Det finns de som hoppas och det finns de som förstår, eller: Om ekonomiska förutsägelser
Peter Schiff hade rätt men blev utskrattad för sina förutsägelser för några år sedan, av dem som, liksom våra mer kända svenska betalda propagandister för den ekonomiska nyliberlismen och USA-kramare, var övertygade om att USA:s ekonomi var sund. De senare ansåg och anser tydligen fortfarande att USA:s ekonomiska väg är värd efterapning här hemma i Sverige.
15/11 22:49 at 22:49
Hej och tack för introductionen till Peter Schiff som har en hemsida här:
http://www.europac.net
Läs gärna artikeln: The Humpty Dumpty Economy
Skall regeringen leka Keynsian så gäller det verkligen att göra det på rätt sätt. Efter bankerna skall bilindustrin räddas och Peter Schiff’s argument emot detta är utmärkta.
Det fina med marknadsekonomin är att när den får sköta sig själv så åtgärdar den de obalanser som föreligger, ex i USA där folket lånat och konsumerat sig till världens ände, tvingas nu att spara och producera, precis vad USA behöver.
16/11 00:39 at 00:39
Ben blinkade en hel del
16/11 00:45 at 00:45
Han såg det komma, och helt fel har han ju inte vad gäller orsakerna till eländet, som överkonsumtion för lånade pengar. Vad jag vet har USA stora handelsunderskott och mycket stora utlandsskulder. Så kan det naturligtvis inte fortsätta i evighet.
Jag anser nog också att han har rätt i att förnyade lån till folk som inte kan betala är en usel väg. Vad man sedan ska göra åt krisen och för att mildra den är en annan fråga.
Det intressanta är emellertid att medan nyliberaler här hemma i Sverige framhöll USA:s väg som den enda vägen, och trodde att USA:s välstånd berodde på avregleringar, så förhöll det sig inte riktigt så. Istället var det s.k. amerikanska så beundrade välståndet en ren schimär, och det drabbade inte ens alla. Antalet fattiga har ökat enormt i USA sedan 80-talet ex. Detta är en av orsakerna till att alltfler har tagit lån, ex. till bostäder, eftersom det inte finns så väldigt gott om hyreslägenheter. För att få tak över huvudena har många inte haft andra val än att låna, och när banker och finansinstitut lockade med lågräntelån och huspriserna steg hela tiden, ja då var det naturligtvis ingen fara med att låna – trodde folk.
Sedan var ju oskicket att förpacka de här lånen och sälja dem vidare till andra banker världen över, utan att dessa riktigt förstod vad de köpet, rent bedrägeri. Sådant kan man exempelvis förbjuda, en reglering som vore förnuftig. Att detta blev möjligt berodde på vissa avregleringar. För även om det finns en hel del regleringar kvar, så har en hel del också slopats.
Härhemma har vår borgerliga regering emellertid försökt åstadkomma samma situation som i USA, med att sälja ut en massa hyresfastigheter och omvandla dem till hyresrätter, som stigit som raketer i pris pga bostadsbrist och för lite byggande. Detta har lett till att framför allt unga människor inte får bostäder, alltså föreslog regeringen billiga lån till ungdomar och studerande. Det vill säga man ville lura in svenskar i samma låneelände som många amerikaner hamnade i.
Det faktum att man inte har fri utbildning eller social service och sjukvård i USA leder till att folk, de som har råd, sparar för barnens utbildning och köper privata försäkringar samt spara privat för pensionen, och de ofantliga mängder pengar som sätts in för dessa syften hamnar sedan på spekulationsmarknaden där de bidrar till att driva upp spekulationsbubblor. Det är usel ekonomisk politik.
Jag har förstås aldrig ansett att varje reglering, hurdan den än ser ut, skulle vara en välsignelse. Det måste givetvis vara förnuftiga regleringar också och i ett för övrigt förnuftigt samhälle där alla ges en möjlighet till utbildning, sjukvård och bostäder ex. Där har Sverige haft totalt överlägsna system tidigare.
Problemet med de åtgärder man vidtar i USA just nu, och även i Sverige, är att man gör fel saker och att man i första hand försöker rädda den ekonomiska eliterna och de system som dessa kan pumpa hur mycket vinster och pengar som helst ur.
Men du förstår, det verkliga allvarliga just nu är inte att det inte finns pengar eller att man inte kan göra något, utan det är det faktum att människors tillit till systemen är nere på noll, och utan tillit, utan regler för hur det ekonomiska systemet ska fungera, kan inget samhälle fungera. Om alla börjar misstro alla andra, då går vi raka vägen tillbaka till stenåldern och klansamhället. Det var vad jag försökte säga i ett tidigare inlägg som du tydligen inte riktigt förstod.
Problemet med alla system är att de kan missbrukas av dem som styr dem, och för att människor ska lita på systemen måste det finnas regler och kontroller som människor litar på, instanser som ser till att systemen inte missbrukas, som i Skandiaaffären, i Enronfallet, i lånefallen etc.
16/11 01:07 at 01:07
Marcin:
Vilka, vilket eller vilken Ben blinkade?
16/11 04:34 at 04:34
Peter Schiff är verkligen en utmärkt investeringsekonom, suveränt att du hittade honom.
Hans artikel ”Don’t blame Capitalism” förklarar på ett utmärkt sätt vilka de avgörande faktorerna var i USA som ledde fram till krisen.
http://www.europac.net/externalframeset.asp?id=14321
16/11 22:26 at 22:26
”Problemet med alla system är att de kan missbrukas av dem som styr dem,”
Kan bara instämma. Visst är Skandia och Eron bra exempel på hur oärliga anställda ledningar ohämmat tar för sig av företagets pengar och ruinerar bolag och aktieägare. Men jag tycker att vi också kall titta högre upp.
Nu träffas de 20 största ländernas ledare och pratar om nödvändigheten av att reglera marknaden, i stället skullde diskussionen handla om hur reglerar vi politiken. Det var inte marknaden som uppfann FED, det var inte marknaden som skapade Freddie och Fannie, det var inte marknaden som lånade och spenderade pengar och skapade gigantiska budgetunderskott och statsskulder som ruinerat USA, det var politikerna. Frågan borde vara hur vi skall reglera dem?
16/11 23:35 at 23:35
Nej då Johnny:
Det var inte ”marknaden” som gjorde något av detta. Marknaden är ett samlingsnamn för alla dem som köper och säljer något, och det är alltid människor som gör det. Så reglerna för den där marknaden har konstruerats av människor, och som av en slump har marknadens regler kommit att gynna just dem som bestämmer hur reglerna ska se ut – det är väl underligt.
http://www.reformation.org/federal-reserve.html
http://en.wikipedia.org/wiki/Federal_Reserve_System
16/11 23:48 at 23:48
Johnny, som skriver hur ska vi reglera dem och syftar inte på marknaden utan på politikerna. Försök till svar: hur skulle det vara med demokrati?
17/11 01:57 at 01:57
Sixten Andreasson:
Det där med demokrati är inte så dumt, men det är liksom inte inne numer :-(.
17/11 03:43 at 03:43
Låt oss uppmärksamma hur politikerna försöker skuldbelägga marknaden, dvs alla oss människor, för krisen som deras beslut orsakat.
Låt oss också uppmärksamma hur politikerna försöker förhindra marknaden att korrigera obalanserna i ekonomin. Övervärderade aktier, fastigheter, etc skall till varje pris förhindras att sjunka i värde, precis det som behövs för att balans skall kunna uppstå. I USA har staten och folket lånat och konsumerat tills det inte går längre och nu tvingar marknaden dem att spara, investera och producera, precis den medecin som behövs och som alla politiker nu försöker motverka med alla medel, vilket bara leder till fördröjning och fördjupning av krisen.
För att demokratin skall fungera bra måste vi rösta fram ärliga politiker och väljarna måste vara mycket kunniga om politikens konsekvenser och antagligen alltid ha sista ordet via bindande folkomröstningar. Där är vi inte idag.
17/11 09:09 at 09:09
upplysande.. glädjer mig att det finns människor som han även om nu ingen lyssnade. Vill också säga att jag gillar dina kommentarer hos Ilse marie
17/11 10:32 at 10:32
Demokrati är ju sättet vi skall reglera våra politiker på.
Men det har, konstigt nog med all den informationsteknik vi har, stött på patrull nuförtiden.
Dels är det så komplexa frågor att om vi, gemene man, skulle direktrösta så har väldigt få av oss tiden och intresset för att sätta oss in i vad vi egentligen röstar om- och detta öppnar ju upp för populistiska tolkningar från olika kanter som alla vinklar beslutet från sin sida.
Sen är frgåorma störe och större och mer globala, vilket gör att det är kohandel och diplomati och politik på högsta nivå – dvs om vi skickar vår förhandlare så måste denne vara väldigt klar över vilka befogenheter han/hon har och i vilken generell riktning folket vill ha ett beslut. Saker som kan ha ändrats sedan beslutet togs på hemmaplan.
Exempel: Vi röstade fram alliansen i förra riksdagsvalet. Alliansen i sig är en kompromiss mellan 4 partier. Nu åker dessa representanter runtomkring och skall bringa reda i en ”oväntad” finanskris – och skall handla såsom väljarna vill.
Men under tiden har opinionen svängt och folket (vi) kanske inte alls i majoritet vill föra en sådan politik längre.
I nösta val kanske ngn annan konstellation röstas fram (inte nödvändigtvis s+mp) – då skall man helt plötsligt föra en annan internationell politik – men antingen är det redan försent och vi måste hålla oss till de överenskommelser vi gjorde, eller så är det full fart på förhandlignarna och kommer vi med nya krav då – så drar det ut på tiden – och sedan bärjar alla gnälla på att inget händer osv osv
Jag har ingen lösning – men en bra början vore kanske att ha så få frågor som möjligt upp på den nivån ? Så att gemene man vet vad som gäller utan att behöva ställa om vart 4e år, eller vänta på EU/internationella beslut ?
Det tycker jag gäller både i Sverige, inom EU och högre upp – dvs reglera det som måste – men pilla inte i saker i onödan – varför skall tex EU bestämma formen på Gurkor !?!? Idioti !
/K
18/11 12:18 at 12:18
Kolla från 4:03 och se vem som blinkar mest.