Via bloggen Ett hjärta rött” hittar jag till TCO-informationen A-kassan – en försäkring i fritt fall, om hur A-kassan fungerar efter 1,5 år med Reinfeldts regering. Jag citerar ur rapporten:

Regeringen har sedan den tillträdde gjort följande förändringar i arbetslöshetsförsäkringen:

  • Infört en förhöjd a-kasseavgift
  • Infört differentierade a-kasseavgifter
  • Aviserat en sänkning av a-kasseavgiften med 50 kronor under 2009
  • Infört ett strängare arbetsvillkor
  • Ändrat beräkningen av ersättningen till det sämre
  • Kortat den överhoppningsbara tiden
  • Tagit bort studerandevillkoret
  • Tagit bort ersättningen under studieuppehåll
  • Sänkt takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen till 680 kronor per dag
  • Infört att ersättningsnivån sänks stegvis
  • Tagit bort den förhöjda ersättningen de 100 första dagarna
  • Begränsat ersättningsperioden till 300 dagar.
  • Föräldrar som dag 300 har barn under 18 år kan få ytterligare 150 dagar
  • Tagit bort geografisk och yrkesmässig begränsning i jobbsökandet de första
    100 ersättningsdagarna
  • Infört att deltidsarbetslösa har rätt till ersättning i endast högst 75 ersättningsdagar per ersättningsperiod
  • Hela A-kassesystemet är i gungning

Läs den här rapporten. Den är inte lång men väldigt informativ.

Nog beter sig regeringen precis som bävrar, sådana brukar föröda landet runt sig.

Men så här inför julen ska vi alla vara glada, så vi får väl glädjas med dem som sluppit förmögenhetsskatt och fått sådär en 50.000 mindre i fastighetsskatt under samma tid, samt med dem som också fått miljonbonusar och höga aktieutdelningar, trots att de företag de äger eller arbetar för har kraschat, eller är på väg att göra det. Dem behöver vi ju i alla fall inte oroa oss över. De torde inte bara klara sig utan gå berikade ur den här krisen, såväl som ur de tidigare kriserna.

Regeringen kör stenhårt utifrån Bibelns devis alltså: Till dem som har skall varda givet, från dem som intet har ska tagas ock det han har.

Inte konstigt att regeringen vill ha stenhård kontroll på alla medborgare i landet – med tanke på vad som väntar oss vanliga dödliga. Ministrarna har kanske klart för sig att så länge människor har något att förlora, då är dessa inte speciellt benägna att protestera på ett ”obehagligt” sätt, protestkravaller och liknande, men den dagen folk inte har något mer att förlora, då kan det tänkas börja hända saker även i landet med världens tåligaste och lydigaste invånare.