Så läser jag hur en skola i en Norrlandskommun inte längre har råd att erbjuda barnen femdagarsvecka, utan att de numer bara går i skolan fyra dagar i veckan.

Varför kommer jag att tänka på min pappa, som växte upp i Bohuslän under 1920- och 30-talen och som fick gå 6 år i varanndagsskola, medan min mamma, som var precis lika gammal och som bodde i en Sörmländsk stad, fick gå åtta år i en sexdagarsskola? ’

Även på den tiden var skolorna kommunala. De förstatligades för att Sverige skulle få en lika bra skola över hela landet och för alla ungdomar. När nyliberalismens evangelium gjorde sitt segertåg över världen och bland de ekonomiska eliterna, från sjuttiotalet och framåt, och socialdemokraterna föll för tongångarna, kommunaliserades skolan igen – av Göran Persson (slutet av 80-talet). Nu är vi alltså där igen, att kommunerna inte förmår ge alla skolbarn i landet en likvärdig utbildning.

Länk:
Graningebarnen slipper gå i skolan på fredagar, DN