldigt mycket av ny teknologi som har sitt ursprung i vapenindustrin och har utvecklats pÃ¥ grund av krig och militär verksamhet. I samma andetag som de säger detta glömmer de vilka som betalat för denna utveckling.

Annars har de däremot helt rätt i att krigen ”fött” en myckenhet av ny teknik. Väldigt mycket av det vi alla sedan fÃ¥tt nytta av, civilt och individuellt, har sitt ursprung i militär verksamhet och militärt utvecklingsarbete – som alltsÃ¥ just betalas av skattebetalarna . SÃ¥ har exempelvis kärnkraften, som ju är sÃ¥ ren och fin numer, sitt ursprung i kriget, och i atombombsutvecklingen. SÃ¥ utvecklades radarn av engelsmännen under andra världskriget. SÃ¥ har en hel del av datorutvecklingen gjorts för militära ändamÃ¥l, konservburken, vissa läkemedel mm, mm (alltsÃ¥ är krig nÃ¥got gott och att amerikansk krigsindustri, liksom svensk, anser detta behöver vi inte betvivla). Och här har skattepengar stÃ¥tt för notorna, men givetvis pÃ¥ sÃ¥dant sätt att privata företag gjort sig stora förtjänster pÃ¥ dessa skattefinansierade verksamheter under tiden och sÃ¥ att privata företag senare kunnat profitera pÃ¥ det utvecklingsarbete som gjorts för skattepengar, pga statliga satsningar.
Merparten av den forskning som ledde fram till kärnkraften hade ingen privakapitalist varit beredd att satsa pengar på ur egen ficka. (Det har funnits undantag förstås. Det var inte så länge sedan en Rausing förklarade att under de finansiella förhållanden som råder idag, skulle man aldrig ha kunnat utveckla tetrapaken, som tog mer än 15 år att utveckla, för på så lång sikt satsar inget privatägt företag idag, underförstått men inte utsagt: när VD:arna hela tiden sneglar på veckans aktiekurser).

När vi skattebetalare/staten har betalat ofantliga summor till SAAB för utvecklandet och byggandet av JAS, som vi aldrig har behövt, och som nu ska tillÃ¥tas sluka ytterligare miljarder av vÃ¥ra skattepengar, dÃ¥ brukar fÃ¥ liberala debattörer kalla detta för ”statlig inblandning”, ”planekonomi” eller för ”ren kommunism” alternativt för ”stöld av vÃ¥ra pengar” emellertid. ÄndÃ¥ handlar det här om skattebetalarnas bidrag till SAABs ägare och till de anställda pÃ¥ företaget. Vinsterna tar framför allt de hand om, som numer fÃ¥r allt fler och allt rejälare enskilda skatteförmÃ¥ner, som ocksÃ¥ är en slags bidrag frÃ¥n oss andra.

Slutligen: Utvecklingen beror inte på krigen och inte på att privatföretagen varit, är (eller kunde ha varit) så fantastiska, utan på att stora delar av utvecklingsarbete som annars inte hade kommit till stånd har skattefinansierats. Satsar man enorma summor på att lösa tekniska eller andra problem, då ger det resultat helt enkelt.

Sedan är det en annan sak att det är under krig, eller vid hot om angrepp, som även ovilliga skattebetalare, som liberaler och moderater, är beredda att acceptera stora statliga satsningar på krigsindustrin. Det är därför ingen slump att de som har ekonomiska intressen i de militärindustriella komplexen, som redan Eisenhower varnade för, gärna vill skrämma oss skattebetalare till försvarsberedskap och till att subventionera deras produktion och VD:bonusar. När Sovjet föll samman behövde Västvärldens styrande eliter en ny fiende och då konstruerade man en sådan.

Frågan är i grunden, och endast, vad våra politiker väljer att satsa våra skattepengar på och vad vi vill att de ska satsa dem på, eller om vi helt enkelt inte vill ha någon utveckling i fortsättningen. Överlåter man infrastrukturer till privatkapitalet då kommer stora delar av dessa oundvikligen att förfalla ganska snart och därmed stoppas utvecklingen upp.