När USA vill ta över i ett land och avsätta dess regering, som man ofta vill från det hållet, så är gången alltid nästan exakt likadan, sedan beror det bara på händelseutvecklingen om samtliga nedanstående punkter behöver genomföras. Ibland har USA lyckats redan tidigt i schemat ibland har man fått gå igenom alla planens punkter.

Så här ser den övergripande planen ut:

1: Demonisera landets ledare. Ljug gärna om dem och berätta om hemska illdåd (- som de nästan aldrig har begått).

2: Skapa kaos i landet, med hjälp av NED-utbildade och NED-finansierade NGO:er som organiserar stora demonstrationer, (och med hjälp av missnöjda, ofta rikare personer eftersom det oftast är länder med socialistiska drag som attackeras av USA).

3: Se till att de få stora nyhetsbyråerna har ”rätt nyhetsmaterial” att skicka ut över världen. (Det är alltid vad som kommer ut först som får mest genomslagskraft.)

4: Hyr, vidtala ett antal regimkritiker eller skicka in ett antal prickskyttar utifrån att skjuta på människorna i de demonstrationer som dessa NGO:er organiserar. (Därmed ingriper förstås polis och militär, eftersom inget lands ansvariga sitter passiva och ser på hur beväpnade män terroriserar och skjuter på deras befolkningar.)

5: Anklaga landets ledare för att skjuta på sin egen befolkning, dvs det som de anlitade prickskyttarna gör.

6: Skicka in fler legosoldater att skjuta och terrorisera folk och skyll på regimen.

7) Genomför/beordra internationella ekonomiska sanktioner mot landet ifråga. Håll grytan kokande i landet.

8: Försök få FN att godkänna en intervention

9) Stäng av landets inre kommunikationsnät om möjligt och överskölj det angripna landets invånare med förvirrande och lögnaktig propaganda (s.k. PsyOps).

10) Attackera slutligen landet ifråga militärt, se till att ledarna försvinner, flyr eller mördas.

Vi som varit med några år har sett detta skeende upprepas gång på gång. Vi har också konstaterat att det inte alltid har gått som USA tänkt sig, ja egentligen oftast inte gör det. Inte sällan får de en mycket värre regim på halsen, eller en befolkning som hatar USA och den USA:tillsatta regering de fått, och som med gerillakrig och terrorism försöker sabotera USA:s övertagande av landets resurser, som det nästan alltid handlar om.

I Venezuela misslyckades man då armén var lojal mot Chavez. (1)

Irak blev aldrig det demokratiska mönsterland som man tänkte sig, eller i varje fall påstod att man tänkte sig. Där råder fortfarande närmast inbördeskrig, laglöshet och desorganisation är regel.(1b)

Afghanistan är fortfarande ett träsk, inte minst för de västerländska soldater som är där. Dessa vet aldrig vilka som är vänner eller fiender och råkar ständigt ut för bakhåll och bombattentat.

I Libyen har man skapat sönderfall, totalt kaos och fullständig rättslöshet för människorna. Häromdagen rapporterades det att den engelske ambassadören attackerades(1) och för någon vecka sedan att den amerikanska consulatet drabbades av ett bombattentat.(2)

Allting talar för att Syrien blir ett rent helvete för många fler människor och att det för med sig mycket mer oroligheter i MÖ, kanske i hela världen, om USA/Nato får till en militär attack till slut och lyckas avsätta/mörda Bashar al-Assad.

Av allt detta kan vi sluta oss till att endera är USA:s strateger, militärer och politiska eliter fullkomliga dårfinkar eller så är det krig och elände som är själva målsättningen för amerikansk utrikespolitik, kanske för att berika det militärindustriella komplexet. Just nu tycks USA vara berett att sätta igång ett riktigt storkrig med Ryssland. Somligt tyder dock just nu på att amerikansk militär är förnuftigare än den politiska ledningen, som jag återkommer till nedan, eller om det är den ekonomiska som bestämmer politiken kanske.

Den lättillgängliga informationen säger att Assad skjuter och mördar sin befolkning av hjärtans lust, eftersom han är en sådan galning och nu får vi dessutom höra att gangsterlandet (punkt 1 ovan) förser Assads regim med vapen (som om inte Väst och USA förser  våldsverkarna i Syrien, som delvis består av inhyrda legokrigare, med sådana(3)). Den mer svårtillgängliga informationen, som man kan finna på nätet och i enstaka engelskspråkiga tidningar, om man inte bara läser de stora media eller lyssnar på de dominerande TV-kanalerna alltså, säger något helt annat. Den säger att USA redan för många år sen beslutade sig för att ”ta ner” regimerna i Libyen, Libanon, Syrien, Iran och Somalia och att det är USA med vasaller som initierat de här upproren som kostar så många människor livet.(4) Den säger att USA satt planen, som jag inleder med ovan, i verket i samtliga dessa stater, även om de kommit olika långt i olika länder och ännu inte förverkligat samtliga punkter i planen i alla dessa länder. Till dessa länder kan vi dag foga Ryssland och Kina, som båda hotar USA:s hegemoni och där man tydligt är igång med de första punkterna.

Ryssland har sagt ifrån vad gäller Syrien, att man definitivt inte är beredd att acceptera militära ingrepp där. Eftersom Rysslands ledare har de amerikanska principerna för ”nertagning” av andra länders regeringar helt klar för sig samt vet att vad gäller Ryssland har USA redan iscensatt de tre första punkterna i planen. NED, den amerikanska kongressens organ för psykologisk krigföring i andra länder, fast den presenteras som en demokratiivrande organisation, (5) har och betalar över 50 s.k. NGO:er, aktivistgrupper, i Ryssland, som sysslar med att samla människor för protester mot den ryska regeringen. Dessutom kan vi dagligen läsa om den hemska diktatorn Putin.

Just nu organiserar regimkritiska personer stora demonstrationer i Ryssland igen mot det senaste valresultatet och hävdar att Putin vann på grund av valfusk. Ingenting tyder dock på att ett så allvarligt valfusk, att det påverkade utgången av valet, ägde rum. Även om det kan ha förekommit en del oegentligheten (som det för övrigt också tycks göra i svenska val och definitivt i de amerikanska), så stämmer valresultatet ändå ganska väl med opinionsundersökningar före det ryska valet.(6) Det är nog en inte alltför vild gissning att syftet med dessa protester just nu är att mjuka upp och hota Ryssland att acceptera en FN-resolution mot Syrien eller att åtminstone hålla ledningen i Ryssland upptagen med annat. Rysslands ledare tycks därmed ha nått ett stadium där man säger, vad gäller Syrien: Hit men inte längre, bättre att sätta hårt mot hårt nu så kan man kanske undvika att behöva ta en värre strid senare. (7) Jag tror alltså att det för Rysslands del inte enbart handlar om att försvara den ryska marinbasen i Syrien. En sak är klar nu dock, det pågår rena chickenracet mellan USA å ena sidan och Ryssland/Kina å den andra.

RT, som ofta intervjuar personer som vi aldrig får höra talas om i Sverige eller i Västmedia, har intervjuat Lawrence Freeman från Executive Intelligence Weekly om en rapport som skrivits av Pentagon. Intressant är att amerikansk militär tycks skeptisk till de amerikanska utrikespolitiska äventyren. Rapporten slår fast att de amerikanska soldaterna är illa rustade att ta itu med situationerna som uppstår när en regim väl är avsatt. Det får man ju hålla med om. Man kan knappast påstå att det är ett framgångsrecept att skjuta vilt omkring sig, slå in dörrar hos civila nattetid och skjuta alla eller en del av husens invånare, att pinka på dödade kroppar i de stater man invaderar, eller att skratta åt dem man dödat. Så här säger Freeman om Pentagonrapporten:

 ….General Dempsey, the Chairman of the Joint Chiefs of Staff, has opposed a military intervention into Syria, into Iran precisely for this reason. That once you start these kinds of interventions, especially in those countries, you’re going past a point of simple combat. You’re threatening the danger of nuclear war. Because President Putin and others have made very clear they will not agree to a UN Security Council [resolution] for such intervention. The military right now is saying ‘NO, NO, NO! Don’t stick us in another one of these situations, we don’t want this, and if you do, this thing could escalate to an actual nuclear war, and we’re opposed to this.’ So I would say that the military right now is probably more sane and more thoughtful in defending the interests of the United States than President Obama is at this moment. (8)

(Min översättning: …General Dempsey, ordförande i gruppen för stabscheferna (i USA: min anm.) har opponerat sig mot en intervention i Syrien och i Iran av precis denna anledning. Att när man en gång har startat sådana här interventioner, särskilt i dessa länder, så är man bortom punkten för enkla sammandrabbningar. Vi hotas av ett atomkrig eftersom president Putin och andra har gjort det mycket klart att de inte kommer att acceptera en resolution i FN:s säkerhetsråd för en sådan intervention. Militären säger just nu ’NEJ, NEJ, NEJ’! Skicka inte in oss i ytterligare en av dessa situationer, vi vill inte ha detta, och om vi agerar så kan detta eskalera till ett verkligt atomkrig och det är vi emot.’ Så jag vill säga att militären just nu är förnuftigare och mer eftertänksam vad gäller att skydda USA:s intressen än president Obama.)

Återstår alltså att se om den norska fredspriskommitténs fredspresident lyssnar till sin militär eller om han struntar i den militära ledningen eller, som kanske blir resultatet av den amerikanska militärens ställningstaganden, att han beordrar de andra Nato-staterna, USA-vasallerna, och Saudiarabien att intervenera i Syrien å USA:s vägnar. Allting tyder dessvärre och just nu på att fredspresident Barack Obama inte kommer att ge sig förrän Assad mördats, eller flytt landet. Det må sedan kosta hur många människor livet som helst och resultera i en störtflod av etniska och religiösa rensningar och mordorgier  i Syrien. Han har satsat alldeles för mycket prestige på att få Assad avsatt/mördad för att backa nu.

Så vad gör Ryssland och hur kommer resten av världen att klara det som kan bli följden av en USA-styrd intervention i Syrien? Är det upptakten till ett nytt storkrig vi ser nu?

Tillägg 14/6 kl 01.45 2012:
US-NATO ”Humanitarian Intervention” in Syria: Towards a Regional War? (utlagd 7/6 2012)

/Kerstin

Länkar:
1) En film om den misslyckade kuppen mot Venezuela
1b) Iraq: wave of bomb attacks ’kill 84′, BBC News 13/6 2012
2) Libya unrest: UK ambassador’s convoy attacked in Benghazi,Global Civillians For Piece in Libya,11/6 2012
2) Libyan jihadis claims US consulate attack: SITE AFP, Yaho News 11/6 2012
3) Det är bråttom nu att “ta ner” Syrien, Motvallsbloggen 6/2  (Med en video där den amerikanske generalen Wesley Clark berättar om detta)
4) Free Syrian Army claim French and US assistance,YouTube 28/2 2012
4) USA/Gulf förser våldsverkarna/terroristerna med vapen, Friends of Syria 17/5 2012 (Citat: It seems that they are not only concerned with “freedom and democracy” in Syria (code word for Sharia Law and Islamic Caliphate) but have set their eyes on Lebanon. And they seem to have an agenda for Christians that support General Michelle Aoun, who represent more than 75% of the Lebanese Christians.)
4) The Truth about the ‘Free Syrian Army’ (Graphic content), Friends of Syria 9/6 2012
4) Syria rebels gaining ground, strength, Washinton Post 8/6 2012
4) More Proof USA are Behind Free Syrian Army,Friends of Syria 16/5 2012
5) NED, Russia (om aktivistgrupper man stödjer i Ryssland, där nämns bl.a. Golos, som omtalades i svenska media vid det ryska valet).
6) Grafik: Opinionsundersökning inför presidentvalet i Ryssland söndagen den 4:e mars, Ekot 1/3 2012
6) Val utan frihet, DN 3/4 2012 (enligt planen punkt 1 ovan)
7) Russia’s Diplomatic Solution in Syria– Defending Peace, Thierry Meyssan, Extreme Predudice 13/6 2012
8.) Decade of War: ‘Military attempting to rein in Washington’, RT 13/6 2012
- Libya, Africa, and Africom: an ongoing disaster, Global Civillians For Piece in Libya 25/5 2012
- Vem bär ansvaret för terrorn i Syrien? Patrik Paulov, Proletären 13/6 2012 (En bra och klargörande artikel. Citat: I de stora medierna kan det ibland sippra igenom en alternativ bild av skeendet. Som att det kan vara terroristgrupper som massakrerat civila i Hula. Att det kan vara al-Qaida som spränger bilbomber i städerna.
Men då hävdas det att regimen ändå är ansvarig, eftersom varje lands regering har ansvar för befolkningens säkerhet.
I fallet Syrien blir det absurt. Först skickar USA och dess allierade vapen till oppositionella. Sedan pressar samma stater på för att den syriska armén, i enlighet med Kofi Annans fredsplan, ska lämna städerna och stänga in sig i kasernerna – något som lämnar fältet fritt för rebellerna.)
- Houla massacre carried out by Free Syrian Army, according to Frankfurter Allgemeine Zeitung, Chris Marsden, wsws.org 13/6 2012(Citat: The report refutes the official account by the United States and other major powers and presented uncritically by the media. The massacre was attributed to pro-government forces and used to step up the propaganda offensive for military intervention against the regime of Bashar al-Assad. Without providing any serious evidence, the US and its allies claimed that either the Syrian Army or pro-government Shabiha militas carried out the mass killing of over 100 people.
The Frankfurter Allgemeine Zeitung on June 7 published a report from Damascus by Rainer Hermann, who based his article on investigations by oppositionists who visited the area and took eye-witness testimony. They largely confirm the account of the events in Houla given by the Assad government……On the day of the attacks, United Nations Secretary-General Ban Ki-moon, without evidence, condemned the Syrian government’s “unacceptable levels of violence and abuses”, including the use of heavy weapons on civilian populations……Even without such corroborative accounts, the silence of the world’s media on theFrankfurter Allgemeine Zeitung report is extraordinary. The Frankfurter Allgemeine Zeitung is a respected, indeed conservative, publication, with a circulation in the hundreds of thousands and a daily readership in 148 countries. Yet no major newspaper took up its report, because they are all complicit in the dissemination of naked propaganda. There is literally nothing in the reports of the mainstream Western media that can be taken as good coin.)
- The Burial Brigade of Homs. An Executioner for Syria’s Rebels Tells His Story, Ulrike Putz, Spiegel online 29/3 2012