Kommentarer till En kritisk syn på Natos bombande i Libyen, och den svenska regeringens

Av: Sixten Andréasson

Sixten Andréasson — Thu, 15 Sep 2011 19:06:30 +0000

Inspirerad av en annan skribent skrev jag detta och skickade det som insändare till två tidningar:

De ivrigaste i anfallet på Libyen var Italien, Frankrike och Storbritannien, som alla haft kolonier i Afrika. Men fler länder i EU är gamla kolonialmakter. Portugal, Spanien, Holland och Belgien.
Om man tar med Österrike och Ungern, som båda har härskat över många folk i sina provinser, så har alla betydande länder i EU haft ett likartat förflutet.
Man får inte glömma Tyskland, som ju under Hitler försökte kolonisera Polen och Sovjet och underordna sig övriga länder i ett projekt Neuropa.

Frågan är hur mycket dessa länder egentligen har gjort upp med sitt förflutna som kolonialmakter.
EU gör reklam för sig som fredsprojekt. Vilket innebär att staterna som ingår inte för krig mot varandra. Däremot inte att de kan föra krig mot stater som inte finns med i EU. Det har vi ju sett exempel på. Afghanistan, Irak och nu senast Libyen.

Låt oss därför i Sverige göra gemensam sak med det tappra grekiska folket och gå ur EU!

Av: Jan Wiklund

Jan Wiklund — Thu, 15 Sep 2011 15:09:33 +0000

Jo, det blir antagligen ganska obehagligt framöver. Allt mer kaotiskt, som Immanuel Wallerstein brukar säga. Och om han har rätt har vi något annat system om tretti år, ett som antingen är oerhört mycket bättre än kapitalismen eller oerhört mycket sämre. Det beror på vad vi gör.

Eller också räddas kapitalismen av kineserna.

Av: Kerstin

Kerstin — Thu, 15 Sep 2011 11:35:56 +0000

oldwolf:
Visst är det bra att man skapat sysselsättning för en massa hjälporganisationer. Bra både för de som är verksamma där och för dem som skänker pengar till organisationer som alla kan känna sig så humanitära när de hjälper.
Och finns det inga hjälpbehov så skapar Nato så gärna sådana.Därmed ökar humnaniteten stort i världen.

Av: oldwolf

oldwolf — Thu, 15 Sep 2011 11:23:12 +0000

Intressant rapport från Röda Korset:
http://www.icrc.org/eng/resources/documents/update/2011/libya-update-2011-09-06.htm

Av: Kerstin

Kerstin — Thu, 15 Sep 2011 10:16:34 +0000

Jan Wiklund:
Jag tror väl egentligen samma sak. Att det var skräcken för att Ghadafi höll på att omöjliggöra USA:s och Västvärldens banker, därmed inflytande i hela Afrika och dessutom avyttrade en massa av sin olja till kineserna, som var det avgörande. Men då återstår frågan om varför man inte hade försökt hindra honom tidigare. Var det bara det att den ”arabiska våren” gav ett utmärkt tillfälle att slå till och i propagandan få det till att man skyddade civila.

Det torde idag var helt klart i alla fall, att Ghadafi aldrig bombade befolkningen någonstans, innan kriget kom igång. Det var bara den där lögnen som så ofta använts för militära angrepp.

Sen obevekligt minskande, ja det låter i så fall väldigt illavarslande, för som jag brukat säga, en skada tiger är en mycket farligare sådan än en oskadad.

Av: Jan Wiklund

Jan Wiklund — Thu, 15 Sep 2011 07:33:38 +0000

En sak får jag inte att gå ihop – vad är det för poäng för NATO att demonstrera att inte ens deras trogna lakejer kan vara säkra för sitt liv? Vad finns det då för motiv att bli trogen lakej?

Jag tror, vad än Petras säger, att kriget i Libyen var en panikreaktion inför Qaddafis demonstrerade självständighet. EU riskerade att förlora Afrika, USA riskerade att förlora dollarns överhöghet. Att hindra dessa förluster var överordnat allt, och motiverade den mest desperata gambling.

Men eftersom deras ekonomiska och därmed politiska prominens i världen är obevekligt i minskande kommer det inte att betyda något på sikt hur mycket de än sprattlar.