En käck liten borderterrier som växte fram under min pensel:

En trevlig valborgsmässoafton önskar jag alla mina besökare.

/Kerstin

Detta är en liten duktig kelpietik, badglad som synes:

För övrigt rekommenderar jag följande artiklar till läsning:

The US Continues to Undermine Democracy in Venezuela, Daniel Kovalik, counterpunch 19-21/4 2013 /

USA vägrar att erkänna Maduro som president i Venezuela på grund av att konservativa därstädes hävdar att han vann på grund av valfusk. Här är en berättelse om saken från en som var där som valobservatör, och som jämför med hur valen kan gå till i USA, samt att ett antal presidenter blivit presidenter med betydligt färre rösters marginal. Maduro vann med 250.000 röster, Bush med bara några hundra röster, sedan högsta domstolen vägrat gå med på omräkning av röster i Florida där det påstods att valfusk hade förekommit. Det är till att ha olika standarder för USA och andra stater.

US Leads Pack in Military Spending. Investing in War, Lawrence S. Wittner, counterpunch.org 19-21/4 2013

/Kerstin

Detta är en akvarell av min första collie, när  hon går ett s.k. sökslag, dvs har skickats ut i skogen  för att söka efter en gömd människa, en sk. figurant. SBK-tecknet, ett s.k. tjänstetecken, som hon bär, ska enligt lag bäras av hunden när den arbetar.

En stor del av min fritid och mitt hobbyliv har upptagits av Svenska Brukshundklubben. Det är en frivillig försvarsorganisation som bildades på 40-talet för att utbilda hundar för försvaret.

För att uppmuntra hundägare att dressera sina brukshundar för olika försvarsuppgifter började man anordna tävlingar, s.k. bruksprov. De här tävlingarna och bruksklubbens verksamhet är nog Sveriges mest okända djursport. Man tävlar i olika grenar, bl.a. i spår, sök och rapport. På varje tävling går man dels ett lydnadsprogram dels gör man en specialuppgift, spårar, går ett spår utlagt av en människa, söker ”vilsekomna” personer eller skickar hunden mellan olika ”stationer” som rapporthund, allt efter vilken gren man tävlar i. Det finns också en skyddshundgren, som i princip är polishundsarbete. Man kan också utbilda sin hund till räddningshund inom SBK, en sådan söker människor begravda i rasmassor och liknande. Sökhunden tränas att söka människor som gått bort sig i skog och mark. Dessutom kan man tävla i bara lydnadsmoment på rena lydnadstävlingar.

Jag blev medlem i brukshundklubben när min första hund, collietiken Cleopatra, Cleo kallad, var ett år, 1980, då jag började min första dressyrkurs där. Sedan dess har hunderiet varit en stor del av min fritid. Även om jag inte är lika aktiv i klubben idag som jag var de första tjugo åren så tränar jag fortfarande mina hundar och åker varje år på ett hundträningsläger. Det är ett trevligt sätt att aktivera sig och att komma ut i skog och mark. Jag har tränat mina hundar i lydnadsmoment och i spår och sök, och tävlat i dessa grenar.

Tiken på bilden ovan var lydnadschampion och godkänd i elitklass sök, den högsta brukstävlingsklassen, där hunden också kan bli brukschampion om den lyckats ta tre brukscertifikat, men så högt meriterad blev hon inte att hon blev brukschampion också.

På senare år har Svenska Brukshundklubben även anordnat tävlingar i andra grenar, som agility, där hunden ska ta sig igenom en hinderbana, och diverse andra grenar, som jag inte tränat någon av mina hundar för dock. SBK är fortfarande knutet till försvaret, men de flesta som tränar sina hundar tänker inte på den saken. De tränar och tävlar för att det är roligt att arbeta ihop med sina hundar.

PS kl 14.30:
En akvarell av en annan arbetande collie. Han har letat reda på ett föremål i terrängen och kommer till matte med det här. Det är också en del av det program som ingår i bruksproven/tävlingarna fast jag inte nämnde det ovan:

/Kerstin

En akvarell av en bordercollie som jag känner:

/Kerstin

Efter den deprimerande utflykten i världen, inlägget nedan, flydde jag bort igen, tillsammans med mina penslar. Det här gången blev det grannens schäfer. Jag har ju collies själv och har därför mest målat sådana, så det var roligt att testa att måla en annan ras också.

/Kerstin

Vadå? Gnagt sönder borsten på en massa dyra penslar. Oh nej, inte jag inte. Jag bara sitter här och njuter av stillheten.
– Flera tusen kronor, oj, men det var inte jag.

17 också att jag inte upptäckte det tidigare. Mårdhårspenslar kostar skjortan. Men hon är väldigt söt.

/Kerstin

Jodå, jag har varit ute i världen och blivit lagom deprimerad, så jag återvände till penslarna. Här är alltså en kullsyster till collieherrana nedan. En liten duktig colliedam som tyvärr inte heller finns sedan drygt ett år. Ett hundliv är alldeles för kort.

(Bytt akvarell 3/4 2013)

Och inte äter jag kokta ägg heller så detta är mitt påskfirande. Men nu börjar gräset skymta fram fläckvis i trädgården – igen så hoppet om en vår börjar spira.

/Kerstin

Här är ännu en hundakvarell, innan jag kopplar av avkopplandet och kastar mig in i världens dysterheter igen. Detta är min Banjo, som tyvärr seglade vidare för omkring ett år sedan, 11 år gammal. Det var dags att måla även hans porträtt när jag har porträtt av de flesta av de andra:

Den här vovven är förresten kullsyskon med långhårscollien nedan. De var ganska olika, en lik pappa en lik mamma.

/Kerstin

Det var bara sååå roligt att ta till penslarna igen. Detta är en akvarell av en hanhund ur min sista valpkull. Han är idag 12 år gammal, men bara omkring åtta på bilden.

/Kerstin

Är igång och målar lite akvareller igen, hundar just nu, efter ett nästan 10 år långt uppehåll. Det var riktigt roligt. Så så här blir det när jag kopplar bort världens bedrövelser några timmar. Det här är min korthårscollie och ögonsten, elvaårige Seaton:

/Kerstin