Sommaren har kommit till vårt hål i skogen
Jag brukar säga att när tornsvalorna ( nå ”tornseglarna” då) har kommit då börjar högsommaren. Ikväll när jag jagade förirrade fibblor i gräsmattan, hörde jag dem, i båda våra tornseglarholkar. Så då är väl högsommaren här, fast det knappt märks på temperaturen.
Inte nog med det, fem minuter senare satte en gök igång att gala alldeles i närheten. Tror inte den var mer än 50-75 meter bort. Jag har nog aldrig hört en gök på så nära håll tidigare, så det var en upplevelse. Det lät som om det satt en trähornblåsare inne i skogen, väldigt ljudstarkt.
Några kvällar har paddorna travat förbi köksdörren och dykt ner under trappen.
Det enda tråkiga den här våren är att min gamla hemtama koltrast, Kålle Trast som jag kallade honom, inte är tillbaka i år igen. Så i år sitter det ingen koltrast och sjunger i den gamla delvis torra eken, som jag varit van vid de senaste fem åren. Den kanske stannade kvar i höstas och dukade under för den kalla vintern. Men det finns andra koltrastar i närheten, fast de är mycket skyggare än Kålle, som kunde skutta runt på gräsmattan bara några meter ifrån mig och plocka mask och andra insekter och som lyssnade ”intresserat” när jag pratade med honom. Ja han kunde tom svara med en liten trudelutt sittande där på gräsmattan. De som finns här nu flaxar förskräckta iväg under vettskrämt tjattrande så fort jag öppnar dörren. Jag gissar att det är söner till Kålle dock. Han hade lärt sig en speciell visselsignal från mig, som jag upprepade till leda för några år sedan, och de här rädda krakarna kan samma signal, fast de visslar den inte riktigt med den bravur som Kålle ådagalade.
Dessutom har jag sett ett domherrepar i träden runtomkring de senaste dagarna. Det är lite lustigt, för dem brukar man ju aldrig se så här dags på året. Sädesärlorna har varit i full gång att samla hundhår till sitt bo flera veckor men nu verkar de vara klara med den saken. Även en bofinkhona har samlat hundhår till sitt bo, men jag vet inte var hon har det.
Just nu bor vi för övrigt i ett hav av liljekonvaljer som står beredda att slå ut. Vi har alltid mycket sådana runt stället, men i år slår de rekord. Det finns ofantliga massor av dem.
Nu väntar vi bara på sommarvärmen. Undrar om det blir så mycket med den i sommar?
/Kerstin
28/05 11:53 at 11:53
Tur att du ändrade till tornseglare, då slipper du få en ilsken patrull från Sveriges Ornitologiska Förening utanför dörrn om en kvart!
Hör man göken på riktigt nära håll tror jag det där träblåsljudet försvinner och blir mer ”kraxigt”. På avstånd försvinner gnisslet och kvar finns den rena klangen.
Hoppas vädret piggnar till igen, annars kan det bli jobbigt för tornseglare och andra som vill ha insekter.
28/05 12:01 at 12:01
Man är ju präglad av sitt liv, så för mig är de ”tornsvalor” :-).
28/05 17:24 at 17:24
Också här vid upplandskusten signalerar blommorna ute i trädgården försommar. Men värmen, värmen – när kommer den?
28/05 17:55 at 17:55
Lustigt att du har Domherrar där i trakterna av Svenljunga. Här i Dackelandet har vi tre Domherrehanar och en Domherrehona som går på gräsmattan. Jag gillar hannarna med sin intensiva färg. Vi har också en flock grönfinkar som dock blir bortkörda av Domherrarna och både arterna blir i sin tur bortkörda av både Nötveckor och ett par större hackspett. Det är ett liv och ett kiv.
Givetvis har vi också Bofink och Talgoxe och Blåmes och just i dagarna håller två Svartvita flugsnappare på och bråkar om vem som ska få vilken holk.
Häromdagen såg jag en konstig pippi jag tidigare aldrig hade sett, och jag vet inte om jag vågar säga vad det var för sort? Jag tar chansen. Jag studerade den noga med kikaren i, säg 1 minut, sedan flög den och har aldrig visat sig efter det. Enligt min fågelbok var det en hanne av Snösparv i häckningsdräkt. Allt stämmer enligt bilden i boken, men jag har nästan litet svårt att tro det själv.
Faktum är att det är något av rekord i antal fåglar och arter utanför vårt köksfönster i år. Vilket är något förvånande efter den vinter som varit. Jag trodde det skulle vara mindre.
28/05 22:13 at 22:13
I mina hemtrakter kallas de varken för tornsvalor eller tornseglare, utan kort och gott för ”svalera”
Ha de så gott vid hålet!
//Lasse
28/05 22:49 at 22:49
Enn Kokk:
Jodå, blommorna här signalerar också försommar, maskrosorna exempelvis, som jag saklöst plockar bort. De enda av mina rabattblommor som slagit ut är smörbollen, den är praktfull just nu. Övriga växer så det knakar men har inte börjar blomma än.
Lasse Strömberg:
Vi har även andra fåglar på tomten förstås, flugsnappare, någon tita, talgoxar, taltrastar ett par stycken och förstås hackspett m fl. Så hör vi tranorna trumpeta på ängen bortom skogsridån.
Lars Eriksson:
Låter som om ni inte har så många fågelskådare i dina hemtrakter, så ha det så gott själv, bland flygfäna :-).
29/05 10:41 at 10:41
Hej Kerstin,
känner du till detta? Har själv missat det helt, lägg märke till de sista stycket detta med att kunna sätta in militärer mot den egna befolkningen. (som om de förbereder sig mot en folkstorm)
Det är dock inte genomfört ännu.
http://www.friatider.se/riksdagen-andrar-grundlagen/
29/05 12:13 at 12:13
Linda:
Känner till vad? Att grundlagen ändras?
Jo, det läste jag om dagen före omröstningen om densamma i riksdagen.
Vad stort sker sker numer i tysthet i svensk politik. Det är inte mycket bevänt med demokratin längre.
Man passar på att rösta igenom grundlagen någon av de sista dagarna före riksdagens sommaruppehåll. Så tiger media om saken – i stort sett, varvid man röstar en andra gång dagen efter (eller bra nära) att man tillsatt en ny regering efter valet. Mycket smart och ett bra sätt att sätta demokratin ur spel.
Så gjorde man även förra gången man röstade igenom en grundlagsändring, då mandatperioden utökades till 4 år ex.
Antagligen tycker politikerna att eftersom de är överens över blockgränserna, så är det inte mycket att snacka om. Vad man grundlagstiftar om har inte svenska folket med att göra – numer.
12/04 01:24 at 01:24
[…] Länk: – Vad är lycka, Motvallsbloggen 3/6 2009, om koltrastsång – Sommaren har kommit till vårt hål i skogen, Motvallsbloggen om saknaden efter Kålle Trast, 27/5… […]