Massmedia24/03 16:09
En skola i Umeå förbjuder elever att bära ”slöja”.
Mycket konstigt detta att kalla det som egentligen är en sjal för slöja, som man numer alltid gör. Slöja har, tills för inte så länge sedan, alltid varit något man täcker ansiktet med. Nu förstår man alltså inte vad det är som en flicka inte får bära i skolan i Umeå, är det en burka (slöja) eller är det en sjal?
Det är dystert när journalister inte kan svenska och när de börjar använda ord fel, som man började göra med ordet slöja för omkring 10 år sedan, så att språket fungerar allt sämre som kommunikationsmedel.
Tillägg 25/3 kl. 21.25: Ny lucka öppnad på Skandalkalendern
24/03 17:01 at 17:01
Det är en sjal flickan inte får bära. Rektor på den fristående skolan jämställer den med kepsar och andra huvudbonader, och mot sådana finns det förbud i skolans ordningsregler. Visserligen tycker jag att det är vettigt att skolor har ordningsregler, kanske t.o.m. mot kepsar, men om skolan tog värdegrundsarbetet och skollagens skrivningar om mångfald och tolerans på allvar borde man kunna vara lite lyhörd för olikheterna i människors tro och övertygelse.
Men jag undrar om inte användandet av ordet slöja beror lite just på den religiösa kopplingen. Det handlar om att beslöja håret. Använder man ordet sjal får man inte med den aspekten. För- och nackdelar med båda alltså…
24/03 17:30 at 17:30
Uppriktigt sagt Simon, så tror jag att missförståndet ursprungligen kom ur tidiga fördomar som skapade begreppsförvirring.
Man talade förr om de stackars beslöjade muslimska kvinnorna (trodde att alla använde burka), innan det fanns muslimer i Sverige, och därför trodde nog yngre personer, när muslimer började komma hit under åttiotalet och kvinnorna bar sjal, att slöja var just vad dessa kvinnor bar för de hade ju hört hur muslimska kvinnor bar ”slöjor”.
Svenska kvinnor hade ju slutat att bära någon form av slöja redan under femtiotalet. Fram till dess bar kvinnr svarta (genomskinliga) slöjor, som täckte ansiktena, vid begravningar, och änkor skulle bära sådana ett år efter sina mäns död, alltså en sedvänja som levde fortfarande när jag var liten. Den försvann från början av 60-talet och därefter har yngre i princip aldrig sett svenska kvinnor bära ”slöjor” och idag går inte kvinnor svartklädda (sorgklädd som det kallades) ett år efter makens död, inte ens på begravningen många gånger.
24/03 21:13 at 21:13
Ja, det är en väsentlig skillnad. En sjal borde inte kunna förbjudas. Burka har jag full respekt för att skolor inte vill tillåta. Sen må jag bli kallad för islamofob av vissa bloggare, men med burka kan skolor inte veta vem som är vem.
25/03 02:22 at 02:22
RS:
Jo, burka måste ju vara den perfekta förklädnaden, eller det bästa tänkbara anonymitetsskyddet, i synnerhet om alla kvinnor har likadana burkor. Inte utan att jag själv tycker att en sådan kunde vara praktisk ibland
Men som lärare skulle jag bli tokig om jag hade en klass där hälften av eleverna satt med burkor som dolde även ögonen, för som lärare, föreläsare avläser man ju mycket i ansiktena på eleverna, om de förstår eller inte, om de hänger med i resonemangen.
27/03 11:47 at 11:47
Ni vet mycket väl vad som är skillnaden mellan sjal och sjal. En nätt sjalett knyter man inte så att den täcker allt hår och halsen.
Ett persiskt ordspråk lyder: Flickor och pojkar är som bomull och eld. Det säger en del om vad vi har att göra med. Fråga er varför flickan bör ha sjalen! Vad har flickans mamma för argument?
27/03 13:53 at 13:53
Man kunde också säga ”huvudduk” om muslimska kvinnors sjalar, det var vad man kallade kvinnornas huvudtäckande klädesplagg här hemma. Den var obligatorisk för gifta kvinnor ur bondeståndet och bland arbetare förr och var vanlig så sent som fram till början av 1900-talet . Rikare damer bar däremot istället någon slags spetspotta eller bara en spetsduk mitt uppe på huvudet, som inte täckte allt hår.
När jag var barn såg jag äldre kvinnor bära sådana huvuddukar, ute på landsbygden, och tyckte det var otroligt gammalmodigt. Yngre kvinnor och kvinnor i städerna hade slutat bära dem vid den tiden – och detta är bara 50 år sedan. Dessa huvuddukar var större än sjaletter och knöts under hakan, låg på axlarna, täckte halsen och hängde en bit ner över ryggen.
Sjalett betyder just ”liten sjal”, och när den kom i bruk vet jag inte, men den har nog mer fyllt funktionen att hålla håret borta när man städar eller arbetar, eller hålla det i styr när det blåser etc. De gamla huvuddukarna däremot hade regligiöst ursprung även här och alltså samma ursprung som de muslimska kvinnornas huvuddukar, från kulturerna i Mellersta Östern. Till oss kom de med Bibeln och kristendomen. Kristendomen och islam har ju sina rötter i samma kulturer från detta område, liksom judendomen.
28/03 15:16 at 15:16
Jag vet inte hur du, Kerstin, ställer dig till att man lägger in länkar i kommentarerna, men den här som jag hämtat på A. Esbatis blogg är mycket intressant. Fast du har kanske redan läst den.
Fataneh Farahani är bara ett exempel på hur vänsterorienterade kvinnor kämpat mot detta ok:
http://www.axess.se/svenska/2006/02/tema_farahani.php
28/03 15:25 at 15:25
Ja, precis. Yngre flickor har slutat bära huvudduk för länge sedan i Sverige. Och numera får kvinnor vara med vid dopet av sina barn också, eftersom de inte behöver bli kyrktagna först. Och det är ok att gå omkring i shorts öven om man är varmt troende.
En massa exempel finns på hur kvinnor mer och mer blivit fullvärdiga medborgare och människor! Om man nu absolut vill ”testa systemet” – varför använda en sjuårig flicka? Det är så himla taskigt mot ungen! Det vet vi alla, även vi som strävar efter om religionsfrihet och rätt till sin kultur! När man är sju år vill man inte var olik! Det spelar ingen roll att vi tycker att det BORDE vara si eller så! Sätt barnet i främsta rummet och låt henne vara ett barn! Inte nödvändigtvis ett FLICKEbarn!
28/03 21:43 at 21:43
Eva:
Jag är nog inte människa att bedöma hur den här flickan i Umeå uppelver sitt sjalbärande. Det kan ju hända att hon är olycklig över det men lika gärna att hon är stolt över att bära sjalen, precis som mamma och storasyster, ungefär som svenska unga flickor, i min ungdom i alla fall, brukade tycka att första BH:n var tecken på att de blivit vuxna och var stolta över att bära en sådan, liksom att de första högklackade skorna fick oss att känna oss vuxna.
Sedan är det ju väldigt intressant det här med kläder. Jag är nu inte alls så säker på att ex. burkan ursprungligen var ett plagg som männen tvingade på kvinnorna för att förtrycka dem.
Jag har inga speciella kunskaper om just det här området, men brukar föredra idén att de flesta typer av traditionella klädesplagg, liksom mycket annat kulturellt, hade någon pratisk funktion för bärarna ursprungligen. Heltäckande kläder kanske skyddade mot solen i ökenområdena, och mot sandblås ex. Dessutom är det så att luft, som det ju finns en del under en burka, isolerar även mot värme.
Även männen i ökenläderna hade ju kläder som de kunde dölja ansiktet med när det blåste sand exempelvis och de täckte också hela sin kropp med tyg.
Någon som kan mer om det här får gärna informera oss andra. Det här är bara mina funderingar om saken.
Med detta säger jag inte att samma plagg inte kan fungera förtryckande idag, det kan de uppenbarligen göra, precis som smink, push-ups, botox i kinderna och bara navlar, i vår moderna klädestil och syn på hur en ung kvinna ska se ut, egentligen är förtryck av oss västerländska kvinnor och dessa ting har definitivt inte sin grund i en praktisk funktion, utom möjligen för dem som utövar världens äldsta yrke.
29/03 01:30 at 01:30
Jag rekommenderar verkligen alla att läsa doktoranden Fataneh Farahanis avhandlingsarbete Diasporic Narratives: A Discursive Analysis of Iranian Immigrant Women’s Sexuality in Swede.,
Den är mycket intressant och jag saxar några citat:
”Det är ytterligare en effekt av slöjan: kvinnans kropp privatiseras. Endast manliga släktingar eller den blivande maken får se kvinnan. Hon tillhör sin makes privata sfär och han upprätthåller sin ställning genom att kontrollera sin kvinnas kropp. Han kan förbjuda henne social kontakt med män som hon inte känner. Kvinnor och kvinnors kroppar är ständigt underordnade den manliga hederns kulturella och sociala värderingar.”
”Begreppen heder och oskuld placerar en mans prestige mellan kvinnans ben. Det är inte genom att betvinga naturen eller erövra berg och floder som en man befäster sin ställning, utan genom att kontrollera de kvinnors rörlighet som genom blod eller äktenskap är besläktade med honom, och genom att förbjuda dem all kontakt med främmande män.”
Seden att i olika grad täcka kvinnans kropp med allt ifrån en enkel sjal till en heltäckande burka har enligt Farahani, och de hon hänvisar till, inte sitt ursprung i religionen. Hon lägger fram tesen enligt ovan att det är ett sätt att bygga ”murar” kring kvinnan, att skydda henne för männens blickar ”de andra männens”, att göra kvinnan ”privat”.
Det är helt klart att för många kvinnor har seden att täcka sin kropp fått en annan betydelse. De ser det som ett sätt att visa och stå för sin religiösa övertygelse. Jag tolkar det egentligen som ett meddelande till ”oss andra” att de är stolta över sitt ursprung. Orsaken till att jag påstår det är att det var i Europa eller i länder där den muslimska väckelsen tog sig politiska uttryck (som i Iran) som seden att bära slöja först började öka igen.
För mig är det svårt , i synnerhet efter att ha läst Farahanis avhandling, att se det här täckande av kvinnans kropp som nåt annat än mansförtryck. Det är helt klart att det är ett sätt att markera skillnaden mellan man och kvinna och att se kvinnan enbart som kön. Just därför tycker jag det är hemskt när 7-åringar iklär sig symbolerna för en vuxen kvinna, att flickebarn ska ses i första hand som representanter för det kön de tillhör.
29/03 12:26 at 12:26
Majsan:
Fast Farahani diskuterar slöjor och hur de blir till kvinnoförtryck i ett fundamentalistiskt religiöst Iran. Det här inlägget berör en huvudduk för en flicka som åtminstone jag inte har någon aning om huruvida hennes föräldrar är fundamentalistiskt troende eller inte. Jag tycker att det Farahani skriver var mycket intressant och väldigt viktigt, men det känns inte helt relevant för detta ämnet.
Sen undrar jag lite över ditt uttryck :”Just därför tycker jag det är hemskt när 7-åringar iklär sig symbolerna för en vuxen kvinna”
Betyder det att du tycker det är hemskt när 7-åriga flickor har klänning på sig?
Att förbjuda den här flickan att ha sjal är väl ungefär som att förbjuda kristna elever att bära ett kors runt halsen? Vilket för oss in på debatten om skolor ska tillåta religiösa uttryck eller inte, men den kanske vi inte ska föra på det här inlägget
29/03 14:04 at 14:04
MAD, slöjan har ju egentligen inget religiöst ursprung, så jämförelsen med kors haltar.
Det gör exemplet med klänning också. Det är inte så att flickor får klänningar när de är att betrakta som kvinnor. Men det är just det sjalbruket står för.
7-åriga flickor ses som vuxna sexuellt tillgängliga kvinnor som ska skyddas för männens blickar. Deras hår, hals, armar och ben är enbart för ”privat bruk”, de får inte exponeras för andra.
Debatten om samfundsdrivna skolor tangerar den här tråden. Det är en fråga som är mycket svår för mig som liberal. Helst ser jag att skolorna är konsekvent sekulära och att religionen hänförs till den privata sfären.
29/03 15:40 at 15:40
MAD: Att bära ett kors runt halsen gör både män och kvinnor, eller hur! Vi kan inte gömma huvudet i sanden; Inse att sjalen först och främst är ett kvinnligt plagg – fråga dig sedan varför inte männen täcker sitt huvud. Och hals. Och panna. Hur kommer det sig, tror du?
29/03 16:40 at 16:40
Jag har funderat lite till…
Initiationsriter är förstås ett ursprungligt behov hos oss människor. Vi döper våra barn och konfirmerar oss även om vi inte är speciellt religiösa. Så man kan ju invända att sjalen bara är en (kanske) efterlängtad symbol för småflickor. Precis som flickor här längtar efter att få sin första BH.
Skillnaden är att det är inte skambelagt eller speciellt laddat med BH:ar. Inte här i Europa i alla fall, i USA är väl frågan om det inte ofta upplevs som ett tvång.
Men för många muslimska flickor kan nog valet att inte bära sjal vara skambelagt.
30/03 11:20 at 11:20
Visst, Majsan. Men i det här fallet är flickan sju år och fortfarande ett barn. Initiationsriter för vuxenvärlden kan man väl vänta med tills barnet når ungdomsåren. Jag tycker det är förkastligt att särbehandla p.g.a. kön vid en så låg ålder.
Dessutom ogillar jag att vuxna inte ger sina barn en möjlighet att verkligen välja. Jag har svårt att tro att denna sjuåring skulle vara annorlunda än andra i samma ålder – man vill leka, lära och ha kul och det är så onödigt att sätta upp hinder för ett umgänge i ett visst sammanhang, i detta fall skolan. I den svenska skolan måste alla gå och alla barn ska lära sig simma, läsa, gymnastisera, diskutera… Hur gör den här tjejen när hon spelar fotboll? Ska vi acceptera att några inte kan vara med på gympan pga kultur? Hur är det med musiklektionerna? Och om jag själv är övertygad ateist – ska mina barn slippa religionsundervisningen? Det kanske låter långsökt, men är det verkligen så stor skillnad? Det blir dessutom ihåligt att åberopa sin kultur, när majoriteten från samma kultur väljer att inte klä sina småflickor i huvudduk. Jag förstår helt enkelt inte den förälder som vill kringskära sitt barns liv på detta sätt.
30/03 12:26 at 12:26
Eva, du och jag är överens. Mitt resonemang kring initiationsriter var ett sätt att försöka se mer objektivt på frågan.
Rent känslomässigt reagerar jag väldigt starkt när jag ser småflickor påbyltade långärmade långa kappor och sjalar. Jag ser det som uttryck för kvinnoförtryck och en sexualisering av små barn.
30/03 16:34 at 16:34
Majsan & Eva:
I princip håller jag fullständigt med er, jag bara tycker att det är fel väg att gå att förbjuda en sån här sak. Särskilt när man inte vet någonting om familjen i fråga. Det finns självklart en risk att det ni är rädda för stämmer precis och att flickan har sjal av just dessa ”felaktiga” värderingar.
Men det kan lika väl vara så att familjen är relativt sekulär och bara tycker att vissa traditioner är trevliga att fortsätta med, men att de samtidigt förklarar för flickan vad sjalen har för symbolik och varifrån traditionen härstammar.
Min flickvän har jobbat som vikarie på en förskola i ett ganska invandrartätt område och har berättat om en del av ungarna som har fått sina föräldrars traditioner förklarade på ett sånt sätt att de själva kan välja om de vill följa dem eller inte.
Exempelvis var det ett muslimskt barn som tyckte det var ok att äta fläskkött eftersom föräldrarna förklarat att den traditionen uppkommit genom att det inte gick att förvara sånt kött i öknen eftersom det skulle bli dåligt och folk skulle bli sjuka av det. Eftersom de nu bor i Sverige föreligger inte längre den risken och då är det (i den familjen) accepterat att äta.
Sen är jag egentligen för helt sekulära skolor, det känns som att det finns mycket större möjlighet att barnen själva ska kunna göra ett övervägt val om de vill vara religiösa ifall de får chansen att utforska alternativ.
Att inte undervisa i religion däremot är nog inte rätt väg att gå, för det första är det så mycket historia inblandat att man bör känna till det och för det andra tror jag det öppnar för mer förståelse för andra religioner (om man nu undervisar i åtminstone alla stora religioner och inte snöar in på ”vår” kristendom).
31/03 00:32 at 00:32
MAD: Nej, förbud är inte alltid så bra. Och ja, sekulära skolor vore ju det bästa. Bara man inte blir så rigida som på flera håll i USA, där det anses opassande att säga ”Merry Christmas”. Nej, Happy Holidays eller Season’s Greetings måste det vara, så att ingen tar illa upp. Jag tycker tvärtom att vi ska införliva en massa fler firanden i Sverige, ju fler dess bättre. Det ökar bara vi-känslan.
Varför jag kom in på högtider är bl.a. för att en vän hade en kompis som var Jehovas vittne och i den skolan fick de inte kalla julfesten för julfest, för att då fick inte den kompisen vara med. Och när min mamma var ung och gick i skolan på lördagar var det en tjej som var sjundedagsadventist och fick vara ledig varje lördag. Hon led enligt min mamma ganska mycket av denna oönskade uppmärksamhet. Och jag tycker nog att de föräldrarna inte hade behövt låta sina barn bära deras övertygelser.
Och jag tycker att en sjuåring är för liten för att behöva ta ansvar för den typen av beslut, därför borde hennes föräldrar skydda henne från uppmärksamhet som hon inte själv begärt. På det viset kan man nästan säga att rektorn på Minerva träder fram och försöker skydda henne, även om man väl får säga att hans formuleringar inte var så lyckade direkt.
31/03 12:42 at 12:42
Jo att fira olika högtider borde vara obligatoriskt i skolorna. På den förskolan där min flickvän jobbade var det en unge som inte fick vara med på luciafirandet för att pappan i sitt hemland hade blivit förföljd av kristna och ville inte att hans barn skulle delta i nåt kristet firande. Skolpersonalen lyckades visserligen övertala honom att barnet inte såg de kopplingarna och dessutom verkligen ville vara med, så det gick bra till slut.
Däremot gick det fler muslimska barn på skolan än kristna och ändå är det bara de kristna högtiderna som firas på något sätt, det känns ganska snedvridet.
Men nu kanske vi håller på att avvika alldeles för mycket från grundämnet, så vi kanske ska fortsätta diskusisonen vid ett senare tillfälle