Du tycks vara anhängare av idén om den ”muslimska faran”. Denna uppfattning, att människor som härstammar från Främre Orienten och Nordafrika kommer att ta makten i EU, är spridd i nazistiska och fascistiska kretsar i USA. Nu har Åkesson och hans anhängare tydligen anammat den. Eller har den kanske hängt med sedan SD var ett nynazistiskt parti? Motvallsbloggen hade en utförlig kritik av denna idé i vår recension av Åkessons ”kulturartikel” i Aftonbladet 2009. Se länklistan efter blogginlägget.

Att fyrtio år med studier av migration och praktiskt arbete inom integrationsområdet inte skulle ha någon betydelse när man diskuterar invandring, det är en egendomlig uppfattning. Jag kallar det kunskapsförakt.

Till sist, gör inte mig ansvarig för vilka ord svenska ministrar och amerikanska presidenter använder. Du får vända dig till dem med dina klagomål.

Om du med fikonspråk menar att jag kanske inte är speciellt intresserad av att Sverige i framtiden skall bli dominerat av folk från arab och afrikanska länder så har du alldeles rätt.

Det verkar som om folk som du för mer väsen över folk som motsätter sig invandringen än att den svenska riksdagen och regeringen är medansvarig för bombningar i t.ex mellanöstern. T.o.m håller för fullt på med att smygansluta oss till NATO.

Rasism är ett ord med en specifik betydelse. Menar man något annat så använder man något annat ord. Man definierar defintivt inte om ord lite som man tycker. Om det inte är propaganda man sysslar med vill säga.
Som t.ex. Reinfeldt, Bildt, Sahlin, Obama, Bush, m.fl.

Hyckleri, däremot, är något av det värsta jag vet.

Det Sverige som vi nu lever i är annorlunda än det vi växte upp i. De ekonomiska och politiska förändringarna har varit stora. Jag är också övertygad om att de som föds idag kommer att växa upp i ett land som är olikt det som vi har nu. De kriser som världen kommer att genomlida de närmaste decennierna kommer inte att lämna Sverige opåverkat. Detta är egentligen självklarheter. Men det du skriver är kanske fikonspråk för något annat som du vill säga?

Begreppet ”rasism” används på olika sätt i debatten. Ordboken kan vara missledande om man vill förstå vad olika debattörer menar. Själv är jag försiktig med ordet, just för att det är så mångtydigt.

Bosse:
Jag anser att boken går att debattera med utgångspunkt från annonsen i DN och den reklam som Arnstberg gör för den på olika platser. Det förefaller som om den endast upprepar den propaganda som Åkesson m.fl. har spridit på hemsidor och i media de senaste åren. Men eftersom du har läst den, så kanske du kan ge ett exempel på någon information som är ny och tidigare okänd för oss andra?

För övrigt: Har du läst vad Motvallsbloggen har skrivit tidigare i detta ämne?
Länklista finns efter blogginlägget.

Det handlar om vad för sorts land vi lämnar efter oss till våra efterkommande. Får den utvecklingen vi nu ser fortsätta
så blir det något väldigt annorlunda land än det vi vuxit upp i.

För övrigt så kan ni gärna slå upp betydelsen av ordet rasism om det är något ni missförstått av dess betydelse.

Så läser jag vidare i din kommentar nr 14 att: ”Det finns bara en framgångsrik strategi mot rasism och misstänksamhet mot den avvikande, och det är att skapa trygghet för alla.” Med detta säger du något annat, nämligen att människor inte behöver vara misstänksamma mot varandra under alla omständigheter utan att det är omvärldsfaktorer som bestämmer hur vi ställer oss i den här frågan.

Då ska man inte säga att vi har det genetiskt att misstro det främmande. Då ska man säga att ”om vi pressas och hotas på något sätt då blir vi lätt misstänksamma mot eller arga på dem som vi tror hotar oss”. Det är något helt annat det.

Jag kan inte hålla med om att anti-rasism är en intern strid inom prekariatet. Men i övrigt tror jag att du har rätt. Det var när den ekonomiska politiken lades om i början på 90-talet som möjligheten skapades för partibildningar som SD att växa sig starka. Tidigare var det övergripande målet för Sveriges ekonomiska politik att arbetslösheten skulle hållas på en låg nivå. I slutet på 80-talet låg den på två procent. De senaste två decennierna har målet varit att inflationen ska vara låg. Detta har man lyckats med, till priset av en mycket hög arbetslöshet.

För närvarande säger den gällande doktrinen att jämviktsarbetslösheten är 6,5 % . Så stor del av arbetskraften måste alltså hela tiden befinna sig i arbetslöshet för att inte inflationen ska ”sticka iväg”. För närvarande är det unga människor och nyanlända invandrare som får ta bördan att rädda ekonomin genom att vara arbetslösa och på det sättet hålla nere inflationen. För att inte vi andra ska tycka att det är för trevligt att vara arbetslös, så förföljer och straffar man de arbetslösa på olika sätt. Och de som hotas av arbetslöshet eller redan är arbetslösa försöker hitta syndabockar för sin eländiga situation.

Nu, när inflationen är 0 %, borde man kunna införa en annan ekonomisk politik. Sänkt normalarbetstid skulle kunna vara en del av en sådan politik.

Den som vill se hur ekonomerna resonerar om den nödvändiga arbetslösheten kan t.ex. läsa Konjunkturinstitutets senaste rapport: http://www.konj.se/891.html

Rasism är, liksom för övrigt anti-rasism, en intern strid inom prekariatet om smulorna från de rikas bord. Den tilltalar bara den som nöjer sig med smulor.

Men Axelrod visar samtidigt att samarbete är en framgångsrik strategi bara om man kan räkna med att mötas igen. Ju större och ohanterligare grupper, ju mer kosmopolitanism, desto framgångsrikare blir det alltså att fuska.

Jag misstänker att detta är den genetiska bakgrunden till misstänksamhet mot den utomstående. Obs alltså utomstående, folk utanför, såna man inte känner. Oavsett hur dom ser ut.