Om sakförhållanden och ordens innebörd
Karl Popper, den kände vetenskapsfilosofen, säger i sin autobiografi (Unended Quest) att han formulerade en regel för sig väldigt tidigt i livet, en som han tydligen ansÃ¥g sig ha skäl att hÃ¥lla fast vid, nämligen ”insikten” att det aldrig lönar sig att diskutera och käfta om ords betydelser. Det finns ingen i himlen inskriven korrekt eller sann betydelse av ord menade han, varför diskussioner om ords sanna betydelser blir meningslösa. Det räcker, hävdade han, att man blir överens om ordens betydelse för varje specifik diskussion. DÃ¥ först kommer man att diskutera sakfrÃ¥gor istället för icke-frÃ¥gan om ords ”sanna” betydelse.
Detta är en regel som jag själv har hållit med om och också undervisat om under många år, men med anledning av en kommentar på den här blogggen, från Aqurette, har jag fått anledning att fundera vidare på den här devisen.
Aqurette definierar nämligen om orden ”altruism” och ”egoism” pÃ¥ sitt eget och ”nyskapande” sätt. Med ”altruism” avser han ”underdÃ¥nig underkastelse” under majoriteten/kollektivet, med ”egoism” menar han ”rätten att slippa förtryckas av andra”. Han har, skriver han, arbetat hÃ¥rt för att skaka av sig den altruism som han fostrades upp i under sin skoltid.
När jag läser detta slÃ¥r det mig att Popper visserligen har rätt i att det inte finns nÃ¥gon i himlen inskriven betydelse av orden vi använder, att det därför är meningslöst att hävda att ett ord har en ”sann” betydelse/mening och att man ska rikta in sig pÃ¥ att diskutera sakfrÃ¥gan istället för orden, men, det finns tre aspekter av orden som Popper glömde i det här sammanhanget. 1) ordens funktion, att vissa aspekter av verkligheten, sakförhÃ¥llandena, inte alls gÃ¥r att diskutera om orden definieras om eftersom sakförhÃ¥llanden därmed definieras bort 2) ordens psykologiska betydelse för oss och inte minst 3) att definitionen av ords innebörd ger makt.
Orden som vi använder bestämmer vad och hur vi tänker. De utgör konventioner som utvecklats (och förändrats) över tiden. Människorna har i alla tider skapat ord för sådant de vill eller anser vara viktigt att kommunicera till andra och tala med andra om. Ordens betydelse bestäms också av tanketrender och av politiska värderingar och förhållanden. I varje epok utvecklar människorna det språk som de anser sig ha behov av och inte sällan det språk som makthavare trycker på dem, via propaganda och via uppfostran och utbildning. Detta är ofrånkomligt. Vi kan inte undgå att tala med varandra, och vi kan inte undgå att låta oss påverkas, både av de ord vi lär oss använda och av dem som lär oss hur man ska använda dessa ord.
De som bestämmer ordens innebörd kommer att ha problemformuleringsprivilegiet och tolkningsföreträdet och de kommer att bestämma vÃ¥ra verklighetsföreställningar och vÃ¥ra världsbilder. Vi har exempelvis sett hur Timbros propaganda fÃ¥tt allt fler att anse att ”feminism” är nÃ¥got fult, ja nÃ¥got i full paritet med ”kommunism” (som i sin tur betyder ”stalinism” i Timbros tappning, inte det frihetens samhälle som Marx tänkte sig och talade om, om än i mycket vaga termer och utan att exakt tala om hur det skulle se ut och fungera) och detta leder sakta men säkert till att kvinnornas situation inte kan diskuteras i makttermer. Istället kommer diskussionen om kvinnor respektive män, könen, att förvandlas till en rent biologisk frÃ¥ga igen, precis som den var under 1800-talet och fram t.o.m. andra världskriget.
Nu har människor, sedan lÃ¥ng tid tillbaka, ansett att det är en avsevärd skillnad mellan att Ã¥ ena sidan leva i ett samhälle där människor samverkar, hjälper, stöttar och litar pÃ¥ varandra samt värnar även om andra människors, ja alla människors, rättigheter att fÃ¥ finnas till, om rättstrygghet och vissa grundläggande medmänskliga normer, och Ã¥ den andra att leva i en värld där alla bara tänker pÃ¥ sig själva och kliver över lik för att uppnÃ¥ egna fördelar. Därför har man skapat ord som betecknar denna skillnad, nämligen orden ”altruism” respektive ”egoism” (och dessa ords synonymer).
Om man accepterar Aqurettes definition och hÃ¥ller med om, om sÃ¥ bara för diskussionen, att ”altruism” betyder ”underdÃ¥nighet” och ”underkastelse”, dÃ¥ har man frÃ¥nhänt sig alla motargument av det enkla skälet att det inte finns nÃ¥got begrepp att sätta emot Aqurettes definition, att man inte har nÃ¥got ord att beteckna sakförhÃ¥llandet med. Alla synonymer kommer ju bara att definieras om enligt samma mall. Skulle vi alla acceptera hans definition sÃ¥ har vi inga ord för ”samverkan, hänsyn, allmän nänniskokärlek etc. Accepterar vi detta, dÃ¥ accepterar vi ocksÃ¥ att nÃ¥got sÃ¥dant i själva verket inte existerar eller inte kan existera, alternativt skapar vi bara ren begreppsförvirring.
Det verkligt obehagliga är nu att exempelvis ordet ”egoism”, rent psykologiskt, inte tappar sin negativa betydelse direkt. Vi är sÃ¥ inställda pÃ¥ ordets normala betydelse att vi har svÃ¥rt att skaka av oss den. Istället kommer de som börjar använda begreppet som Aqurette vill använda det, att blanda ihop den gamla betydelsen med hans definition, och sÃ¥ kommer egoismens evangelium att innebära att man bara ska bry sig om sig själv och strunta i andra, för endast dÃ¥ är man fri och kan göra som man vill (vilket väl är precis det som allt fler kommit att anse de senaste 25 Ã¥ren).
Nu är det emellertid sÃ¥ att alla människor aldrig kan bete sig pÃ¥ det sättet (egoistiskt i den normala, accepterade betydelsen) och därmed bli fria. De allra flesta som försöker Ã¥ker pÃ¥ pumpen och finner ganska snabbt att den dag andra börjar bete sig likadant tillbaka, som andra ofelbart kommer att börja göra, dÃ¥ är deras frihet ännu starkare beskuren och samhället mycket otrevligare – för oss alla.
Därför gäller det i vissa sammanhang, framför allt vad gäller samhälls- och betéendefrÃ¥gor, att göra precis tvärt emot Poppers rekommendation, nämligen att hävda och försvara innebörden och betydelsen av vissa ord och begrepp, för att vi behöver dem, och att envisas med att begreppen även fortsättningsvis ska användas i den gängse betydelsen, inte i en ny och av den politiska motstÃ¥ndarsidan bestämd betydelse. Begreppet ”feminism” ska försvaras mot den som försöker ladda ordet med negativa associationer, eller som försöker fÃ¥ oss att tro att den innebär nÃ¥got som den inte innebär (och inte har inneburit) för dem som kallar sig feminister. Ordet ”socialism” ska försvaras mot dem som försöker förstöra och omdefiniera begreppet till att innebära ofrihet och underkastelse, eller ännu värre ”stalinism”.
Endast genom att försvara begreppen mot angrepp frÃ¥n meningsmotstÃ¥ndare kan vi försvara de ideal vi stÃ¥r för och hÃ¥lla oss med instrument för att diskutera de sakförhÃ¥llanden, som här ocksÃ¥ utgör mänskliga värden, som de betecknar . Dessa värden försvarar vi inte genom att erkänna att de ideologiska motstÃ¥ndarna har den ”rättare” eller den ”sannare” betydelsen av begreppen, eller att de ska ha rätten att tvinga oss att använda orden som de önskar. De presenterar bara en annan innebörd som passar deras värderingar och ideal bättre och som fungerar som deras propagandaverktyg, övertalningsinstrument samtidigt som de bestjäl oss rätten bÃ¥de att definiera de ideal vi omfattar och att diskutera de sakförhÃ¥llanden vi finner viktiga att diskutera.
Aqurette skriver, att pÃ¥ grund av att han blev mobbad och illa behandlad under skoltiden har han arbetat intensivt för att kasta av sig den altruism som han ”indoktrinerades” i under sin skoltid. I själva verket försöker han omdefiniera orden, stoppar in andra sakförhÃ¥llanden i dem, istället för att se sakförhÃ¥llanden som sÃ¥dana och diskutera dessa i enlighet med vÃ¥ra sprÃ¥kkonventioner, nämligen att hans skola tydligen misslyckades att i praktiken upprätthÃ¥lla de värden som begreppet ”altruism” stÃ¥r för. Han faller, skulle Popper ha sagt, i fällan att tro att verkligheten ligger i själva orden. Det är dessvärre vanligt att man gör det, att man inte inser den psykologiska innebörden av de ord man använder, och det är därför orden är viktiga i mÃ¥nga sammanhang, vilket Popper alltsÃ¥ missade enligt min uppfattning.
Men det gäller fortfarande att, som Poppers rekommendation handlade om, skilja mellan orden och de sakförhållanden som dessa betecknar. Man trollar inte bort verkligheten genom omdefinition av ord. Däremot kan man i värsta fall bidra till att skapa sämre förhållanden, som man gör om man börjar bete sig egoistiskt i tron att detta är frigörande. Om alla gör så kommer vi snart att leva i ett samhälle som är rent vidrigt för de flesta av oss.
Så här definieras altruism i några ordböcker:
Främmande ord i svenskan: altruism = oegennytta
Lilla uppslagsboken: altruism = hänsyn och välvilja mot andra som bestämmande princpip för handlandet
Prismas, Främmande ord: altruism = osjälviskhet, människokärlek
VÃ¥ra ord: altruism = oegennytta
Jag använder begreppet i den mening som ordböckerna anger, och av det enkla skälet att det är praktiskt för att folk då förstår vad man talar om.
Länk:
Aqurettes kommentar
