En av dem: När Karin Jämtin intervjuades före valet av ny partiledare lät hon inte alls som om hon inte kunde tänka sig att ställa upp, tvärtom. Ganska kort tid därefter meddelade hon att det ”ville” hon inte. Det fann jag mycket märkligt.
Det andra är att jag ju har en viss aning om hur det går till i partierna, det finns en kandidat som somliga inflytelserika vill ha och då manipuleras det, bakom kulisserna, så att de dominerande inom partierna får den de vill ha.
Det tredje jag tror mig veta är att partipiskan viner ganska bestämt inom det socialdemokratiska partiet. Jag har inte sett det på riksnivå, däremot på andra nivåer. Har en svag idé om att inte heller Persson var gräsrötternas man när han valdes. Jag är ju ganska övertygad om att de skandaler som publicerades strax för det partiledarvalet, där det kom fram en massa smuts om Mona Sahlin, handlade om en insiderläcka.

(Det tror jag lika bergfast om utkickningen av Malm, skandalen med de där stimmen, och senare av Rosenberg, skandalen med limousiner och porrklubbar (tror jag det var), som fackliga ledare. Den enda de inte kunde komma åt i samband med omorienteringen i nyliberal riktning var handels Kent Pettersson, som man alltså istället erbjöd en annna post. Han var antagligen vit som snö, och en mycket effektiv fackföreningsledare. Fast visst, jag kan ha fel, men att det rådde ett intensivt inernt krig inom s, både om EU och om omorienteringen, accepterandet av nyliberal politik, det är ju helt klart.

Vidare, flera andra kvinnor, som många socialdemokraterna tydligen gärna ville ha som ny partiledare nu senast, sade nej, och samtliga var, liksom Karin Jämtin, EU-motståndare, och en sådan får nog aldrig en chans inom s.

Men som sagt, detta är mina gissningar, och det här var alltså de huvudsakliga skälen till att gissar/tror som jag gör.

Detta stämmer ju dessutom ganska bra med din slutkommentar: snarare är det så att det inte fanns något parti utan Persson, bara är ett tomt skal av ruttnande mellannivåer.

Nyorienteringen kring 1990, med nya skatteöverenskommelsen och de tidigare avregleringarna, som ju inte ens Ingvar Karlssom begrep innebörden av och som de flesta inte alls förstod konsekvenserna av, fick många socialdemokrater att säcka ihop. S var inte längre deras parti, inte heller mitt får jag ju lov att säga. Det visade sig ju också att kritikerna inom partiet fick rätt, det blev inga utlovade dymaniska effekter av skatteomläggningen, tvärtom, den resulterade i katastrof och massarbetslöshet och ett totalt övergrivande av den socialdemokratiska politiken. Det är lite av ett ödets ironi att en massa unga liberaler tror att det de har upplevt är just sådan politik medan det i själva verket är en slags nyliberal politik med ett, än så länge, aningen mjukare ansikte. Vi är, enligt min uppfattning redan inne i den amerikanska situationen, med två block som tycker precis likadant och som för samma politik – vilket jag tror är mycket farligt.

Nej, socialdemokraterna har ingen ideologi längre, de har övergått till att bli förvaltare, med sikte på att inordna oss i den globala världsordningen och agera lydiga nickedockor åt USA.

Jag tror snarare att det är så illa att det faktiskt inte fanns någon vettig person som kände sig kallad. Det fanns ingen som ville leda partiet. Är (s) så renons på ambitioner och ideologi? Hur kan Sveriges största parti ha en partiledning där bara en enda (klart olämplig) person vill bli partiordförande? Vad har de andra satt sig i ledningen för?

Bilden av att Göran Persson var för dominerande för partiet är kanske inte sann, snarare är det så att det inte fanns något parti utan Persson, bara är ett tomt skal av ruttnande mellannivåer.

Owe Wikström skrev redan i ”Långsamhetens lov” att han befarade att ropen på stark ledare skulle komma att höras…

En amerikan (??) om den mänskliga rasen (han tror dock inte att vi är födda sådana, utan uppfostrats till detta, av auktoritära, och kanske också totalitära uppfostrare. Så han anser nog inte att det är fler sådana vi behöver eller mer av detta vi behöver. Och det tro inte jag heller vi behöver. Oc jag tror inte heller att vi är ett vekt och svagt eller bortskämt folk! Eller att vi blivit för bortskämda):

”We all know the kind of things some humans get up to in today’s world:
Genocide, war, child abuse, blaming ethnic minorities and the poor and the sick for being the cause of their own problems. Heaven forbid that it could be the powerful or privileged members of society who are keeping them down and denying them affordable healthcare (Don’t raise my taxes, except perhaps to build cemeteries for those trash!).”

Under Göran P.s ledning har en massa ”go” försvunnit ur partiet!!?? Jag tror inte heller de vinner de röster de tror sig vinna genom att lägga sig i mitten… Eller genom att understödja detta med hårdare tag som alliansen driver!

Och som sagt, införande av betyg kommer inte att lösa några problem, tvärtom är risken stor att sådant förvärrar de problem som man vill lösa.

Håller med, valet av Mona Sahlin var sannerligen ett stort felstrategitänk.
Man misstänker att det faktiskt blir så att socialdemokraterna förlorar valet 2010 pga henne. Borgarna jublade ju när man valde Sahlin – man tyckte nog att här sänkte de egna sitt parti. Jag tycker hon borde vara mer rakt på sak när det gäller skolan. Det som vi på vänster om mittlinjen tycker – nämligen vägra betyg alls i skolan, så låter vi ungdomarna tro att det inte krävs något av dem när de går ur skolan, fram för mer flummeri!

Och när de kommer ut i ”real life” så kommer ingen stå pall för att man faktiskt måste prestera något (för man har lärt sig att det inte ställs krav) om man ska få betalt. Men det är ju klart, man kan ju leva på bidrag då istället.
I allafall tills Sveriges stat inte har mer pengar att betala ut i bidrag.
Stackars vi svenskar som är alldeles marinerade av tanken om att staten skall ta hand om oss.

jag förstår din förvåning, kan jag säga. möjligtvis klarar sig sahlin just därför att hennes ekonomi redan gåtts igenom så grundligt och att hon redan gjort avbön. det är inte ”nyheter” längre.

personligen tycker jag att sahlins affärer och perssons dito ger en dålig smakt i munnen. finns det inga topppolitiker på vänstersidan i det här landet med lite moralisk stamina längre?

Sedan undrar jag också vilka som har fått de s.k. förnyarna inom partiet att fungera och resonera som de gör. Är det också amerikanska spin doctors kanske?