Ny ruta i Smutskalendern, om Anders Borgs uttalande om Margareta Winbergs mellanhavande med Svenska Spel, som redan är reglerat.

/Kerstin

Bloggen hackad igen, tredje gången på en månad. Det finns tydligen många antidemokratiska krafter därute i cyberrymden.

/Kerstin

Varför skäller jag numer mest på Socialdemokraterna?
Kort svar: Av dem förväntar jag mig mer och lite förnuft.
Av Alliansen förväntar jag mig ingenting. Den är så usel i alla avseenden att jag inte vet var jag ska börja om jag ska skälla på den.

Alliansens politik är så bedrövlig och drabbar så många människor att man inte har ord för eländet.

– Folk jagas och bestraffas för att de är sjuka eller för att vi har hög arbetslöshet.

– Alla ansträngningar görs för att de mindre välbeställda inte ska få adekvat sjukvård.

– Alla ansträngningar görs för att sjuka och arbetslösa ska tvingas göra sig av med allt de äger och har och för att de ska tvingas leva på existensminimum.

– Alla ansträngningar görs för att de välbeställdas barn ska få bättre utbildning och få gå i bättre skolor än vanliga människors barn.

– Alla ansträngningar görs för att det inte ska finnas någon andra möjlighet, vad gäller utbildning, för de icke-rika. För dem ska det vara kört för alltid om de misslyckas i de sämre ungdomsskolor de får gå i.

– Inga allvarliga ansträngningar görs för att se till att ungdomar ska kunna få egna lägenheter. Tvärtom gör man vad man kan för att endast de rika ska få tillgång till bostäder i framtiden.

– Alla ansträngningar görs för att göra Sverige urarva och för att förvandla landet till ett rent råvarulevererande U-land, där vinsterna vid försäljningen av råvarorna och vid produktion i landet, hamnar utomlands.

– Man ljuger oss rakt upp i ansiktet om Sveriges ekonomi och om den faktiska ekonomiska situationen i Sverige, i Europa och i världen.

Det enda man anstränger sig för är att de allra rikaste ska bli ännu rikare och kunna sno åt sig ännu mer, ja allt, av vad landet har att erbjuda – i form av råvaror, i form av energi, i form av produktionsresultat.

Så trots allt – Leve de röda partierna!
Det blir inte lika illa med dem.

/Kerstin

Trots den politiska bedrövelsen finns det ju glädjeämen. Just nu är det härligt i trädgården. Den rosa malvan längst bort i mitten av bilden är omkring 1,80 m hög. Jag blir glad av att bara se på den. Den är otroligt pampig och det surrar mängder av humlor i den. Den lite längre till vänster är också imponerande, men inte riktigt lika hög i år. Och nu börjar rudbeckiorna utmed husväggen blomma också och stockrosen, som man inte kan urskilja så lätt på bilden, liksom floxen och stormhattarna, som tyvärr befinner sig bakom busken till höger och inte syns på bilden.
På somrarna har vi vårt lilla Shang Ri La här i skogen. Smultronen, som det fanns mängder av i år i utkanten av tomten, har vi ätit upp. Vinbären tar trastarna hand om och hallonen knaprar getingarna i sig, det dock till min stora förtret för de är jättegoda.
Det enda jag saknar är fruktträd. Det känns inte så meningsfullt att plantera sådana emellertid eftersom de inte kommer att bära frukt inom vår livstid förmodligen.

/Kerstin

Om alla röstberättigade hade läst boken ”Åtta år med Reinfeldt” så hade vi troligen aldrig fått en Alliansregering. Nu är det väl bara att hoppas att ingen läser Mona Sahlins nya bok, eller att alla som gör det i alla fall röstar på Vänsterpartiet. Jag har inte läst boken och efter att ha läst Katrine Kielos recension av den i Aftonbladet känner jag mig inte heller frestad att göra det. Jag skulle troligen drabbas av blodstörtning om jag gjorde det.

Ska man tro på Katrine Kielos så avslöjar Mona Sahlin i boken ifråga att hon inte lärt sig något sedan krisen i början på 90-talet (inför valet 1991, som socialdemokraterna förlorade), då när hon envisades med att lägga skulden för fastighetskraschen på ”oss”, det svenska folket, ”vi”, som enligt Sahlin, ”hade levt över våra tillgångar”.

Vad jag minns så var det inte vanligt folk som hade belånat sig över öronen i slutet av 80-talet, och köpt upp halva Europas fastighetsbestånd på spekulation utan denna karusell, med ty åtföljande storkrasch, sparprogram och arbetslöshetskris, hade möjliggjorts av avregleringarna i mitten av 80-talet, som genomfördes av Socialdemokraterna under andlös och bifallande tystnad från de borgerliga, och av en liten grupp finansvalpar. Svenska folket var helt oskyldigt till eländet och hade aldrig bett om det – men fick förstås betala för det. Mona Sahlin slog dock fast att det var ”vi” som förorsakat kraschen genom att ”vi hade levt över våra tillgångar” och nu var det ”vi” som skulle betala för våra synder. Kraschen då resulterade i 60.000 konkurser och i en arbetslöshet som vi inte hade sett sedan 30-talet och i knäckandet av väldigt många människor.

När Katrine Kielos nu skriver att det är bra att Mona Sahlin har skrivit en bok om ”Möjligheternas land” för det gör det möjligt att förstå lite mer om hur hon tänker, då förstår man att Kielos anser att människor inte ska rösta på Mona Sahlin. Av det hon skriver om bokens innehåll att döma skulle de flesta avstå från den saken om de läste den. Mona Sahlin har tydligen samma budskap till Greklands, Spaniens, Irlands och Baltikums arbetande befolkningar idag som hon hade till det svenska folket i början på 90-talet, att det är deras fel att deras ekonomier raserats trots att det inte alls är på det sättet.1) Med detta rapar Mona Sahlin bara storfinansens propaganda och går målmedvetet dennas ärenden, den här som förra gången.

Vidare, skriver Katrine Kielos att Mona Sahlin anser att:

Medlemsländer som skaffar sig för stora underskott inte bör få del av EU-medel, jordbruksstöd eller fonder och Sahlin öppnar till och med för att det tillfälligt ska kunna mista sin rösträtt i Europeiska rådet. 2)

Jag tror alltså att Katrine Kielos har alldeles fel när hon skriver att: ”Sahlin skriver det partiet vill höra” såvida partiet inte består enbart av familjen Wallenberg och denna familjs nickedockor. Dessutom får vi väl hoppas att de allra flesta inte har hört vad hon nyligen sade om Sveriges första krig på 200 år, det ”vi” för i Afghanistan – av alla möjliga och omöjliga skäl.

Man kan inte var mer fel ute än Mona Sahlin är idag alltså. Det bästa hon kan hoppas på, efter vad hon gjort och sagt på sistone, är att de flesta inte förstår vad hon säger men jag ogillar den typ av politik som går ut på att bedra människor. Jag ogillar den inte mindre om lurendrejaren själv tror på vad den säger och risken är stor att det är fallet här.

Jag förstår alltså inte hur en toppolitiker kan vara så totalt fel ute, varenda gång, och inte förstå ett dugg, varken av nationalekonomi, av politik eller om människor i allmänhet.

Så där står vi idag, i ett val mellan pest och kolera med Mona Sahlin som sannolikt bästa vallokomotiv för SD. Ledsen att behöva säga det, men jag vet fortfarande inte om jag ska bry mig om att rösta i det här valet, ett tillstånd som jag aldrig tidigare befunnit mig i. Men i slutänden blir det väl en fråga, för min del, om att rösta emot, emot SD och emot Alliansen med vars politik de närmaste fyra åren med stor sannolikhet blir ännu värre än med en röd/grön regering. Det går dock inte att rösta för något, för något sådant alternativ ser jag inte numer i svensk politik. Numer handlar valen bara om att rösta fram det minst onda.

/ En tämligen förtvivlad Kerstin

Länkar:
- Sahlin skriver det partiet vill höra, K Kielos, AB
- Sverige efter åtta år med Reinfeldt, K Berminge, Alba
1) The High Priests of Fiscal Rectitude Win Again. Greece Signs Its National Suicide Pact, M Auerback, counterpunch.org
1) Skyll inte på lata greker, Dan Josefsson
2) Ernst Wigfors mot ”underskottsterroristerna”, Björnbrum
- Really Existing Thatcherism. The Baltic Riots, J Summers, counterpunch. org
- The Specter of Debt Revolt Is Haunting Europe, Why Iceland and Latvia Won’t (and Can’t) Pay for the Kleptocrats’ Rifoffs, M Hudson, counterpunch.org
- Land of Squandered Opportunity. An Avoidable Depression, M Whitney, counterpunch.org

Maud Olofsson vill sälja ut Vattenfall, hör jag, eller till en början delar av företaget. Varför, undrar man?

När Volvo såldes till Ford tyckte Göran Persson detta var utmärkt. Det skulle nämligen innebära, menade han, att det kom in mer kapital i Sverige. Jag antar att Alliansen är av samma uppfattning eftersom man arbetar som flitiga bävrar för att sälja ut våra gemensamt ägda företag.

Men, det är inte för att kasta in kapital i Sverige som utländska multinationella företag, eller utländska stater, köper svenska verksamheter och företag. Det är för att dra så mycket kapital som möjligt ut ur Sverige de gör det. Det begriper minsta barn.

Frågan är alltså på vad sätt Sverige berikas av dessa utförsäljningar?

Det är överhuvudtaget mycket som är mystiskt med ”the new public management”, den där idén att stater ska förvaltas som om de vore privata företag och i enlighet med företagsekonomiska principer. Vattenfall, för att ta ett exempel, byggdes ut av svenska folket en gång för att alla skulle få tillgång till så billig elenergi som möjligt, vilket har varit mycket bra för Sveriges ekonomi. Ett privat företag däremot har inte som första målsättning att tillhandahålla varor så billigt som möjligt, utan att generera så höga vinster som möjligt till ägarna. Så på vad sätt, och enligt vilken teori, blir varor eller tjänster billigare om de ägs av privata företag? På vad sätt gynnas svenska folket av att några få plockar ut vinsterna ur företagen och att dessa, i det fall företaget genererar sådan, inte tillfaller svenska folket?

Så har vi ju frågan om varför det stora företagen redovisar så stora vinster (vilket torde innebära att vinsterna är ännu större i verkligheten) när de, enligt teorin, borde ha konkurrerat sig ner till minimala sådana?

/Kerstin

Länk:
- Tidningskrönikan, om Centern och Vattenfall, SR
- Jag har ingen sedelpress i källaren, Maud Olofsson, AB
- ”Vi vill sälja delar av statens ägande i Vattenfall”, Maud Olofsson, DN
- C vill sälja fler statliga bolag, DN
- C vill sälja fler statliga bolag, SvD
- C: Sälj ut Vattenfall, Svd
Rekommenderad läsning:
- Hur kan finanssektorn ha gjort så stora vinster de senaste decennierna, Bengtssonz