Om den försåtliga antiislamismen
Nu, behöver alla goda krafter samverka.
På Johan Ingerös blogg pågår en diskussion om häcklandet och kritserandet av religioner, om yttrandefrihet, med anledning av Lars Vilks ”satiriska” Muhammedbilder, och därmed förstås om de tidigare diskuterade Muhammenbilderna, filmen Life of Brian och fotoutställningen Ecce Homo. Det finns en hel del att säga om just häcklande och vad det innebär. Jag börjar med att citera vad jag skrev i min kommentar på Ingerös blogg:
Häcklar gör man uppåt, förhånar gör man neråt. Det är en viss skillnad i etiskt hänséende vad gäller dessa båda ageranden. Det första är acceptabelt, det senare är det inte om man vill kalla sig en human människa.
Att häckla kristendomen inifrån är något annat än att förhåna muslimer utifrån, och i synnerhet som dessa är de utsatta, de kolonialiserade, de förtryckta.
Att häckla makten
Att häckla makten, att göra satir över den, är ett sätt att kritisera den, ett sätt att ge igen för de oförrätter man anser att makten utsätter en för, ett sätt att bekämpa makten. Att förhåna dem som redan är i underläge däremot är förtryckande mobbing. Det är djupt beklämmande att en så stor del av dem vi brukar betrakta som de intellektuella, inte förstår denna skillnad och att somliga av dem genast rycker ut till försvar för förhånandet av muslimer och islam. Det är dessutom en skillnad mellan satir och seriös kritik.
Det har varit legio att kritisera dem som var kritiska till publicerandet av de famösa Muhammedbilderna och att i det sammanhanget framhålla att ”man måste väl få kritisera Muhammed och islam på samma sätt som man kritiserar allt annat, exempelvis också kristendomen”. Det må vara tillåtet, enligt lagen att göra så och viktigt att stå upp för yttrande- och tryckfriheten men det är djupt oetiskt i det här fallet att försvara Muhammedbilderna och dessutom kontraproduktivt. Man kan fördöma bilderna utan att man för den skull ropar efter censur eller lagändringar.
Det är helt enkelt inte samma sak när kristna, eller människor som fötts in i vår kristet influerade kultur, vi i Västvärlden alltså, ”kritiserar” islam och muslimer på samma sätt som vi kritiserar kristendomen och kristna. Att ”kritisera” islam och muslimer på det här sättet är att förhåna, att kritisera kristendomen på samma sätt är att häckla. Vi kan kritisera kristendomen inifrån, våra förfäder har gjort så, i en kamp mot en kristen och prästerlig överhet som förtryckte människorna, och därmed har vårt samhälle sekulariserats de senaste hundra åren. Men i samma stund som vi gör ”satir” eller försöker ”häckla” islam och muslimer, så gör vi oss skyldiga till förhånande. Muslimer tillhör en diskriminerad och utsatt grupp, inte bara i Västvärlden utan även på deras egen hemmaplan då många av de muslimska länderna endera lyder under stenhårda diktatorer (oftast hållna under armarna av Västvärldens ledande makter och ekonomiska eliter) eller är rent ockuperade av oss i Väst.
Att håna de diskriminerade
Det är i synnerhet förkastligt att ”kritisera” islam genom att sätta likhetstecken mellan extrema muslimer och islam, direkt eller indirekt hävda att alla muslimer är extremistiska galningar. Att ”kritisera” muslimer och islam på det sättet som ofta sker idag, genom att sätta likhetstecken mellan extremisterna och samtliga muslimer, är som att kritisera hela västvärldens befolkning för vad de extremt bokstavstroende kristna anser och gör, de där som vill förbjuda undervisning om evolutionsteorin, som anser att kvinnan ska tiga i församlingen etc. Det föreligger lika många tolkningar av islam, i den muslimska världen som av kristendomen hos oss, och de allra flesta, i synnerhet bland de välutbildade muslimerna, är tämligen sekulariserade, många av dem lika sekulariserade som de flesta av oss västerlänningar, alltså djupt icke-extremistiska. Många av dem anser, precis som vi, att religionen inte, och i synnerhet inte bokstavstroende, ska läggas till grund för statens lagar, att staten ska skiljas från religionen.
Att förhåna islam så som många bland oss västeuropéer och amerikaner börjat göra de senaste åren, det är att stötta de extrema muslimerna, det är att lämna de sekulariserade muslimerna i sticket istället för att stötta dessa, det är att göra dem en mycket stor otjänst och det är dessutom, om vi inte vill se mer extremistisk islamism, att arbeta mot våra egna intressen. Men det är värre än så, det är samtidigt att kämpa för våra egna makthavares intressen, de som behöver en fiende efter Sovjets sammanbrott och som vill lägga beslag på oljekällorna.
Att försöka ”häckla” islam och muslimer är ett förhånande, av exakt samma slag som när man förhånade judar under trettiotalet. Då var judarna den utsatta gruppen, den som man diskriminerade och såg ner på, sedan årtusenden, och de hade inte en chans att försvara sig. Det handlar i båda fallen om hat, det handlar om rasism, det handlar om att bidra till förtryck, det handlar om att förnedra – de redan undertryckta, de redan utsatta. Det finns ingenting modigt i detta. Det är inte modigare än att fortsätta att sparka på den som redan ligger. Det handlar dessutom om att stärka dem som vill skyffla oss i Västvärlden tillbaka till 1800-talets utsugning och förtryck. Det handlar om att vara maktens nyttiga idioter.
Propagandans seger över förnuftet
För att förhindra adekvata diskussioner om det här området, har eliternas progandamaskiner lyckats trumfa igenom ett antal ”påståenden” som numer betraktas som absoluta och oomtvistliga sanningar, påståenden som fungerar effektivt kätftilltäppande. Man får exempelvis bara inte jämföra judarnas lidanden med några andra människors lidanden. Likafullt känns tortyr lika mycket i kroppen på var och en som utsätts för sådan och den känns lika mycket oavsett varför man torteras.
Man får dessutom inte säga eller antyda att det idag finns starka intressen i Västvärlden för upparbetande av hets mot muslimer. Gör man det anklagas man direkt för att ”tro på konspirationsteorier” och sådana föreligger ju definitivt inte – enligt propagandan. Denna floskel har fått folk att tro att maktens män aldrig planerar något, aldrig utför en medveten handling, aldrig vidtar mått och steg för att försvara sina egna intressen och det är obegripligt hur även välutbildade människor sprider denna floskel och tycks tro på den. De här flosklerna fyller ingen annan funktion än att hindra människor från att se vad som händer, att se vilket spel de utnyttjas för. Propagandamakarna kunde lika gärna utropa:
Släck ljuset och ge barna kniven!
Tillägg kl. 19.00:
När jag skrev ovanstående hade jag inte läst artiklarna i DN och SvD. Vill därför göra en komplettering:
De gallerier som vägrar att visa Vilks bilder gör helt rätt men argumentet, att de inte vill ställa ut dem av säkerhetsskäl, är inte rätt argument. Rätt argument är att det strider mot god etik och omsorg om förtrycka människor att visa dem samt för att det alltid är moraliskt klandervärt att uppmuntra till etniska och/eller religiösa motsättningar.
Länkar:
Tack Bulten i Bo för nedanstående länkar.
– Johan Ingerös blogg
– Stopp igen för Vilks Muhammed-bilder, SvD
samt till DN och Studio Ett
– Nej för Vilks Muhammedhundar, DN
– Rondellhund som Muhammed, SR, Studio Ett
Och varför inte läsa denna artikeln i DN om den framgångsrika skolan i Rinkeby. Fungerar skolan bara hälften så bra som sägs i artikeln är den ett fantastiskt föredöme:
Från kaos till kreativitet i Rinkeby, DN
Länk tillagd 29/10 2007:
Heroisera inte Muhammedtecknarna, DN
15/08 19:16 at 19:16
Kloka ord. Väldigt bra poänger.
15/08 20:55 at 20:55
Kerstin
Jag gillar det du skriver om alla varianter av islam som finns. Det är mycket sant, men vi som är uppväxta i övervägande kristet land har dålig förmåga och kunskap att särskilja varianterna. Lättast är att bunta ihop islam som något okänt och farligt. En genomsnittsvensson vet att det skiljer sig mellan Knutbysekten och svenska kyrkan, kanske inte detaljer men han vet vissa skillnader. Svenska kyrkan skrämmer inte, men det gör Knutby sekten.
Vi behöver verkligen öppet lyssna på muslimer och lära oss deras olika tolkningar. Självklart behöver vi hjälp av muslimer i vår okunskap. Jag rekommenderar alla att fråga någon ni har i närheten, de allra flesta jag har frågat har glatt berättat och förklarat väldigt mycket för mig. De allra flesta människor önskar inte terrorisera andra. Oavsett tro eller brist på tro är det väldigt få galningar i världen och man kan inte koppla dom till någon speciell religion.
Däremot köper jag inte alls dina argument om att minoriteter inte får häcklas (förhåna skall man över huvudtaget inte göra) Det skulle ju till exempel betyda att vi inte får häckla SD och deras åsikter. Jag är övertygad om att dessa är i minoritet och säkerligen känner de sig förföljda ibland. På samma vis skall islam, kristendom religioner politiska partier kunna granskas och kritiseras av oss alla annars är vi väldigt farligt ute.
Jag hoppas verkligen att du menar det är hetsen som skall föraktas och inte kritiska åsikter.
Mobbing är något som en enskild person utsätts för, om en religion förhånas är det hets mot folkgrupp och diskriminering (det förekommer väl inte i Sverige, eller?)
Mobbing innebär att en eller flera personer utsätts för systematiska trakasserier inom en organisation.
”Muslimer tillhör en diskriminerad och utsatt grupp, inte bara i Västvärlden utan även på deras egen hemmaplan då många av de muslimska länderna endera lyder under stenhårda diktatorer” skriver du. Dessa diktatorer anger sig oftast för att vara muslimska. Om det är sant vet jag inte, men då skull man möjligen tala om mobbing. Har aldrig mött någon muslim som ansett sig diskriminerad av någon annan muslim om jag förstod ditt påstående rätt
15/08 21:57 at 21:57
Det blev fort men fel i den sista meningen.
Det skulle stå ”Jag har aldrig mött någon muslim som ansett sig diskriminerad av någon annan muslim, men det har tydligen du om jag förstod ditt påstående rätt”
15/08 22:13 at 22:13
Larry:
Nja, nu är sd ett ”etablerat” parti som ställer upp i svenska val och därmed en offentlig organisation som får finna sig att bli häcklat. Jag tycker nog det är en annan sak.
Och ja, seriös och förnuftig kritik är något annat än ”satir” och ”häcklande”, som blir förhånande när det riktas neråt (du glömde den saken) i hierarkierna, så naturligtvis måste vi få kritisera de seder som somliga muslimer följer och som strider mot svensk lag och vårt rättssystem. Förtryck, inom eller mellan grupper, anses inte accepterat hos oss och sådant måste förstås kritiseras var det än förekommer.
Så skriver du: Jag har aldrig mött någon muslim som ansett sig diskriminerad av någon annan muslim,
Vad sägs om kvinnor, homosexuella, för att bara nämna några kategorier.
15/08 22:39 at 22:39
Nja, visserligen är SD etablerat, men det är faktiskt islam också. Både i Sverige och i världen. Men det får ett vara ett godtyckligt tyckande vad och vilka saker som får kritiseras. Därför är jag inte för en sådan begränsnig i ”yttrandefriheten”
Samma sak är det subjektivt i vad som är neråt eller uppåt. Jag förstår nog vad du menar, men om någon SD person skulle bestämma blir det no upponer. Om man säger så.
Till sist, jag tänkte för smalt i religionen musli-muslim, med dina kategorier i åtanke så har du helt rätt
15/08 22:53 at 22:53
Den dag vi får muslimska partiet i Sverige, så ska jag inte ställa mig kritisk till att man häcklar detta parti – dess politiska agenda.
16/08 00:33 at 00:33
Men Kerstin, nog är det rätt att kritisera till exempel Knutsbysekten, Jehovas vittnen och Scientologkyrkan? Trots att dom inte är etablerade partier. Tack o lov är dom minoriteter, men nog kommer jag kritisera och häckla dom efter bästa förmåga ändå.
16/08 01:17 at 01:17
Larry:
Driver du med mig, är du ett bloggtroll eller är du verkligen seriös i ditt frågeställande?
Vad gäller Knutbysekten så är den kristen, och alltså kan vi som tillhör samma kulturkrets kritisera den utan problem, enligt vad jag redan sagt. Men dessutom begår man mord i sekten, och det är inte tillåtet enligt svensk lag. Sådant har jag inte hävdat att man inte får kritisera – eller hur? Av det förra skälet får och kan man förstås också kritisera Jehovas vittnen om man inte gillar deras kristna syn, en tolkning bland många andra.
Jag har också redan sagt att jag visst anser att man kan kritisera även islam men att det är skillnad mellan seriös kritik och häcklande, satiriserande, som är förhånande när det riktar sig neråt i hierarkin eller mot diskriminerade grupper.
16/08 15:11 at 15:11
Detta låter lite verklighetsfrämmande:
”…Att häckla kristendomen inifrån är något annat än att förhåna muslimer utifrån, och i synnerhet som dessa är de utsatta, de kolonialiserade, de förtryckta…”
Menar du allvarligt att muslimer som grupp är utsatta, kolonialiserade och förtryckta, mer än andra grupper? Islams förespråkare har ju under historien – liksom kristendomens – kolonialiserat stora områden och förtryckt andra folk i många världsdelar. Du verkar se alla muslimer som offer.
Eller menade du muslimers ställning i Sverige? Muslimer kan väl inte vara kolonialiserade i Sverige?
Kan annars hålla med om att det är skillnad mellan seriös kritik, häcklande och det förhånande, som det man så ofta ser om judendomen och Israel i t.ex. jinges blogg. Gränsen mellan det acceptabla och det rent förkastliga och invävda rasistiska är ibland diffus och grumlad av egna fördomar och ignorans.
När det gällde verket i fråga är jag illa berörd över att mina muslimska vänner skulle känna sig kränkta, liksom jag vämjdes över Feilers installation på Historiska Muséet för ett par ar sedan. Den riktade sig också – om man ska ta din syn som jag inte vet håller efter lite funderande – neråt. Den slog på dem som utsatts för terrorattentat och förföljelse. Men man har tydligen satt en ribba av vad som är acceptabelt i Sverige.
16/08 15:53 at 15:53
Larry:
Råkade nog stryka ditt senaste inlägg av misstag, men det borde ha strukits under alla omständigheter, i enlighet med kommentarreglerna.
A-K Roth skriver:
Menar du allvarligt att muslimer som grupp är utsatta, kolonialiserade och förtryckta , mer än andra grupper?
Har jaq skrivit att de är mer kolonialiserade och förtryckta än andra?
Nu börjar jag dessutom på allvar tappa tålamodet med folk som inte kan läsa innantill och som trots detta envisas med att kommentera på den här bloggen.
En hel del av det du skriver i din kommentar ovan är trollskrivande. Det är ju så dumt att man inte tror att det är sant, att bara fråga om jag menar att muslimer i Sverige är kolonialiserade. Kolonialisering betyder något annat i svenska språket och minns du inte vad det betyder, friska upp dina svenska språkkunskaper!
Nu kommer jag att i fortsättningen att stryka, dvs refusera, alla kommentarer av den här typen. Mitt tålamod har varit stort men det är inte oändligt och nu är det slut. Det ska i fortsättningen vara någon slags intellektuell kvalitet på de kommentarer som publliceras här. Det kommer inte att hjälpa i fortsättningen att hålla med mig på någon liten punkt, om resten är dumheter och grundat i total okunnighet eller i en önskan om att få göra propganda för sjuka åsikter.
16/08 16:52 at 16:52
Bra, Kerstin. det får vara någon måtta. Det är ju din blogg och du försöker ju föra en intelligenta diskussioner. De som vill något annat får väl starta egen blogg.
16/08 17:44 at 17:44
Sixten Andreasson:
Tack, känns bra att fler är av samma åsikt som jag.
14/12 15:03 at 15:03
Det är inget fel med att kalla en nalle för Mohammed men det finns ett politiskt mål med att göra denna nyheten så stor när man nyss har kallat islams heliga profet för en hund i median.
Orden som sägs om Profeten Mohammed eller teckningarna som ritas är alla politiska.
Det finns ett politiskt mål med detta. Och det bevisar inget annat än hat hos de människor som ritar dessa teckningar och skriver falska lögner om islam. och anklagar islam för massor av falska lögner. Median i Sverige är i händerna på islamfientliga människor.
Muslimerna håller på att mördas i världen och detta pga hat.
Teckningarna beskriver endast hatet.
Det är inte bara med friheten att slänga bomber på muslimer som anses som frihet en annan frihet har även skapats för att attackera muslimer mer nämligen yttrandefriheten.
Den som tror att det finns yttrandefrihet är en galning.
Man får inte prata för mycket i Sverige innan man hamnar i fängelse.
Det är bestämt vad man får tycka och vad man inte får tycka. Det är bara när man använder yttrandefriheten för att kränka muslimer som det är tillåtet.
När man vill säga sin åsikt om en historisk händelse då får man hamna i fängelse.
Se tex den tyske advokaten Jürgen Rieger åtal för förnekelse av Förintelsen.
http://www.sr.se/ekot/artikel.a…artikel=1647528
Är detta skämt eller lever vi i sådana samhällen. Där man inte får säga vad man tycker om en historisk händelse men muslimerna kan man fortsätta att attackera på fysiskt och psykiskt.
Allt är bara lögner
Kvinnan i islam är förtryckt vi måste hjälpa henne vi tar över hela landet och slänger bomberna då har vi hjälpt muslimska kvinnan. Var är muslimska kvinnan när ni slänger bomber över folks huvuden
Kommer det att finnas något kvar av familjen hela familjen är mördad
Vem är det som förtrycker kvinnan? vem är det som förtrycker pappan? Vem är det som förtrycker familjen?
Det finns vissa som suttit i häkte för deras åsikter och det finns vissa som sitter ännu sedan länge i Svensk fängelse.
Om du vill veta sanning så måste du själv se om det som jag säger stämmer.
För åsikterna och tänkandefriheten innan yttrandefriheten är begränsad i Sverige bara så att ni inte blir lurade och tror att man får säga vad man vill eller tänka vad man vill.
Men islams profet och muslimerna får man yttra vad man vill om och kränka hur man vill.
Det är fruktansvärt att Sverige har blivit ett sådant land som förbjuder människor att tänka.
Jag har aldrig velat blanda in mig med dessa politiska frågor men situationerna är onda mot oss muslimerna.
Muslimerna börjar få mindre rättigheter i Sverige och detta är ett stort hot mot en grupp av mänskligheten som kallas för muslimer och har islam som deras tro.
Svordomar
Tänk dig att du en dag vaknar på morgonen och ska till ditt vardagliga arbete. Du sitter i bussen och det kommer plötsligt fram en person som du vet hatar din pappa. Han går fram till dig och ropar högt ”DIN PAPPA ÄR EN HUND”. Han ropar så många gånger så att alla i bussen hör det och alla i bussen vet att det är din pappa som denna person pratar om. Vad kommer din motreaktion vara?
Jag tror personligen att det finns tre alternativ som är stort sannolika:
1 Du slår denna personen
2 Eller du säger emot tex ”Vad pratar du om? Är du inte klok!”
3 Eller du bara tittar på och säger ingenting
Jag tror att det finns alla dessa sorters människor med dessa alternativen bland dagens muslimer. Vissa blir så arga att dem inte längre kan kontrollera sig själva och går upp och smäller till personen. Andra som har mer kontroll kommer att säga ”Varför säger du så om min pappa? Vad har han gjort dig?”. Andra kommer inom säg själva tyst säga vilken galning varför hånar han min pappa?
För många muslimer är inte profeten Mohammed endast en pappa utan profeten Mohammed är mycket mer än en pappa. Det finns muslimer som är beredda att offra deras liv och allt dem har bara för att gör Profeten Mohammed nöjd.
Nu har jag berättat hur många muslimer känner inför profeten Mohammed.
Är det tillåtet att döda personer som säger svordomar till din profet enligt islam själv?
Enligt islam är det inte tillåtet att använda våld mot någon som säger svordomar till dig eller till din profet eller svordomar till din Gud osv.
Låt oss se varför det inte är tillåtet att döda någon som säger svordomar till din profet, När du inte som muslim på något sätt har fruktan för att själv mista ditt eget liv men ha lyckats hämnas från någon som du vet hatar dig och hatar din profet.
Under profeten Mohammeds tid brukade folk kasta stenar på profeten Mohammed och ropade ut många svordomar. Det var vanligt att han hade många sår pga detta aggressiva beteende. De flesta som brukade kasta sten och sa svordom till Profeten Mohammed var barn och kvinnor men trots all denna aggressiviteten gjorde profeten Mohammed ingenting. Om han ville kunde han med sitt svärd styckat dem i bitar men han gjorde inte det.
Abu-Lahabs hustru brukade samla taggiga pinnar, som hon band ihop med ett flätat palmbladsrep och bar hem. På natten strödde hon ut de taggiga pinnarna på den väg som Profeten Muhhammed (SAW) brukade använda för att skada honom, när han före soluppgången gick till moskén för att be.
Abu-Lahab var profeten Mohammeds farbror, när han såg profeten Mohammed brukade han säga till honom, ”Må du förgöras”.
Därför sände Gud direkt på samma plats en uppenbarelse till Profeten Mohammed via ängeln Gabriel för att läsa upp följande vers av koranen:
1 Abu Lahabs händer skall förgöras på samma sätt som han själv skall förgöras.
2 Varken hans pengar kommer att hjälpa honom eller hans inkomster.
3 Han kommer snart att brinna i den flammande elden.
4. Och hans fru vedbärerskan
5 Kommer snart att få ett brinnande rep runt sin hals
(Koranen SURAH 111)
Det var inte bara Profeten Mohammed som fick höra svordomar utan även de få anhängare han hade när det var islams början fick utsättas för dessa grova ord och våld.
En av dem första som blev muslimer var Abu Dharr. Han reste en lång resa tills han nådde fram till staden där profeten Mohammed befann sig i.
– Abu Dharr sa, Assalamu Alaykum (frid vare med dig)
– Profeten Mohammed besvarade Alaykum as Salam wa rahmatullahe wa barakatoh (Och frid vare med dig)
– Jag har kommit till dig för att bli muslim
Abu Dharr berättar han Profeten Mohammed förklarade viktiga saker för mig och bad mig att läsa trobekännelsen (La ilaha illallah Muhammadun Rasulullah) Det finns ingen Gudom förutom Allah och Mohammed är Allahs sändebud. Jag läste upp trobekännelsen och blev muslim.
Därefter tog Abu Dharr farväl från Profeten och gick fram till Kaban. Där bodde ett folk som kallades för Qurash. När Abu Dharr var framme såg han en stor församling, han ropade med hög röst ”O Qurash jag bevittnar att Allah är en, och Mohammed är Hans profet. Folket började omge Abu Dharr och började slå honom så mycket så att han svimmade. Han skulle nästan dö men plötsligt dök Abbas bin Abd al-Muttalib upp. När han såg att Mohammeds anhängare höll på att dö, kunde han inte hjälpa, han lade sig själv på Abu Dhar. Han sa O Folk vad håller ni på med ni håller på att döda en stor man från stammen Beni Ghaffar. Har ni glömt att vi har överenskommelse med stammen Beni Ghaffar, är ni inte rädda att dem kommer att hämnas om ni dödar honom. När folket fick höra detta lämnade dem Abu Dharr och gick därifrån.
Abu Dharr blev mycket törstig efter att ha förlorat mycket blod han gick och tvättade sitt blod med Zamzam vattnet och drack från det. Efter detta gick Abu Dharr till profeten och Profeten Mohammed matade honom för han var mycket hungrig. Abu Dhar tog förväl från profeten och gick fram igen till området vid Kaban och ropade ”O QURASHS FOLK LYSSNA PÅ MIG, JAG VITTNAR ATT DET INTE FINNS NÅGON GUDOM FÖRUTOM ALLAH OCH ATT MOHAMMED ÄR ALLAHS SÄNDEBUD. När folket fick höra detta omringade dem honom och ropade ”Döda denna Ghaffariska sonen”. Dem omringade honom och slog honom så mycket att han svimmade. När Abbas bin Abd al-Muttalib såg detta lade han sig på honom på samma sätt som han gjorde dagen innan och sa, O Folk vad har hänt med är så att ni döda en Ghaffar ni har bra relationer med denna stammen och på detta sättet förstörs eran relationer. Akta er slå honom inte mer!
När Abu Dharr fick tillbaka sitt medvetande gick han fram till Zamzam brunnen och drack från den och tvättade sitt blod. Efter detta gick Abu Dharr till profeten Mohammed. När profeten Mohammed såg honom sa han O Abu Dharr vad har hänt? Abu Dhar sa jag har gått till Kaban igen. Profeten Mohammed sa, O Abu Dharr nu beordrar jag dig att du direkt går tillbaka till ditt land.
Den enda situationen som Profeten Mohammed tillåt våld var vid krigs situationen.
År tre efter Hijra planerade stammen Banu Tha’laba och dess förbundna att attackera staden Medina. Den Helige Profeten (SAW) skulle möta deras armé men när han kom i närheten av den drog fienden sig tillbaka till sina gömställen bakom bergen.
Plötsligt började det ösregna. Den Helige Profeten (SAW) tog av sina våta kläder och hängde dem på ett träd för att torka. Medan han väntade på att kläderna skulle torka vilade han sig under ett träd. En fiende vid namn Du’shoor tänkte att detta var ett bra tillfälle att överfalla den Helige Profeten (SAW). Han kröp närmare, hoppade fram med draget svärd och sa:
”Muhammad, säg vem som kan rädda dig från mitt svärd!”
Den Helige Profeten (SAW) svarade med fast och säker röst utan att förlora sitt lugn: ”Allah.”
Samtidigt som dessa ord uttalades av den Helige Profeten (SAW) tycktes en osynlig kraft överväldiga och gripa tag i angriparen. Han darrade och tappade svärdet. Den Helige Profeten (SAW) reste sig omedelbart, tog svärdet och vände det mot Du’shoor: ”Säg mig nu, vem finns här för att befria dig från mitt svärd?”
”Ingen”, svarade Du’shoor.
Plötsligt förstod han att denna händelse uppenbarade den stora Sanningen för honom. Allah var Skaparen och Livgivaren från vilken allt i människans liv utgår och till vilken allt återvänder. Såväl liv som död är bestämt av Allah. Därför ropade Du’shoor: ”Jag vittnar om att det finns ingen Gud utom Allah och att du Muhammad är Hans sändebud!”
Sedan gick han tillbaka till sitt folk och predikade Islam och lärde dem trosbekännelsen. Koranen beskriver detta möte med följande ord (Sura Al-Maida, 5:11):
”Ni som tror, kom ihåg Guds nåd när vissa människor tänkte bära hand på er, då höll Han deras händer tillbaka från er.
Frukta därför Gud! Ja, de trogna må förtrösta på Gud!”
Islam och Krig
Talha ibn Abi Talha var inte endast en stark fiende till islam utan även fientlig mot Profeten Mohammed och Imam Ali. Hans ansträngning att skada dessa två och deras uppdrag är en historisk faktor. I Uhud kriget var han en ledare av Quraishs armé. Imam Ali mötte honom i en man mot man strid och gav honom en så häftigt slag så att han svimmade och föll ner. Imam Ali lämnade honom och gick iväg därifrån. Många muslimska krigare skyndade sig efter Imam Ali och gav honom råd att göra slut på Talha dem förklarade att Talha var Imam Alis värsta fiende. Imam Ali svarade, fiende eller inte fiende, han kan inte försvara sig nu, jag kan inte anfalla en man som inte har möjligheten att försvara sig själv. Om han överlever så får han leva så långt som hans liv varar.
Imam Ali var profeten Mohammeds kusin och närmaste människa. Imam Ali var den som hade mest kunskap om islam och störst kärlek till profeten Mohammed. Men Trotts att Imam Ali visste att Talha ibn Abi Talha var den största fienden till profeten Mohammed dödade han honom inte. Och detta bevisar att en muslim inte har tillåtelse att döda någon som säger svordomar. Det finns ingen som älskade profeten Mohammed mer än vad Imam Ali älskade honom men trotts att Talha ville döda profeten Mohammed lämnade Imam Ali Talha och sade, ”Om han överlever så får han leva så långt som hans liv varar”. Det är detta som islam grundar sig på.
Imam Ali förklarar klart och tydligt om någon säger svordomar så ska man inte använda våld, ” till och med om dem använder grova ord mot eran ledare”
Under siffin kriget gav imam Ali följande instruktioner till hans soldater innan striden: Börja inte kriget låt dem börja det. Detta för att med Allahs nåd är ni på den sanna och rättvisa sidan. Låt dem vara tills dem börjar med sin fientlighet och sedan har ni friheten att börja kriget. Deras vilja för att börja kriget kommer att vara ett annat bevis på eran riktiga tro på Allahs befallningar. Om Allah ger er äran att vinna kriget och låter er besegra fienden, angrip inte då dem som har nedlagt deras vapen. Skada inte dem handikappade och svaga människorna. Angrip inte dem skadade, reta inte upp kvinnorna och gör dem inte arga genom dåligt uppförande till och med om dem använder grova ord mot eran ledare och officerare. Under profeten Mohammeds tid fick vi strikta order att inte beröra, störa eller förolämpa kvinnor trots att dem är otroende.
Dessa instruktioner är självklart profeten Mohammeds befallningar som han lärt till hans älskade kusin Imam Ali. Och det är från detta som Imam Ali utgår när han säger, ”till och med om dem använder grova ord mot eran ledare”.
Så det är inte på något sätt tillåtet att använda våld mot någon som säger svordomar till vår profet Mohammed. Men samtidigt tror jag inte på något sätt att det är lämpligt eller moraliskt att säga sådana svordomar till en profet som är skickad från Allah. Jag förstår inte heller hur man kan förknippa detta hatet med yttrandefrihet. Detta skapar bara känsla av hämd och ruinerar relationerna och kan leda till i vissa fall att det utbryter krig pga ett litet ord. Jag tror inte att detta är värt inte heller bra för det skapar bara ett blodbad. Att man inte får använda våld är vad islam förklarar men vad arga muslimer gör är en helt annan sak. Det är inte alla muslimer som följer islams alla regler och profeten Mohammeds budskap.
På samma sätt som att det är yttrandefrihet att säga vad man vill och att man inte kan göra någonting åt saken. Så finns det arga muslimer som kan göra vad dem vill och då går det inte heller göra något åt saken.
Det är vi människor som bestämmer vad som anses som okej. Det finns vissa som tycker att det är okej att säga svordomar till andras profet och det finns också vissa som tycker att det är rätt att besvara detta med våld. Det finns vissa som tycker att det är okej att kasta atombomber på länder och det anses som rättighet