Det har varit skönt att koppla av både nätet, TV- och radionyheter en dryg vecka. Ett tag kändes det som om jag inte ville återuppta bloggandet igen, som om jag hade sagt mitt i bloggvärlden och att jag borde ägna det som återstår av mitt liv åt annat, åt något som kanske vore trevligare än att på en blogg utgjuta sin ilska, irritation eller förtvivlan över vad som händer i världen.

Men det blev inte så. Nu är jag igång igen. Det har förvisso hänt saker i världen de senaste dagarna, som många andra skrivit utmärkta och viktiga bloggposter om. Jag ska därför inte skriva vad många andra redan skrivit om utan bara göra ett litet påpekande, nämligen att Israels illdåd den här gången var en exakt kopia av det som hände Irak och irakierna. Strategin, eller taktiken, vilket som nu kan tänkas vara det rätta militära begreppet här, är solklar:

1: Utsätt först en befolkning för blockad och brist på mediciner och många andra livsnödvändiga varor. Pressa befolkningen så mycket som det går, genom ständiga överflygningar (gärna med ljudbangar som förstärkning), med återkommande och skrämmande bombningar och, om möjligt, trakassera den dessutom.

2: När befolkningen går på knäna, deras motståndskraft och ork är i botten, hitta på ett bra ursäktande (propagandistiskt) skäl (ta till lögner om så krävs, tal om terrorism är effektivt) och slå till, plötsligt och utav bara tusan och ockupera de områden befolkningen lever inom. Säg att du gör det för att skapa fred, alternativt demokrati, eller bådadera.

Och här en inspelning live från 1966, med en ballad/visa som är lika aktuell idag och vars inledning också kunde gälla ett annat land och försök till utrotning av ett annat folk, With God on our side:

Så har vi ju alla fått lära oss att det inte längre finns något sådant som försvar mot Västerländsk nykolonialism, förtryck och ekonomisk utsugning, utan att sådant självförsvar alltid ska betecknas som terrorism numer.

Kan så bara konstatera att vår ryggradslösa regering inte säger något förnuftigt eller hedervärt just nu, och att den fascistunion vi numer är en del av (för man kan inte med bästa vilja i världen kalla EU demokratiskt), inte heller säger något som hedrar den.

Måhända hade flatheten inför Israel och dess sionistiska styrande skikt från början att göra med Europas och USA:s dåliga samvete, för den antisemitism som hela Västvärlden utsatt judar för under århundraden, inklusive den totala avsaknaden av vilja att hjälpa dem undan Hitler. Men att Västvärlden (Europa och USA) har betett sig vidrigt gentemot judar under århundranden ursäktar inte, och gör inte Israels etniska rensning av Palestina (det område som numer kallas Israel) från palestinier, det folk som bebott Palestina under flera årtusenden, mer acceptabel. Inte ens Västvärldens nuvarande önskan att kontrollera MÖ:s oljetillgångar med hjälp av Israel ursäktar det som sker nu, och som skett kontinuerligt i Israel alltsedan 1948, eller det som skett och sker i Irak.

2009 är alltså redan ett skammens år och jag spår att det kommer mer som gör det här året förtjänt av detta epitet.

Läs också ex. vad bloggen ”Motbilder” skriver om det som sker, liksom ”Jinges” bloggposter om saken och också ”Vindskupans” inlägg om politiken i MÖ. Även bloggen ”Anders spontana utrop” har intressanta inlägg, liksom bra länkar till andra som som skriver om eländet, Pasteys och Ulf Bjerelds blogginlägg inte att förglömma.
Länkar till dessa bloggar finns i bloggrullen till höger här.