Eftersom det nu till och med höjs röster som, visserligen lite försåtligt men dock, ifrågasätter demokratin, vill jag här citera Alex Carey, som jag nämnt tidigare. Alex Carey, som tyvärr dog för mer än 10 år sedan, undervisade i psykologi och industriella relationer vid universitet i New South Wales, i Australien och han hade studerat hur propaganda fungerade och genomfördes både i USA och i Australien.

Utdrag alltså ur Alex CareysTaking the Risk out of Democracy. Corporate Propaganda versus Freedom and Liberty, 1997 (översättningen är min)

I mitten av 1930-talet hade man utvecklat en välorganiserad propaganda, en kampanj för att sälja in idéer och värderingar, som stämde med fri företagsamhet, till det amerikanska folket.
……
1948 kostade amerikanska affärsintressens anti-New Deal/socialist/kommunistpropagana 100 miljoner dollar per år….vid slutet av kriget hade affärsmännen insett att allmänheten kunde tyglas för deras syften på samma sätt som man kunde leda dem i krig för nationens skull…
…….
Företagens och industrins användande av propaganda för att kontrollera den allmänna opinionen ökade.
…….
1929 hade det publicerats en artikel i the American Journal of Sociology av Barnays med titeln *Manipulerandet av den allmänna opinionen, där han också tackade sociologer för den hjälp han hade haft av deras arbeten…..
…….
Lasswell konstaterade cyniskt att eftersom ’massorna fortfarande är okunniga och viskepliga’ hade anländandet av demokratin till Amerika, och till andra länder, framtvingat utvecklandet av en helt ny teknik för kontroll, huvudsakligen med hjälp av propaganda’. För propaganda, fortsatte Lasswell, ’är ett sätt att mobilisera massorna som är billigare än våld, mutor eller andra tänkbara kontrollmetoder’….Dessutom, menade han, .. att propaganda var viktig i en demokrati eftersom ’människor ofta är dåliga på att bedöma sina egna intressen’ och därför måste de övertygas med hjälp av propaganda att göra val som de annars inte skulle göra.
…….
1947 var ett stort antal socialvetenskapsmän och universitetsinstitutioner aktivt engagerade i att möjliggöra metoder för samsynsproduktion (consent-engeneering) huvudsakligen för att de arbetade åt företagen.
…….
1948 spenderade amerikansk företagsamhet 1.000 miljoner dollar per år på gräsrotspropaganda- Pengarna var ägnade att övertyga amerikanerna om att deras intressen överensstämde med företagens.
…….
1980 visade en attitydundersökning att ’proportionen av amerikaner som tyckte att det var för mycket av statliga regleringar’ – en fråga som ligger propagandisterna i den Nya Högern mycket varmt om hjärtat, hade ökat från 42% till 60%
……..
Återigen, som 1919-21 och 1945-50, hade ett av företagen sponsrat angrepp på den allmänna opinionen resulterat i en omsvängning till konservatism över hela landet – Och trots detta, har inga sociologer på allvar frågat sig vad det innebär för demokratin att opinioner köps på det här sättet. (Sid 79-84)

Svenskt Näringsliv, SN, tidigare SAF, var tämligen sena att agera på samma sätt som de amerikanska företagen men under sjuttiotalet började företrädare från SAF lära sig från sina kolleger och åsiktsfränder i USA hur propagandaslipstenen ska dras. Sedan dess plöjer Svenskt Näringsliv ner miljoner varje år, i samma sorts propaganda som man utsatt amerikanska folket för sedan 20-talet, pengar som samtidigt är propagandahjälp åt moderaterna.

Det började (om jag inte missminner mig) med att man inrättade tankesmedjan Smedjan (som just har gått i graven och ersatts av andra fora) och bokförlaget Timbro och fortsatte med inrättandet av ett antal underorganisationer, som Ung företagsamhet m.fl, vars samband inte ska vara tydliga för allmänheten eftersom människor ska tro att de likartade idéer de möter/matas med från dessa organisationer, kommer från många olika håll och därför måste vara riktiga. Beteendevetare vet nämligen att det är lättare att övertyga människor om dessa tror att många tycker det som de ska övetygas om.

Inför valet i höst intensifierar SN sin propaganda och sitt kampanjande, inte minst via olika bloggar och hemsidor, som framför allt når de unga, som alltid är lättare att påverka än äldre människor.

Tillägg 24/4 kl. 13.40: Lyssnar just på ett radioprogram med relevans för inlägget ovanVetenskapsradion Forum