Dessutom ledde kommunaliseringen av skolan, samtidigt som man drog ner på kommunernas ekonomi på 90-talet, till samma sak, kommunerna försökte spara på lärarna.
Om man skär ner på lärarna och på deras löner, då lockar man inte till sig de bästa till läraryrket precis – det kan du vara alldeles säker på.

Sedan kan du ju drömma om exakta utvärderingsinstrument och objektiva betyg. Sådant har aldrig funnits och kommer nog dessvärre aldrig att finnas, i synnerhet inte om skolorna ska konkurrera med varandra om eleverna och därmed om pengarna.

Alliansens nya skolpolitik handlar bara om en annan skönmålning, där man försöker inbilla oss att man ska kunna skapa en god skola utan att den kostar något, genom att införa betyg igen.

Vakna Eva.

Jag har inte låtit mig luras av några vackra ord från politiker.
Jag har låtit mig lurats av lärare som saknat instrument att utvärdera sin undervisning med och av lärare som haft ett ryckigt politiskt spel att förhålla sig till förutom odefinierade kursplaner. Skolverket har inte förmått definiera sitt uppdrag och kommit med så luddiga skrivningar att man blir mörkrädd när man läser dem.
När människor utan tillräckliga kunskaper i svenska språket ska formulera skolans riktlinjer är det förödande och kan inte kompenseras av alla penningmedel i världen.
Att tala om för litet pengar som orsaken är att blunda för den bistra verkligheten. Vissa lärare får inte klart för sig kursplanens innehåll vilket de förväntas kunna räkna ut och bestämma på lokal nivå förrän de konfronterats med de nationella proven! Skolverket har varit befolkad av undermåliga klåpare och nationella prov har haft stor men för sen betydelse för lärarnas insatser. Många kavlar upp ärmarna just när det är dags för dem! Jag är övertygad om att den stora anledningen till att så många misslyckas i högstadiet – och då räknar jag inte in relativt nyanlända flyktingar utan elever som gått 9 år i svensk grundskola – är att det sällan sker någon kunskapsuppföljning värd namnet på de lägre stadierna!

Din hundmetafor är värd att ta sig en funderare över, jag tror det ligger en hel del i den, Kerstin…

Skolforskaren Gerhard Arfwedson sa vid föreläsning under handledarutbildning på musikhögskolan läsåret 02/03 att i och med kommunlaiseringen kom en massa okunniga in och alla misstag som gjorts innan gjordes nu igen (kan det vara en av flera bidragande orsaker till att så många lärare gick i väggen?).

Och ang. ”forskande” i skolan (eller det som också kallas problembaserat inlärande?): det används inte för att det är pedagogiskt bra, utan för att det är ont om resurser i skolan!?

Jag har två syskonbarn som har läs- och skrivsvårigheter och blev plötsligt varse, när den äldre av dem höll på med ett geografijobb, att ”men hjälp, vad kan detta innebära för ett barn som just har sådana svårigheter?? Och som inte heller kanske kan få hjälp hemma?”

Själv tyckte jag detta arbetssätt var jättekul… Det passade MIG.

Jag blir en aning trött på all okunskap…

Musik- och matematiktalang brukar höra ihop… Jo, jag givck naturvetarlinjen och kom in på arkitekt-, biolog- och civilingenjörsprogrammen… Många av våra elever är också duktiga i skolan…

Men vad händer med alla andra? Och beror deras avsaknad av skolsucce på deras dumhet eller på att det är för litet betyg osv.?? Eller låga krav? Krav i förhållande till vad?

Klart att minskade resurser inverkar och nu ser vi resultatet av detta på allehanda sätt: i ungdomar som kommer till gymnasiet och inte kan läsa och skriva (vilket skapar fler och nya svårigheter för gymnasielärarna där, sådana de inte hade förr!) och ungdomar som hamnat på glid och har allehanda problem…

Skolan som skulle kunna vara en av flera moderatorer…

Du har bara låtit dig luras av de vackra ord politiker har använt för att måla över det faktum att man monterat ner skolan bit för bit, förbilligat den alltså. Det har inte funnits någon radikalt annorlunda pedagogik, ingen flumpedagogik alltså. Barnen har inte börjat forska redan i första klass, de har bara fått allt mindre hjälp och stöd pga av neddragningarna. Privatiseringarna, där vinster till aktieägarna tas ur skolans resurser dessutom, leder till att man anställer billiga lärare, alltså icke utbildade sådana. Det här skolorna har alltså bidragit till utarmningen av skolan, på alla tänkbara sätt. Men nu har ju förädrarna sina fria val, de flesta kan välja på halvdåliga skolor och ännu sämre skolor. Men detta handlar inte om skolpolitik, det handlar om besparningspolitik, om att man beslutat att inte satsa på alla barn. Det blir inte mer pengar till skolorna och bättre skolor för att man börjar ge barnen betyg i första klass. Jag förstår inte hur någon enda person kan gå på den enkla.

Mina barn är över 30 år och den kravlösa skola de gick vill jag inte se. De lärarupplevelser jag har är meningslöst att referera till. kan bara säga att när första betygen kom i 8:an kände jag att såväl vi föräldrar som barnen förts bakom ljuset. Betyg är för mig en viktig utvärdering av hur mycket kunskaper som inhämtats hur mycket studievana eleven besitter men framför allt en utvärdering av lärarens undervisning. Många bra betyg i en klass = en lärare som kan entuiasmera till självstudier – vilket behövs för reell kunskapsinhämtning. Den socialdemokratiska skolan har i decennier nivellerat kunskapsnivån. En med bara realskolekompetens skulle klara högskoleprovet och på högskolor får man bedriva extraundervisning för att studenterna där saknar basala kunskaper. Den socialdemokratiska skolan har varit inkonsekvent och kunskapsföraktande och Sahlin har inte gått åt höger utan förhoppningsvis insett att mycket inte varit bra i den socialdemokratiska skolan.

http://www.tinyurl.se/e2b98f

Jag sätter nämligen också betyg… Som lärare på estet musik och i individuellt val och har två syskon som jobbat/jobbar som gymnasielärare (agronomer) och en pappa som var lantbruksskolerektor i 25 år och lärare dessförinnan.

Och sett till våra prestationer också (vi är fem syskon med högskole- universitetsutbildning) och betygens inverkan på vår studiemotivation… Och på nästa generations studiemotivation…

Och ungdomar verkar inte vara mindre betygsfixerade idag…

Min upplevelse av friskolors inverkan på utvecklingen av skolan är att den inte värst ökat kvaliteten… Många av de lärare jag samarbetade med för 15-20 år sedan har tappat gnistan…

Men Björklunds nyauktoritära idéer går tyvärr hem hos flera?

Jag har inga egna barn, men jag tvivlar på att betyg tidigt skulle öka barns och ungdomars lust att lära…