Marx gör comeback i finanskrisens spår hör jag på ekot och på SR:s hemsida kan man läsa att:

I ett av Berlins största bokvaruhus gick det inte att få tag i ”Kapitalet” på fredagseftermiddagen.
– Ja här har någon tagit sista exemplaret, säger bokhandelsbiträdet när han letar i hyllan. Men det går att beställa. I pocket kostar ”Kapitalet” bara 27 kronor per band. Och en helt ny upplaga är under tryckning.
Den tyske förläggaren säger i en intervju att han aldrig trodde att det skulle våras för Marx igen. Men nu har han märkt att också direktörer och bankfolk läser på i ”das Kapital”.

Undrar vad det kan bero på? Men bortsett från orsaken så tror jag att de där bankmännen kan få sitt livs chock om de läser hela boken.

Kapitalet är mycket intressant bok, för en ekonom kanske huvudsakligen p.g.a. av Marx ekonomiska teorier, som om inte annat borde ha ett ekonomihistoriskt intresse, men för alla oss andra för att det är en fantastisk skildring av levnadsförhållandena för vanligt folk i 1800-talets England och också av vad kapitalägare tyckte och verkade för på den tiden. Frihet och anständiga levnadsförhållanden för arbetarna stod inte på deras agenda, kan man kanske säga, som en kraftig underdrift. En period ansåg de det exempelvis ohemult att begränsa barnarbetstiden till 10 timmar/dag, och det rörde sig om barn under 12 år.

Det här kan jämföras med vad Mikael Nyberg skriver i sin bok Kapitalet.se om vad den ekonomiska eliten anser idag:

Efterkrigstidens sociala kontrakt är i upplösning, heter det i Aspeninstitutets rapport. Åtta timmars arbetsdag fem dagar i veckan är en ”historisk abnormitet” och full sysselsättning ”bör inte accepteras som ett mål i sig och naturligtvis inte som något absolut gott som ska uppnås till varje pris”. Men i omställningen till bestående arbetslöshet riskerar samhället att upplösas i vilda strejker, sabotage och politisk oro. ”Om vi inte är kloka nog att förhindra det, kan trettiotalets klasskrig lätt blossa upp på nytt och förvärras.” (s.143)

Kanske värt att ta i beaktande inför vad som väntar oss nu.

Med tanke på ett par inlägg på bloggen Ekonomikommentarer (länkar nedan), har jag en känsla av att den bok som borde vara mer intressant idag, och i samband med finanskraschen, är J M Keynes bok Allmän teori om sysselsättning, ränta och pengar (1994), som kom ut 1936 (och på svenska under en annan titel 1945), även om också Keynes teori har sina begränsningar. Lars Herlitz beskriver saken så här:

Liksom nästan alla samtida ekonomer saknade han (Keynes/min anm) en teori om den ekonomiska tillväxten……..

I en tillväxt med fortgående teknisk förändring av produktionsmetoderna är förändringar av produktions- och konsumtionsstrukturerna ofrånkomliga. Tekniska framsteg har en tendens att skapa mättnader och överkapacitet som i sin tur leder till vad man på goda grunder kallat teknologisk arbetslöshet. Struktuförändringar i produktion och konsumtion och/eller ökad fritid är motverkande faktorer, men det finns ingen automatik i denna deras motverkan. Keynes erbjöd inte lösningar på strukturproblemen med det gjorde – och gör – inte heller laissez-faire. Också på lång sikt gäller att utbudet inte skapar sin egen efterfrågan. (sid 21/22)

Jag minns förresten när unga chalmerister i mitten av 90-talet, trosvisst förklarade för mig att det var ”en ny ekonomi nu”, så därför behövde man aldrig oroa sig för någon mer krasch (liknande fastighetskraschen i början av 1990-talet). Jag log vänt och svarade att: ”Nejdå, det är samma gamla ekonomi, det kommer ni nog att få se i sinom tid”. Ibland har jag undrat om någon av dem kommer ihåg det här och vad de i så fall tänkte i samband med IT-kraschen, eller vad de tänker om saken idag.

Här kan man läsa Karl Marx Kapitalet på nätet

Övriga länkar:
Marx gör comeback i finanskrisens spår, SR Ekot
Ekonomipristagarens recept: öka de offentliga utgifterna, Ekonomikommentarer
Mer om kreditkrisens rötter, Ekonomikommentarer
Liberalismen – ett förstadium till fascism?, Motvallsbloggen 9/5 2006
Samarbete med sverigedemokraterna inte uteslutet, Aliansfritt Sverige