Massmedia&Politik/ekonomi05/03 22:20

När jag läser tidningar och lyssnar på radio har jag slagits av hur ofta informationen blir obegriplig på grund av att journalisterna inte vet vad olika begrepp innebär när det handlar om invandrings- och invandrarpolitik. (Invandringspolitik är alltså hur man försöker styra hur många och vilka som ska få invandra till landet, invandrarpolitiken, även kallad integrationspolitiken, handlar om åtgärder för dem som redan befinner sig i landet. En distinktion som somliga missar.)

Här ska jag försöka förklara några centrala begrepp. Jag hoppas att åtminstone någon kommer att säga att det där var elementärt, det visste jag redan. Men jag kan försäkra att en stor del av den svenska journalistkåren skulle behöva den här informationen.

I Sverige har vi något som kallas flyktingmottagande. Detta gäller personer som fått uppehållstillstånd som flyktingar eller av flyktingliknande skäl och deras närmaste anhöriga. Ansvaret för dessa är uppdelat på tre instanser: Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och kommunerna. Introduktionen eller “etableringen” i det svenska samhället ska, i enlighet med en lag som infördes av alliansregeringen för några år sedan, skötas av arbetsförmedlingen. Kommunerna ska ordna med bostad för flyktingarna, skolgång och barnomsorg för deras barn och den hjälp som de i övrigt kan behöva, enligt samma regler som gäller för kommunens “gamla” invånare. Kommunernas kostnader för flyktingmottagandet ersätts enligt regler som staten förhandlat fram med Sveriges Kommuner och Landsting.

Kostnaderna som samhället har för flyktingmottagandet bör betraktas som en investering på ungefär samma sätt som de kostnader som samhället har för till exempel barnomsorg och utbildning för de “gamla” invånarna eller för de invandrare som inte kommit via flyktingmottagandet.

Asylsökande, som ibland också kallas flyktingar, är en helt annan kategori. Det är personer som i juridisk mening inte bor i Sverige. Vi kan säga att de “uppehåller sig” här i väntan på beslut i deras asylärende. Om beslutet blir negativt förväntas de lämna landet omgående. De behöver inte utvisas, eftersom de aldrig har invandrat. Däremot kan de avvisas, vilket kan ske med hjälp av polis om de försöker stanna utan tillstånd.

Medan de asylsökande uppehåller sig i landet behöver de skydd mot väder och vind. En del asylsökande hittar sovplatser hos släktingar och vänner. För dem som inte får plats där ordnar Migrationsverket asylboenden. Tills för några år sedan fungerade dessa så att Migrationsverket hyrde lägenheter av kommunala bostadsbolag, inredde dessa med fyra sängar per rum och lät “asylanterna” bo där med självhushåll. Nu är det brist på lägenheter och då tvingas man att vända sig till privata entreprenörer som ordnar “tillfälliga anläggningsboenden”. Det kan vara gamla sjukhem eller pensionat där entreprenören svarar för sängplatser, mathållning och fastighetsservice.

Invandrarverket upphandlar dessa asylförläggningar enligt EU:s regler för offentlig upphandling. Det betyder att det inte är verket utan den privata entreprenören som bestämmer var de asylsökande hamnar. Kommunen som förläggningen (anläggningsboendet) ligger i har ingen skyldighet att ge någon hjälp till de boende. Med ett undantag. Enligt FN:s barnkonvention har alla barn rätt att gå i skola, och därför måste kommunen ordna någon sorts skolundervisning för de barn i skolåldern som bor på förläggningen.

Här kan det bli problem. Migrationsverket kan inte säga i förväg vilka entreprenörer som kommer att “vinna” upphandlingen och så snart en upphandling är klar behöver de fylla anläggningen med nyanlända asylsökande. Kommunen vill naturligtvis inte att barnen ska vara utan skola i flera månader och måste snabbt skaffa fram lokaler och lärare. Kommuner är inte organiserade för sådana “snabba ryck” och därför kan det upplevas som jobbigt på många håll. Kostnaderna borde inte vara något problem, kommunen får ersättning för alla utgifter för de asylsökandes barn.

Vi kan alltså konstatera att när Sveriges Radio skapade intrycket att Norbergs kommun måste “ta emot” 760 “nya svenskar” på två dagar så är det dålig journalistik. Det var inga “nya svenskar” som skulle bosätta sig på orten, även om journalisten tycks tro det. Det var asylsökande som antingen kommer att avvisas eller mottas i någon kommun enligt avtal med denna. De asylsökandes välfärd under väntetiden är det anläggningsboendenas entreprenörer och i sista hand Migrationsverket som har ansvar för. Att sedan dessa parter ofta sköter den uppgiften på ett dåligt sätt är ett annat problem.

Kostnaderna för systemet med att söka asyl, med dess asylutredningar, asylboenden och dagpenning för asylsökande är inte en del av kostnaderna för invandrarna. De asylsökande har inte invandrat till Sverige, invandrare blir de ju först om och när de får uppehållstillstånd. Kostnaden för asylsökande måste betraktas som en kostnad för att upprätthålla systemet med reglerad invandring. Alternativet helt fri invandring skulle bli dyrare för samhället.

Avslutningsvis kan jag berätta att jag har jobbat med flyktingar, asylsökande och integration i ungefär 40 år. Regelsystemet kring asylsökande och flyktingar lärde jag mig grundligt när jag jobbade som förläggningshandläggare 1992-1994. Sedan dess har man ändrat en del, ofta till det sämre. Det jag har skrivit här är naturligtvis bara en liten del av det man bör veta innan man försöker sig på att skriva om invandring, om flyktingar eller om asylsökande. Frågor och synpunkter är välkomna.

/Dan Gmark

Länkar:
Norberg: Fungerar integrationspolitiken? Sveriges Radio Studio Ett 19/2 2015

Massmedia&Politik/ekonomi03/03 21:34

Invandringen är bra för Sverige. Så skulle man kunna sammanfatta resultatet av den rapport om invandringens effekter som Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren har publicerat som bilaga till Dagens ETC. De har systematiskt gått igenom de påståenden om invandrare och invandring som förs fram av anhängare till SD och bemöter dem med hjälp av bland annat statistik från OECD.

Jag har läst många rapporter och utredningar om invandring och brukar kunna hitta fel eller ogrundade påståenden i de flesta, men i denna rapport kan jag inte finna något att slå ner på. De kommer fram till att Sverige har haft nytta av invandringen på många olika sätt, precis som andra utvecklade länder med lika stor eller större invandring. Detta är i och för sig ingen stor nyhet, det är snarare så att de med sin undersökning bekräftar vad som tidigare är känt. I dessa tider är det emellertid viktigt med en rapport som slår fast att det inte är “volymen” på invandringen som är problemet, utan hur vi har organiserat samhället. Har man en nyliberal politik som förutsätter hög arbetslöshet, så kommer de grupper som är nya på arbetsmarknaden att drabbas hårdast. Och dessa är naturligtvis ungdomarna och invandrarna.

Men om vi bortser från allt annat, går invandringen med vinst eller förlust, rent pengamässigt, för statskassan? Här visar det sig att OECD nyss har kommit med en rapport om just detta för ett antal medlemsländer. Enligt denna utredning gör Sverige en vinst på åtta miljarder kronor per år på sina invandrare.

Sammanfattningsvis är Ehrenbergs och Ljunggrens rapport ett värdefullt inlägg i invandringsdebatten som förtjänar att diskuteras i media och av våra politiker.
Läs den, och börja gärna diskussionen här!

/Dan Gmark

Länkar:
– Vad varje människa bör känna till om invandring, flyktingar och rasisternas lögner, Dagens ETC 3/3 2015 
Så avslöjas lögnerna om invandringen, Expressen 3/3 2015

 

Internationell politik01/03 02:36

Nu från USA:s katastrofala ingrepp i Ukraina till de katastrofer USA åstadkommit i Mellersta Östern:

Truth in Media: Origin of ISIS (utlagd 25/2 2015)

Idag finns ISIS även i Libyen varifrån de hotar att angripa Europa, via Italien. Märkligt eller hur? Med tanke på hur lyckad Natos operation i Libyen var, enligt Barack Obama och hur stolt svensk militär var över sitt deltagande i denna operation.

Och numer står knähunden Sverige beredd att assistera USA i dess fortsatta förstörelse av världen.

/Kerstin

Internationell politik&Politik/EU22/02 23:54

(OBS:Ny video nederst i inlägget)

Nikolai Azarov Prime Minister of Ukraine 2010-14 (Utlagd 7/2 2015, filmen är textad på engelska)

Jag kan inte garantera att de siffror som den här f.d. ukrainska ministern lägger fram är korrekta, men hans syn på vad som hänt och händer i Ukraina är intressant då den ger den andra sidans vinkling, som är en helt annan än den våra stora media ger oss.

Och här är en video till, tydligen filmad före Maidan:

”MUST WATCH: Nov 2013 (pre-Maidan!): Ukraine Deputy has proof of USA staging civil war in Ukraine” (Textad på engelska, utlagd 27/1 2015).

(Hela texten finns publicerad på samma sida som filmen på Youtube)

Paul Craig Roberts: Ukraine (utlagd 17/9 2014)

/Kerstin

Länkar:
How the Russian Bear Emerged From Hibernation. Defending Ukraine From Russian Imperialism? Jason Hirthler, counterpunch 20-22/2 2015 (citat: A third lie is that the toppling of Viktor Yanukovych was a democratic uprising. Interesting how these always seem to occur wherever America has “strategic interests” in peril.)
The New York Times Discovers Ukraine’s Neo-Nazis at War,
Robert Parry, 14/8 2014
(citat: “Officials in Kiev say the militias and the army coordinate their actions, but the militias, which count about 7,000 fighters, are angry and, at times, uncontrollable. One known as Azov, which took over the village of Marinka, flies a neo-Nazi symbol resembling a Swastika as its flag. In other words, the neo-Nazi militias that surged to the front of anti-Yanukovych protests last February have now been organized as shock troops dispatched to kill ethnic Russians in the east – and they are operating so openly that they hoist a Swastika-like neo-Nazi flag over one conquered village with a population of about 10,000….
One of the heroes celebrated during the Maidan protests in Kiev was Nazi collaborator Stepan Bandera, whose name was honored in many banners including one on a podium where Sen. John McCain voiced support for the uprising to oust Yanukovych, whose political base was among ethnic Russians in eastern Ukraine.)

Politik/EU19/02 15:43

Dags för Carl Bildt kanske, att erkänna att han gärna tar stöd av nazister mot ryssarna.

/Kerstin

Länkar:
US Support of Violent Neo-Nazis in Ukraine: Video Compilation, Global Research 18/2 2015 (ett antal videos om nazisterna som strider på Kievsidan i Ukraina.)

Internationell politik20/01 16:50

Glenn Greenwald on How to Be a Terror ”Expert”:
Ignore Facts, Blame Muslims, Trumpet U.S. Propaganda

Vi har dessa experter även i Sverige.

Är det inte konstigt att det numer inte finns några frihetsrörelser eller frihetskämpar i världen utan bara terrorister.

/Kerstin

Djur/natur&Ej kategoriserad23/12 15:57

Till alla skrivpauser jag gjort på bloggen under året kommer nu en helgpaus så till nästa inlägg:

bild

/Kerstin

Internationell politik26/11 16:44

Senare tillägg nederst:

Intressant att även kineserna vet hur USA bygger upp uppror i de länder de siktar in sig på att ta över makten i. Även ryssarna är väl medvetna om detta. Det är bara Västvärldens media som aldrig nämner det här, endera för att journalisterna är okunniga eller för att de är mutade eller hotade, liksom våra västerländska politiker:

Occupy Central: USA’s 12 Steps to Bring China into WW3 (English subtitles)

Så här ser de 12 punkterna för kaosskapande och maktövertagande ut:

  1. Dispatch CIA, MI6 and other intelligence officers as students, tourists, volunteers, businessmen, and reporters to the target country
  2. Set up non-governmental organisations (NGO) under the guise of humanitarianism to fight for “democracy” and “human rights” In order to attract advocates of freedom and ideals
  3. Attract local traitors and especially academics, politicians, reporters, soldiers, etc., through bribery, or threaten those who have some stain in their life
  4. If the target country has labour unions, bribe them
  5. Pick a catchy theme or color for the revolution. Examples include the Prague spring (1968), Velvet revolution (Eastern Europe, 1969), Rose revolution (Georgia, 2003), Cedar revolution (Lebanon, 2005), Orange revolution (Ukraine), Green revolution (Iran), Jasmin revolution, Arab Spring and even Hong Kong’s Umbrella revolution
  6. Start protests for whatever reasons to kick off the revolution. It could be human rights, democracy, government corruption or electoral fraud. Evidence isn’t necessary; any excuse will do
  7. Write protests signs and banners in English to let Americans see and get American politicians and civilians involved
  8. Let those corrupted politicians, intellectuals and union leaders join the protests and call upon all people with grievances to join
  9. The US and European mainstream media help continuously emphasize that the revolution is caused by injustice thereby gaining the support of the majority
  10. When the whole world is watching, stage a false-flag action. The target government will soon be destabilised and lose support among its people
  11. Add in violent agent provocateurs to provoke the police to use force. This will cause the target government to lose the support of other countries and become “deligitimized” by the international community
  12. Send politicians to the US, EU and UN to petition so that the target government will face the threat of economic sanctions, no-fly zones and even airstrikes and an armed rebel uprising

(Fritt översatt:
1) Engagera CIA. MI6 studenter, turister, frivilliga, affärsmän och reportertrar i det utvalda landet.

2) Sätt upp NGO:er (non-governmental organisations) och kalla dem humanitära organisationer som slåss för ”demokrati” och ”mänskliga rättigheter” för att dra till sig förespråkare för frihetsidealet.
3) Locka till er förrädare och speciellt akademiker, politiker, reportrar, soldater etc. genom mutor eller genom att skrämma de som har något att dölja.
4) Om mållandet har fackföreningar, muta dessa.
5) Välj ut ett slående färgtema för revolutionen. Exempel ser man i Pragvåren (1968), Sammetsrevolutionen (Östeuropa 1969) Rosenrevolutionen (Georgien 2003), Cederträrevolutionen (Libanon 3005), Den organgea revolutionen (Ukraina), Den gröna revolutionen (Iran), Jasminrevolutionen, Den arabiska våren, och till och med Honkongs paraplyrevolution.
6) Starta protester om vad som helst för att kicka igång revolutionen. Det kan vara mänskliga rättigheter, demokrati, korrupt regering eller valfusk. Bevis behövs inte, vad som helst duger.
7) Skriv protestparoller och banners på Engelska för att låta amerikaner se dem och för att få amerikanska politiker och civila engagerade (involved).
8) Låt de korrupta politikerna, intellektuella och fackföreningsledare delta i protesterna och uppmana alla att delta i dem.
9) Amerikanska och Europeiska media kommer att hjälpa till att övertyga om att er revolutionen ifråga är orsakad av orättvisor och därmed tillförsäkra stöd från majoriteten.
10 När hela världen ser, arrangera  en false-flagaktion. Den attackerade regeringen kommer snart att vara destabiliserad och förlora stödet hos sin befolkning.
11) Skicka in våldsamma provokatörer för att tvinga fram polisvåld. Detta kommer att leda till att regeringen förlorar stöd från andra stater och till att dess legitimitet ifrågasätts av de internationella samfunden.
12) Skicka politiker till USA, EU och FN för att be om ekonomiska sanktioner mot den aktuella regeringen, no-flyzoner och även flygplansattacker och beväpning av rebeller.

Vill man ha mer kött på benen går man till NED:S hemsida, där det redovisas vilka länder USA skapar NGO:er i för att hjälpa till med kaosskapandet i olika länder när tillfälle yppar sig.

Vill man läsa annat om detta rekommenderar jag boken ”From Dictatorship to Democracy” (först publ. 2002) av den helgonförklarade och ”absolut fristående” Gene Sharp.

Tillägg 26/11 2014 kl 19.40:
När CIA/Pentagon tagit över Gene Sharps möjligen välvilliga råd om hur man gör en fredlig revolution, har man lagt till ett par punkter, nämligen att när man fått en massa människor ut till vad dessa tänker sig, fredliga demonstrationer, så har man endera egna eller inhyrda prickskyttar på plats som skjuter på demonstranterna för att provocera myndigheten i landet att börja skjuta tillbaka, varvid man beskyller regimen för att attackera och döda sina egna medborgare. Det får människor, hoppas man, att ta allvarligt avstånd från sin regering och övertygar framför allt den internationella opinionen om att befolkningen i landet behöver hjälp utifrån.

/Kerstin

Länkar:
An Eyewitness to the Syrian Rebellion: Father Frans in His Own Words, John Rosenthal, The BRICS POST, 19/4 2014
Syria: The hidden massacre, Sharmine Narwani, RT 7/5 2014
– Ex-Opposition Leader Admits Mistake about Syrian Gov’t, Says Assad Fighting Terrorists, Fars News Agency, 19/11 2014 (Former President of the National Coalition for Syrian Opposition Forces Moaz Al-Khatib confessed that his opposition to the Damascus government has been a grave mistake, saying that President Bashar Al-Assad has been fighting against the terrorists……He wrote that the so-called Friends of Syria are actually the enemies of Syria and terrorists are cooperating with them to destroy Syria.)
– A Review of “Slouching Towards Sirte”. Libya & Creative Destruction, Daniel Kovalik, counterpunch.org 21/11 2012
- A Chronology. The Unfolding Crisis in Libya, Gary Leupp, counterpunch.org
– Libyen – vad händer där och varför? Motvallsbloggen 27/3 2011? (Här finns många länkar om Libyenkriget)
– Mer om Libyen och Nej till svenskt bombande i Libyen, Motvallsbloggen 27/3 2014
Mustafa Abdul Jalil, Traitor & Head of the Fake Revolution: “Ghadafi did not Kill Protestors”, Libyan Free Press (Ej daterad men 2014) (Now after the destruction of Libya, Jalil admits to the world, on Libyan Channel One, that the protestors that were killed in Benghazi that caused the UN and NATO to attack Libya were killed by a group of spies and mercenaries who were not Libyan.
He admits that he knew the truth at the time but it was done to take down the Libyan government and break the state.
He admits that he was briefed in advance that this was going to happen and that the people of Libya did not recognize the dead protestors because they wore civilian clothes and there was no one who came to their funerals as they had no relatives or friends in Libya.)

Litteratur: “Slouching Towards Sirte”, Maximilan Forte

Internationell politik&Politik/ekonomi30/10 19:46

Först några kloka ord av Maj Britt Theorin:

Kvinnor mot NATO. Maj Britt Theorin om NATO och EU. Måste ses !

Jo, man kan verkligen fråga sig hur svensk försvarspolitik kunde läggas om så radikalt utan att vi svenskar fått någon information om saken. Kan det bero på att våra styrande eliter är helt överens om att ge bort Sverige till USA och då anser de inte att svenska folket har med saken att göra?

Sen rekommenderar jag den bästa artikel jag läst om smyganslutningen till Nato:

”Låt svenska folket rösta om Nato-medlemskapet” ETC, 29/10 2014 (LENNART PALM, PROFESSOR I HISTORIA VID GÖTEBORGS UNIVERSITET)

/Kerstin

Länkar:

Folkkampanjen mot Nato

Massmedia12/10 23:29

Udo Ulfkotte, mångårig journalist på Frankfurter Allgemeine har skrivit en bok, Gekaufte Journalisten (1) om hur journalister köps och tvingas skriva lögnaktiga artiklar, inte minst vad gäller krigspropagandan som vi utsatts och utsätts för sedan 15 år. Han beskriver hur journalister luras och mutas att agera som Pentagons röster. I andra delar av världen diskuteras hans bok. Här är det gravlikt tyst om den.

Vill du behålla dina illusioner om Västerländska medier, se inte filmen nedan. Annars, lyssna på vad han har att säga:

Dr Udo Ulfkotte, journalist and author, on RT

/Kerstin

Länkar:
Udo Ulfkottes hemsida
Saab pressade regeringen att behålla Jas i Libyen (Läs också denna artikel i AB om hur det kom sig att Sverige förlängde Jasplanens insatser i Libyen. Notera hur artikeln inleds med de gamla lögnen att Ghadafi bombade sin befolkning, en lögn som numer är klart avslöjad som just en sådan.)
Head of False Libyan Revolution Admits Qaddafi did not Kill Protesters (Obs Jalil var Ghadafis justitieminister, en man som förrådde honom och som var med och planerade den USA-stödda kuppen mot Ghadafi långt i förväg.)
Motvallsbloggens inlägg om Libyen, skrivna medan det hände, kan läsas här.
Inslagen om ebola visar journalistiken från den sämsta sidan, Johan Croneman, DN 11/8 2014 (En annan, men även den, relevant vinkling av hur journalister beter sig.)

« Föregående sidaNästa sida »


Motvallsbloggen
lades ut 10/2 2005

Webmaster