Det handlar inte om ”det fria ordet” eftersom det inte finns något sådant i praktiken. Det finns bara systematiskt valda ord. Det handlar inte om tryckfrihet eftersom ingen regering har hotat med att inskränka denna på grund av de diskuterade nidbilderna.

Det handlar om en grupp människors rätt att leva i ett land utan att bli hånad och utsatt för diskriminering och nedlåtande och kränkande behandling och utan att bli utsatt för förföljelse. Det handlar om vad somliga vill publicera och varför de vill det. Bilderna i Jyllandsposten var i första hand ägnade att väcka mer avsky gentemot muslimer i Danmark, att uppmana till förföljelse av sådana där och redan detta var i högsta grad fördömvärt.

Det är så här man skapar rasism! Det är så här man gör om man vill framkalla raskravaller. Det är så här man agerar om man önskar få igång ett regelrätt inbördeskrig eller när politiska ledare vill mobilisera den egna befolkningen för ett krig mot andra stater. Taktiken är att trigga igång extremister så att de går till attack, vilket ger anledning att hämnas etc. etc. Det här är så välkänt att man inte kan annat än förundras över att så många människor går på det än idag och trots att de flesta i västvärlden är ganska välutbildade idag.

Att politiska och ekonomiska ledare använder sig av taktiken är inte konstigt, dels har de ofta en hel del att vinna på krig och motsättningar, dels räknar de inte med att de själva ska behöva sätta livet till. Det är alltid andra som ska offra sina liv för den goda saken (som alltid handlar om ledarnas makt och ekonomiska vinning).

Att säga att aggressionen mot Skandinavien pga bilderna är ett hot mot vår yttrandefrihet, varför alla borde publicera bilderna, är otroligt naivt när det kommer från dem som kallar sig liberaler, för att uttrycka det väldigt, väldigt milt, och en mycket medveten strategi när rasistiska organisationer eller partier gör detsamma ( P1, Studio ett idag ). Är det inte underligt förresten att ganska många som kallar sig liberaler så ofta hamnar i samma åsiktsbås som nynazister och rasistiska partier numer?

I praktiken finns det ingen yttrandefrihet även om den finns på papperet, med vissa inskränkningar. Journalister sysslar med självcensur hela tiden, varenda dag. Varenda sak de inte skriver om, innebär en självcensur. Somlig självcensur är mycket medveten och handlar om att man inte vill fästa människors uppmärksamhet på vissa fenomen, eller på att man helt enkelt är rädd. Annat förtigande är kulturellt betingat och omedvetet. Annat åter handlar om att utrymmet trots allt är begränsat och då väljer man bort somligt till förmån för annat.

Varför skriver exempelvis tidningarna så lite om Israels överflygningar med överljudsplan som får breda ut överljudsbangar över palestinska områden enbart (en medveten terrormetod som huvudsakligen drabbar de små barnen), varför informerar massmedia bara om självmordsbombare i Irak eller i Israel, men mycket lite om hur amerikanska soldater skjuter och dödar mängder med oskyldiga civila, vuxna som barn, i Irak? (För att USA inte räknar lik eller?) Varför skriver man så lite om att man i Irak stänger in människor i vad som liknar de tyska judiska ghettona, eller de ”strategiska byarna” i Vietnam?

Varför har man inte alls skrivit om de danskar som utövade tortyr i Irak, på samma sätt som amerikaner och sist men inte minst: Varför blir somliga här hemma så upprörda när människor som tillhör, eller identifierar sig med de grupper som Västvärlden bekrigar, torterar, dödar och förtrycker på alla upptänkliga sätt reagerar våldsamt på att man i Väst även uttrycker sitt förakt genom att publicera nidbilder av dem och av det de håller för heligt?

Förr eller senare får man det man ber om helt enkelt och som Lena Sundström uttrycker saken i dagens AB:

Det har gått fyra månader sedan bilderna publicerades i Danmark. Så varför har ursäkten inte kommit tidigare? Och varför är det aldrig någon som har bett om ursäkt för att danska politiker har stått i folketinget och pratat om muslimer som ”en cancersvulst i det danska samhället”? För danska valaffischer med bilder på invandrare med texten ”Tid til forandring”? För hela den ogenerade islamofobi som har fått mig att studsa till varje gång jag har bläddrat i en dansk avis under de senaste åren?
Det är nu som det händer saker. Och det är nu som vi känner oss hotade. Det sedan länge mobbade barnet visar sig nämligen ha ett råskinn till storebrorsa som till slut har lackat ur.
……………….
Ociviliserat eller fel att komma med hotelser om våld? Elva muslimska länder ansökte om audiens hos den danska regeringen för en dialog. Samtliga fick avslag. Det går fortare med våld. Och frågan är vems felet är. De som hotar med våld, eller de som kräver våld för att lyssna.

Judarna hade ingen storebror!