/Kerstin & Dan
Kerstin Berminge och Dan Gunnemark bloggar om samhällsfrågor, politik och filosofi |
Alla åsikter som förs fram på den här bloggen är helt och hållet bloggarens egna. De representerar på intet sätt Albas hållning.
om oss bloggare om cookies |
En liten Drover har flyttat in
Får väl meddela att vi har fått en ny familjemedlem, en liten Drover, collievalp. Han är åtta veckor och tre dagar på fotot och har bott hos oss sedan i tisdags. En mycket trevlig liten kille.
Raska tycker att han beter sig opassande. Man får ju inte sno tofflor eller skor.
/Kerstin
Till alla skrivpauser jag gjort på bloggen under året kommer nu en helgpaus så till nästa inlägg:
/Kerstin
Så har jag målat ett collieporträtt igen, av en väldigt vacker collie. Lite roligt måste man ju ha också.
/Kerstin
Om vargar och hur de gynnar ekosystemet
En film som varenda varghatare borde se och som vi andra har glädje av att se. Se den, den är bara drygt 4 minuter lång men mycket lärorik :
How Wolves Change Rivers (utlagd 13/2 2014)
Det är mycket vi människor inte förstår, förrän vi får svart på vitt på det.
/Kerstin
Varav hjärtat är fullt därom skriver ordbehandlaren – numer: Vi har just fått en ny familjemedlem, lilla collieflickan Raska. Hon har bott hos oss en vecka och gjort en rivstart som husets livligaste krabat. Konstaterar bara ”besviket” att hon inte levererades med inkallning. En sådan borde ju vara ett självklart tillbehör när man köper valp. Istället fick vi nöja oss med ett valphalsband och ett litet koppel.
Konstaterar också, som varje stolt ”mamma”, att hon är väldigt speciell. Bara en enda olycka på hela veckan och den var mitt fel. Fast å andra sidan är nog de uteblivna olyckorna mest min förtjänst. De undvikes medelst ett evigt springande ut och in, varje gång valpen vaknar efter en sovstund, efter varje måltid och efter en stunds lek. Det blir sådär en gång i timmen i genomsnitt.
För övrigt är hon en ovanligt uppmärksam 8-9-veckorsvalp. Hon noterar allt som händer i omgivningen, vilket jag inte varit med om att mina tidigare valpar gjort, kollar in det ett ögonblick för att sen gå fram och nosa på det som dragit till sig hennes uppmärksamhet.
Under veckan som gått har hon hunnit äta upp fåtöljen i vardagsrummet, mattfransarna på den stora äkta mattan i samma rum, liksom fransarna på köksmattorna och dessutom försökt att sätta i sig min kontorsstol. Den är av stål och lite svårtuggad så den står fortfarande kvar.
Efter att vi först beslutat att hon skulle kallas Raska, då hon är en liten rask colliedam, börjar vi nu alltmer fundera på om inte Lady Gnaga skulle var ett mer passande namn.
Hon är en ganska krävande men alldeles underbar liten collievalp med andra ord. Nu ska jag leva livet tillsammans med en glad sådan, inte bara gräva ner mig i världens eländen. Bäva månde världen (nå, i alla fall grannskapet) för här kommer vi, Raska och jag
/Kerstin
Så sitter man här och hoppas att alla de mått och steg man vidtagit gör att stormen inte ska förstöra alltför mycket på gården. Vatten är upptappat och lättlagad mat inköpt för enklare matlagning på vedspisen. Vedkorgar är inplockade för att vi ska kunna hålla värmen i huset med kaminerna.
Utan elavbrott kommer vi inte gå igenom detta men vi kan ju be en stilla bön att det inte varar mer än någon eller några dagar, inte mer än en vecka i varje fall, som efter Gudrun. Är det IT-tyst härifrån ett tag, så beror det på elavbrott alltså.
Hör just stormvarningen på nyheterna. Må turen vara med er, och utmana inte ödet. Stanna hemma och inomhus.
/Kerstin
Dagen efter stormen: Är glad att den inte drabbade oss så hårt och med bara fyra timmars elavbrott, men andra, framför allt i Skåne och Halland, fick tydligen en ruskig storm.
Så läser jag lite här och där på FB och hör på radion, att det ju inte blev något att tala om så varningarna i media, förstår man, var ju bara löjliga. Vad tänker folk med? Det faktum att ingenting allvarligt hände i Sverige den här gången kanske berodde just på de skarpa varningarna och på de försiktighetsåtgärder man vidtog. I andra delar av Europa, där stormen drog fram, dog 14 människor. Två av dem som dog i England gjorde det för att deras bilar råkade ut för nedfallande trän. Under Gudrun hände samma sak i Sverige, då dog en man i sin bil av samma orsak. Så det faktum att vi inte sett några dödsfall i Sverige efter den här stormen kan ju bero just på varningarna och på att man ställde in en del av tågtrafiken.
Som en del riskforskare konstaterat, svenskarna är så vanvettigt trygga att de inte inser vad som håller på att hända, eller hur det kan gå, när något går snett eller riskerar att göra det.
När det brann på stadshotellet i Borås, för ganska många år sen, var det ingen som tog larmet om brand på överdrivet allvar så de gick för att hämta ytterkläderna innan de tog sig ut – varför ett stort antal av dem dog i branden. De flesta inser inte hur en brand kan fungera i moderna byggnader, där somliga material avger så giftiga gaser så att man tuppar av av dem ganska snabbt och inte hinner ta sig ut.
Samma sak när en buss med pensionärer som varit i Jönköping (tror jag det var) och köpt billiga pälsar, inte ville ta sig ur bussen när den började brinna utan att först ha med sig sina pälsar, varvid alla inte kom ut ur bussen och en del av dem brändes inne i bussen.
Så varnar man ordentligt inför en storm som kunde bli farlig och uppmanar folk att hålla sig inomhus. Folk tog varningarna på allvar och dagen efter raljerar en del över att det ju inte var så farligt, det hände ju inget!!!
Några framhärdar i sin åsikt att de gillar oväder och när naturens makter demonstrerar sin styrka. Då undrar jag alltid, alltså 5-6 dödsoffer, som vi hade vid Gudrun för snart 10 år sen var inte tillräckligt många för att dessa människor ska tycka att stormar eller naturkrafterna kan vara otrevliga, men ingen enda människa tyckte att det inte var hemskt när omkring 10.000 människor dog i tsunamin i Thailand samtidigt som Gudrun for fram i södra Sverige. Så då undrar jag var gränsen går? Hur många människor kan dö innan dessa personer anser att oväder eller andra naturkrafter kan vara otrevliga? 5-6 personer var inte tillräckligt många men 10.000 var det. Ska de omkomnas antal vara 100, 1500 eller 5000 innan deras gräns är nådd och de anser att naturkraften som tog dessa liv inte är så kul längre?
Jag måste erkänna att ju äldre jag blir desto mindre förstår jag mig på folk.
/Kerstin
Vi har också en liten köksträdgård
Blomsterrabatterna är mitt område. Köksträdgården är Dans. Den ser kanske inte så stor ut, men det växer mer där än man kan tro när man ser det här fotot. Det är härligt att kunna äta av de egna grönsakerna.
Där finns grönkål, brysselkål, dill som ska skördas nu, sparris som vi får äta nästa år igen, vita smultron, bönor, pumpor, betor, lök, morötter, jordärtskockor, sallad, persilja, gräslök och dessutom lite potatis. Mitt i landet står ett litet körsbärsträd som börjar bära frukt, men inte så mycket än. Vi hoppas på mer bär nästa år. Vinbärsbuskarna börjar digna av vinbär, vi har röda och vita, men de finns inte med på på bilden. För det mesta tar trastarna de röda medan de generöst nog lämnar de vita åt oss.
Sen har vi växthuset, eller hangaren som jag kallar den, och just nu börjar tomaterna mogna, det blir många sådana. Men hangaren står på andra sidan huset och syns inte heller på fotot.
/Kerstin
Tillägg 24/7 kl. 02.35:
Fick påbackning i en kommentar för att jag glömde en del av grönsakerna. Jag lägger in kommentaren här:
Jag tror Kerstin räknade upp våra köksväxter ur minnet och det var därför hon glömde några. Längst till vänster i kållandet skymtar man kålrotsblad och därintill växte svedjerova som just har slutskördats Bakom grönkålen döljer sig persilja och i nästa odlingsbädd syns brytärt till höger och sockerärt till vänster. Det som Kerstin sammanfattar som ”pumpor” definierar jag som sommarsquash respektive vintersquash. Det går att göra fler distinktioner, men jag nöjer mig med att påpeka att vi också har två sorters vitlök. Vitlök är ju en helt annan sorts växt än ”vanlig lök”.
/Köksträdgårdsmästaren
Dan Gmark
Så kan jag skadeglädjas åt att rabarbern, som växer strax utanför bilden till höger, inte kom med i Köksträdgårdsmästarens komplettering heller.
Får väl dessutom berätta att det finns lika mycket odlingsbäddar bakom körsbärsträdet och krusbärsbuskarna, som dem man ser i förgrunden på bilden. Krusbärsbuskarna kom dessutom inte heller med, varken i min eller i Köksträdgårdsmästarens redovisning.
/Kerstin
Det händer ständigt nya saker i rabatterna
Nu har prästkragarna blommat ut och dags att klippa ner dem. Istället kommer liljorna igång att blomma nu. I bakgrunden syns en jättedaggkåpa, som jag är mycket förtjust i eftersom den dels blommar länge, dels står så fint mot övriga blommor med sina blekgula blomklasar. Den är för övrigt också en tacksam snittblomma. Nu har den snart blommat ut och det gäller att klippa ner den när den börjar gå i frön eftersom den annars sprider sig som ogräs. Även malvorna är på gång och de brukar blomma rikligt.
/Kerstin
Blomsterprakt vid vår köksdörr
Man ska njuta av blomsterprakten under sommaren. I förrgår inköpte jag den här ampeln med ett par pampiga begonior. Blir glad varje gång jag går ut eller in genom köksdörren. Hoppas att de står sig ett tag.
/Kerstin
Motvallsbloggen
|
Webmaster |