USA-media beskriver vad som faktiskt händer i Syrien
Till skillnad från de totalt ensidiga bilderna vi har fått från krigen, tidigare i Libyen och nu i Syrien, i våra svenska media, har somliga amerikanska och engelska tidningar, i alla fall ibland, gett glimtar av andra berättelser. Det är redogörelser som stämmer bättre både med vad Ghadafi sade om upprorsmakarna i Libyen och vad Assad säger om de stridande i Syrien. I själva verket var båda dessa herrar mycket noga med att hålla islamistiska extremister på mattan och dessutom att informera USA och Väst var sådana fanns i MÖ. (*)
Nu skriver The New York Times att det knappast finns några sekulära oppositionella i ”FSA”, de stridande styrkorna som underhålls av USA; Frankrike, Storbritannien, Saudiarabien och Qatar. Det tycks som om ledarna i USA nu börjar tvivla på att det är så bra att stötta de islamistiska extremister som verkar vara de enda stridande i Syrien idag:
Across Syria, rebel-held areas are dotted with Islamic courts staffed by lawyers and clerics, and by fighting brigades led by extremists. Even the Supreme Military Council, the umbrella rebel organization whose formation the West had hoped would sideline radical groups, is stocked with commanders who want to infuse Islamic law into a future Syrian government.
Nowhere in rebel-controlled Syria is there a secular fighting force to speak of.
(Min översättning: Överallt i rebellkontrollerade områden i Syrien finns det islamiska domstolar, bemannade med advokater och präster och med stridande brigader ledda av extremister. Till och med Högsta Militära Rådet, paraplyorganisationen för rebellerna vars skapande Väst hade hoppats skulle åsidosätta radikala grupper, är full av anförare som vill införa islamisk lag i Syriens framtida regering.
Ingenstans i Syriens rebellkontrollerade områden finns det några sekulära styrkor att tala om.)
Så har man då i USA äntligen erkännt det som de som satt sig in i händelserna i Syrien, och tidigare i Libyen, vetat hela tiden och det som Syriska regeringen sagt hela tiden, liksom Ghadafi sade det.
Man kan inte låta bli att undra om de styrande i USA verkligen varit så uselt underrättade eller om de struntat i den saken. Eller är det så att händelserna i Libyen på senare tid, det faktum att samtliga västliga ambassader har utsatts för bombattentat eller attacker där (2), den engelska, den amerikanska (med flera dödsoffer) och den franska, fått USA med västliga vasaller, att tvivla på att de regimer som man för till makten i dessa länder blir så roliga att ha med att göra eller så lättstyrda som man tänkte sig. Så här låter det alltså idag, enligt New York Times (1):
Mr. Heydemann (min ann: a senior adviser at the United States Institute of Peace, which works with the State Department) acknowledged, however, that the current momentum toward radicalism could be hard to reverse.
The challenge, he said, is to end the conflict before “the opportunity to create a system of governance not based on militant Islamic law is lost.
(Min översättning: Mr Heydeman (min anm: En senior rådgivare vid USA:s Institut för fred, som arbetar på Utrikesdepartementet) erkände, emellertid, att de nuvarande tendensen mot radikalism kan vara svår att vända.
Utmaningen, sade han, är ett avsluta konflikten innan ”möjligheten att skapa ett system för regering som inte baseras på militant islamiska lagar har gått förlorad.”)
Artikeln fortsätter med att berätta om vad en av de s.k. rebellerna säger. Nämligen att:
“We all want an Islamic state and we want Shariah to be applied,” said Maawiya Hassan Agha, a rebel activist reached by Skype in the northern village of Sarmeen. He said a country’s laws should flow from its people’s beliefs and compared Syrians calling for Islamic law with the French banning Muslim women from wearing face veils.
(Min översättning: Vi vill alla ha en islamisk stat och vi vill att sharialagar ska tillämpas, sade Maawiya Hassan Agha, en rebellaktivist nådd via Skype i det nordliga samhället Sarmee. Han sade att landets lagar skulle bestämmas av folkets tro och jämförde syriers krav om islamisk lag med Frankrikes förbud för kvinnor att bära slöja.)
Får fransmännen bestämma hur de vill ha det, måste vi också få göra det menade rebellen ifråga, enligt fortsättningen.
Inte ens i Irak fick man någon idealisk regering. Där tillsatte man en shiaregim, bara föra att Saddam var sunnimuslim och för att skapa inre splittring, och till all olycka, för USA, fick Iran därmed en bundsförvant i Iraks högsta ledning, det Iran som man ju har tänkt sig att attackera härnäst för nertagning av dess regering. I Irak har man lyckats så bra att landet nu står inför något som tycks utveckla sig till ett allvarligare inbördeskrig.(3) Intressant nog har Irak dessutom stoppat Al Jazeeras sändningar, den kanal som Västvärldens styrande tagit till sitt hjärta sedan den började fungera som trutförlängare för de västliga attackerna på Libyen och Syrien. Intressant är dessutom att Svenska Dagbladet berättar om den saken, liksom att SR gör det.(4)
Så ska man veta att Libyen, Irak och Syrien, alla var sekulära stater med sekulär lagstiftning, som gav kvinnor samma rättigheter som män och som alla såg till att utbilda hela sin befolkning. Dessa länder hade MÖ:s mest välutbildade befolkningar tidigare. Dessutom var de en slags välfärdsstater. Det är förstås slut med det nu i Irak, där fattigdomen är enorm och där analfabetismen, som var nästan utrotad, nu ökar katastrofalt eftersom många barn inte längre kan eller får gå i skola. (5) Sannolikt händer samma sak i Libyen idag. De var diktaturer alla tre, men med vissa försonande drag alltså. Som vi vet diskrimineras kvinnor förfärligt i Saudiarabien.
/Kerstin
Länkar: (Fler länkar kan tillkomma)
1) Islamist Rebels Create Dilemma on Syria Policy, Ben Hubbard, The New York Times, 27/4 2013
– NYT: ”Nowhere in Rebel-Controlled Syria is There a Secular Fighting Force to Speak Of”, 27/4 2013, Land Destroyer
2) The Literal Diplomatic Blowbacks In Libya, Moon of Alabama, 23/4 2013 (Citat: The hope of all three nations was to increase their diplomatic leverage and economic advantages by installing a friendly puppet government in Libya. Since then all three nations had to learn that there diplomats are not welcome in Libya.
On July 11 2012 the British ambassador convoy was attacked in Benghazi. The ambassador escaped the assassination attempt but two man of his protection detail were wounded.
On September 11 an attack on a U.S. ”consulate” that was a cover for a large CIA station killed the U.S. ambassador to Libya.
Today a car bomb exploded in front of the French embassy in Tripoli and wounded two of the embassy security detail as well as a Libyan civilian.
The three nations that intevened all had their diplomats attacked by very same jihadist insurgents they ”helped” to take over the country.)
– Libyens UD omringat av banditer, Nyhetsbanken 28/4 2013 (I artikeln kan vi också läsa: I Washington pågår intensiva diskussioner om huruvida USA ska gå in militärt i Syrien, för att störta ännu ett land i Mellanöstern i kaos. Republikanerna kräver detta och Obama är dömd att ge efter, som han alltid gett efter för militaristiska lösningar. Vadå, undrar man, Västmakterna har redan skapa kaos och inre elände i Syrien.)
– Störtandet av Kadaffi – två olika bilder – vilken stämmer bäst? Anders Romelsjö på Jinge.se 26/4 2013
3) Iraq bombing wave kills dozens days before vote, CBC News, 15/4 2013
4) Irak sparkar ut al-Jazira, SvD 28/4 2013 (Citat: Enligt myndigheterna har tv-bolagen använt ”språk som uppmuntrat till våld och sekterism”. Klart att Al Jazeera har gjort det. Irak är shia-styrt och Qatar, liksom Saudiarabien är sunnistyrt. Vad vi sett och ser är ett systematiskt religiöst krig mot shiastater från just Saudiarabiens och Qatars sida, som utnyttjar Väst för sina egna religiösa och maktpolitiska syften. Möjligen ogillas detta inte av Väst, som ju har en trogen bundsförvant i Saudiarabien.)
– Irak drar in al-Jazeeras sändningstillstånd, SR 28/4 2013
5) Kriget mot Iraks kultur, Motvallsbloggen 21/8 2012
– Vad människor fick lära sig i Irak, Motvallsbloggen 13/4 2013
*) Susan Lindauer, (tidigare CIA asset med uppdrag att för inofficiella förhandlingar med Ghadafi och Assad bl.a.) Extreme Prejudice (bok)
– Prostitution och människohandel i krigets spår, Proletären 23/4 2013
– Danska jihadister kan vänta åtal, Nyhetsbanken 24/4 2013
– Oil Wars—Nusra’s Expanding Reach—Syrian Taliban, Matthew Barber and the Syria Video team, Syria Comment 27/4 2013
PS 29/4: Å andra sidan förefaller Väst mer beslutsamt än tidigare att löpa linan ut i Syrien och skapa samma förhållande där som i Irak och Libyen, kaos, rättslöshet och totalt raserande av kulturen: Se:
– EU oljar terrormaskin, Nyhetsbanken 22/4 2013
Och vad sysslar USA med – egentligen?
– Tsarnajev på USA-kurs i Kaukasus, Nyhetsbanken 24/4 2013 (Citat: Izvestija uppger idag att Tamerlan Tsarnajev enligt en tjänsteman vid det georgiska inrikesministeriets kontraspionage 2001 deltog i ett seminarium som anordnades av ”Kaukasiska fonden”, som samarbetar med den amerikanska ideella organisationen ”Jamestown” (i styrelsen för denna NGO ingår en tidigare ideolog för USA:s utrikespolitik, Zbigniew Brzezinski). Fonden arbetade med att rekrytera folk från norra Kaukasus att arbeta för Förenta staterna och Georgien.)
– Why Iraq May be Worse Than Syria. The Civil War in Iraq has Already Begun, Patrick Cockburn, counterpunch 6/5 2013
29/04 08:10 at 08:10
Vi som följde kriget mellan Iran och Irak på 80-talet förundrades över hur USA tidvis gav stöd till båda sidorna (via ombud). Kissingers uttalande om att ”det är tråkigt att inte båda sidorna kan förlora” tolkades då som att de ansåg det vara bra så länge två onda krafter försökte förgöra varandra. – Så mycket som möjligt.
Nu kan man väl fråga om det är samma cynism som styr Väst’s politik fortfarande för det handlar ju också om terroristbekämpning i storformat med tiotusentals dödade och tillfångatagna i Syrien. Den teorin faller kanske med mordet på Gadaffi i åtanke eller också ansåg de honom för svag för att bekämpa dem i så stor omfattning som nu sker i Syrien.
Att terroristerna dras som flugor till en sockerbit eller skithög (fritt val) i Syrien och går en säker död till mötes gynnar troligen hela världen och kanske främst då Ryssland som i så fall endast uppträde som en visuell motpart.
Då USA-media, som skriver allt på uppdrag av Obamas presstjänst, skriver som de gör tror jag beror på att Obama just nu behöver allmänhetens stöd mot hökarna i oppositionen som genast vill avsluta i Syrien på samma sätt som i Libyen. Det kostar och Obama har inte råd.
Den dagen när svenska media fått tillstånd att ändra sina hetsrubriker mot Assad och gullande med terroristerna kan vi ana en förändring men i vilken riktning alla dessa galningar rör sig just nu är omöjligt att förutse.
29/04 09:35 at 09:35
När man ser vilka dumheter som begås av USAs och EUs ledande kretsar blir man bara mer och mer övertygad om att dessa makter har sett sina bästa dagar.
Om dom snällt fann sig i detta skulle dom säkert kunna ha en roll att spela även i den ordning som Ostasien leder. Men fixeringen vid fornstora dar får dom tyvärr att begå samma dumheter som t.ex. hattregeringen i Sverige på 1700-talet som nödvändigtvis måste försöka erövra tillbaka Baltikum.
29/04 09:37 at 09:37
PS. Stödet till diverse extremister i Nordafrika och Västasien är väl inte det värsta dom gör, för övrigt. Hanteringen av den egna ekonomin, där bankernas rättigheter ses som viktigare än ländernas produktiva förmåga, är ännu mer destruktiv. Och påskyndar nedgången ännu mer definitivt.
29/04 12:20 at 12:20
Erik H.
Det var säkert så att man hoppades att Irak och Iran skulle krossa varandra. Samma klyftiga planering som inför andra världskriget alltså, då man bara väntade på att Hitler skulle gå mot Ryssland, så att de båda diktatorerna, Hitler resp. Stalin skulle förgöra varandra. Nu gick det inte riktigt så eftersom Hitler sköt upp anfallet på Sovjet och började ockupera i Väst istället. Snopet! Och detta kostade ofantliga lidanden. I värsta fall åstadkommer man samma sak igen, med denna enögda poliik.
Jan Wiklund:
Inte bara snällt fann sig, utan gick in för att bygga upp sina egna länder istället, som du ju är inne på, bättre infrastruktur, utveckla sundare energisystem, förbättrade sina utbildningssystem etc. Men de gör det motsatta och mer korkad politik får man leta efter.
29/04 12:35 at 12:35
PS: Det otäcka är att med ”avsluta” konflikten i Syrien, kan USA ju avse ett rent militärt anfall också, inte det förnuftiga, att sluta att ekonomiskt underhålla extremisterna där. Tyder inte somligt på att detta är vad man menar?
29/04 14:32 at 14:32
Kerstin, det handlar om mer än så. Det du nämner är nog bra i sig, men spelet sen medeltiden har gått ut på att ha den mest avancerade tekniken och uppmuntra produktion med hjälp av denna. Det är så de rika länderna har blivit rika, medan de som har förlitat sig på den osynliga handen och marknaden har förblivit fattiga.
EU ägnar sig nu helt och hållet åt låt-gå-ekonomi, USA i lite mindre utsträckning eftersom de också har militärens intressen att ta hänsyn till. Medan BRIC-länderna försöker ta över den gamla europeiska specialiteten att gynna avancerad teknik. Samir Amin skrev om detta för sju år sen, se http://monthlyreview.org/2006/12/01/beyond-liberal-globalization-a-better-or-worse-world
29/04 15:08 at 15:08
Jan Wiklund:
Men var det inte det jag skrev? Läste du bara PS:et?
Det är ju så att flyttar man ut sin produktion till andra länder, så blir det där produktionstekniken kommer att utvecklas och här som kunskaper och teknologi förloras.
29/04 15:22 at 15:22
Kerstin:
USA har ju försörjt extremisterna sedan dag 1 i Afghanistan och ända fram tills nu, åter igen via ombud, i Syrien och vad skulle hända om dessa horder helt plötsligt blir utan inkomst… och vapen? – Inte nog med att det blir svårt att vid behov beställa nya jobb, typ 911 och Libyen av dem i framtiden för den verkliga faran är ju att de vänder sig mot sin fd välgörare. Typ Boston x 1000.
Det finns inget annat sätt (förnuftigt) för dem att komma ur situationen än ”The American way”, dvs total ödeläggelse och förintande som i Irak, Libanon osv där de överlevande lämnas åt sitt eget öde helt utan besvärande empati.
29/04 15:44 at 15:44
Erik H:
Verkligt dyster profetia.
29/04 17:20 at 17:20
Nej Kerstin, jag läste båda posterna. Och jag håller förstås med dig i det du skrev – men menar att du inte går långt nog.
Det handlar inte bara om energi, utbildning och annan infrastruktur. Det handlar om hela industripolitiken – ett begrepp som inte får finnas enligt EU. Och som får finnas i USA bara om det handlar om militärens behov. Medan BRIC-länderna skiter i den osynliga handen och medvetet uppgraderar sin industri till att bli bäst.
29/04 17:39 at 17:39
Väst lider av WMD syndromet (massförstörelsevapen syndromet). Syndromet gör att man inbillar sig att det finns WMD i de länder Väst vill invadera, ockupera och plundra. På frågan om ”det finns bevis för WMD i landet?” så hänvisar västledare allt som oftast till Israel, som säger sig ha bevis för det. Så var det i Irak. Så är det nu i Syrien.
I fallet Iran är det kärnvapen syndromet som råder. Även här hänvisar man till Israel. Detta trots att IAEA har gjort mer en 400 besök och funnit inget som tyder på uran anrikning i syfte att utveckla kärnvapen.
Alltså, den gemensamma nämnaren är Israel. Förnuftet säger sålla agnarna från vetet. Gå inte på betet.
29/04 19:58 at 19:58
Kejsarens nya kläder:
Nu är det lika förtvivlat så att det är amerikanska politiker som är ansvariga för vad USA gör. Då är det USA man ska anklaga.
29/04 21:25 at 21:25
Dessutom skulle inte Israel klara en månad utan att USA pumpar in pengar. Uppenbarligen tycker USA att dom behöver en bad guy där – om inte annat som sprängladdning att detonera om EU blir för självständigt.
29/04 22:19 at 22:19
http://www.pbs.org/wgbh/pages/frontline/syria-behind-the-lines/
Sevärd.
30/04 05:01 at 05:01
Jag tvivlar om det är USAs politiker som är ansvariga för vad landet gör i Mellanöstern. Snarare är det så att det är AIPAC som är och styr USAs politik denna region. Allt ifrån talet om att “israel är en strategisk allierade” till “israels sak är vår”, till snacket om “all options are on the table” … Häromdagen uttalade sig en USA “senator” – Lindsay Garham – som om han var en representant för Israel inte för USA.
När det gäller det som sker i MÖ, så måste man nagelfara israel – det är först då allt faller på plats.