mars 2013


Akvareller30/03 18:03

Jodå, jag har varit ute i världen och blivit lagom deprimerad, så jag återvände till penslarna. Här är alltså en kullsyster till collieherrana nedan. En liten duktig colliedam som tyvärr inte heller finns sedan drygt ett år. Ett hundliv är alldeles för kort.

digitalis
(Bytt akvarell 3/4 2013)

Och inte äter jag kokta ägg heller så detta är mitt påskfirande. Men nu börjar gräset skymta fram fläckvis i trädgården – igen så hoppet om en vår börjar spira.

/Kerstin

Akvareller25/03 22:29

Här är ännu en hundakvarell, innan jag kopplar av avkopplandet och kastar mig in i världens dysterheter igen. Detta är min Banjo, som tyvärr seglade vidare för omkring ett år sedan, 11 år gammal. Det var dags att måla även hans porträtt när jag har porträtt av de flesta av de andra:

hundakvarell

Den här vovven är förresten kullsyskon med långhårscollien nedan. De var ganska olika, en lik pappa en lik mamma.

/Kerstin

Akvareller24/03 15:54

Det var bara sååå roligt att ta till penslarna igen. Detta är en akvarell av en hanhund ur min sista valpkull. Han är idag 12 år gammal, men bara omkring åtta på bilden.

hundakvarell

/Kerstin

Akvareller23/03 03:38

Är igång och målar lite akvareller igen, hundar just nu, efter ett nästan 10 år långt uppehåll. Det var riktigt roligt. Så så här blir det när jag kopplar bort världens bedrövelser några timmar. Det här är min korthårscollie och ögonsten, elvaårige Seaton:

akvarell

/Kerstin

Livsfrågor21/03 14:50

Billström har gått ut och yttrat sig rasistiskt. Jag orkar inte ens skriva om eländet.

Mycket tyder på att Väst (läs USA/England/Frankrike) försöker organisera en s.k. false flag-händelse i Syrien, attacker med stridsgas som kan skyllas på regeringen för att få anledning att börja bomba i Syrien. Jag orkar inte skriva om det heller. Vad hjälper det att skriva om alla de lögner som Västvärlden använder för att få oss vanliga medborgare att acceptera mördande av människor i andra världsdelar i våra namn? Slätt inte alls. Människor, i alla fall de flesta, tror på vad storebror säger, och detta även om lögnerna avslöjas gång på gång, och de som inte tror på dem struntar i dem.

Det var länge sen nu som vi konstaterade att höns minns minst ett år, människor i allmänhet minns tre månader – som mest.

Jodå jag är misantrop numer. Brukar säga att om jag någon gång skulle skriva mina memoarer så skulle titeln vara ”Från altruist till misantrop”, men jag ska inte skriva några sådana.

I snart 50 år nu, har jag haft en innerlig önskan, att jag kunde koppla bort all politik och allt som händer i världen och bara bry mig om min egen situation, som oftast varit ganska bra. Men det går inte. Jag kan inte sluta bry mig om alla människor som utsätts för lidanden. Gener? Socialt arv? Jag vet inte, vet bara att det inte går att strunta i världen och det är verkligen korkat, för ingenting förändras av vad jag tycker, vill eller i min blygsamma skala försöker göra något åt. Det är bara jag själv som mår dåligt av det här engagemanget.

Under de här femtio åren har jag dessutom fått erfara hur människor blir alltmer egocentriska och allt mindre intresserade av att verka för en human politik, härhemma såväl som i världen i övrigt. Under dessa femtio är har jag fått uppleva hur mitt en gång fredliga Sverige blivit en krigarnation igen, utan att de flesta svenskar ens tycks förstå det. Under dessa femtio år har jag fått uppleva hur samhällsklimatet har förändrats, från att ha varit allmänt socialt och med omtanke som en självklar del av detsamma, till ett klimat där inget annat än jaget existerar: Vad kan jag vinna på det här – attityden. Sjuk? Vem fan bryr som om dem som är det? Gammal och hjälpbehövande. Vem fan bryr sig om sådana? Fattiga och svältande. Vem fan bryr sig om folk som är det? Bombas ständigt, vem fan bryr sig?

Jag inser att jag kommer att dö i en grymmare värld än den jag levde i som ung och att ingenting som jag gjort eller gör kommer att förändra den saken. Så varför kan jag inte strunta i saken och bara njuta av den tid jag har kvar?

/Kerstin

PS: Jag är inte döende eller sjuk, vad jag vet.

Internationell politik&Politik/ekonomi&Politik/EU18/03 14:18

Värd att ses, inte speciellt lång dessutom.

Den transatlantiska länken del 7 (utlagd 4/1 2012)

PS: Läser hos Björnbrum att Sverige inte har haft en lika stor utvandring som nu sedan 1887. Så så fixar Alliansen arbetslösheten i Sverige, samt förstås med att höja pensionsåldern. Logiken är strålande, men vad kan man begära av en sådan rufflarregering som den vi har nu?

/Kerstin

Länkar:
Irak efter 10 år – USA överträffar talibanerna och nazisterna i kulturförstörelse. Anders Romelsjö på Jinge.se 16/3 2013
Om hot mot yttrandefriheten i Sverige: Krigsjournalistik måste få vara fri, Nild Funcke, Expressen (hittar inget datum!)

Forskning/vetenskap&Vård/omsorg18/03 01:40

Lyssna och förundras, filmen är bara omkring 10 minuter lång.

Lita inte på den medicinska ”vetenskapen”

Detta kallar jag missbruk av vetenskapen, eller bedrägeri rätt upp och ner.

/Kerstin

Länkar kan komma senare.

Politik/ekonomi&Skola/utbildning&Vård/omsorg16/03 04:08

När jag läser Zarembas beskrivningar av hur det går till på våra sjukhus numer (1) blir jag upprörd men kan inte säga att jag blir förvånad. Att det skulle gå så här med de fina nyliberala ”valfrihetsreformerna” kunde jag ha talat om redan omkring 1987. Jag arbetade då som sfi-lärare (sfi=svenska för invandrare) som var försöksområde vad gällde just de nya principerna för styrning av offentlig verksamhet, det som idag kallas New Public Management men egentligen bör kallas ”målstyrning”, som handlar om att leka affär med de offentligt finansierade verksamheterna och om att man ska styra dem med regler som ska skapa incitament för effektivisering – för att förbilliga verksamheterna förstås.

I slutet av 80-talet såg den statliga medelstilldelningen till kommuner och privata anordnare av sfi sådan ut att man bara fick statliga bidrag för de invandrare som gått i sfi-undervisningen minst ett halvår (om jag inte missminner mig). Tanken var troligen att invandrarna skulle ges så god undervisning att de stannade kvar på kurserna och inte slutade självmant och innan de lärt sig grundläggande svenska. Resultatet blev att somliga kommuner inte släppte invandrare vidare till de högre studienivåerna förrän efter ett halvår även om de redan tidigare hade nått den kunskapsnivå som hade stipulerats för grundnivån, där jag undervisade.

Jag tyckte detta var vanvett och vägrade att anpassa mig efter denna regel. Klarade en invandrare nivån snabbare så godkände jag denne tidigare och såg till att han eller hon kunde fortsätta sina svenskstudier på den högre nivån direkt, men då till priset av att kommunen inte fick något bidrag för dessa elever. Jag räddades nog från avsked eller allvarliga reprimander och tillsägelser, av att ingen annan, i de kommuner där jag arbetade, förstod varken hur reglerna såg ut eller hur de skulle agera för att få ut mesta möjliga statsbidrag eller för att få till stånd bästa tänkbara sfi-undervisning. Hela idén med målstyrning och sådana här incitament var så ny att få begrep den.

Andra regler belönade direkt dåligt organiserad undervisning men dem tänker jag inte gå in på här. Det räcker att konstatera att idén att leka affär, och försöka styra medelst målstyrning och regler som skulle stoppa fusk, inte fungerade utan skapade ren administrativ galenskap. Varenda själ som förstod hur systemet var tänkt att fungera, fast de var inte så många vid den tiden, som sagt, insåg redan då att det här sättet att styra offentlig verksamhet var rena vanvettet för att det både skulle bli dyrare och ge sämre resultat.

Det skulle alltså ta 30 år och införande av samma tokigheter inom i stort sett alla offentligt finansierade verksamheter för att vi skulle få läsa sådana artiklar om saken som Zarembas. Det visar att man aldrig gjorde någon utvärdering av hur systemet fungerade inom de områden där det försökstillämpades (har för mig att även militären var ett sådant försöksområde). Hade man gjort det hade man förstått att det inte var någon lysande idé.

Jag minns att jag varnade mina vänner som var lärare i grundskolan för vad de hade att vänta sig och menade att de borde förbereda sig så att de kunde protestera rejält när det var grundskolans tur. Ingen trodde mig. Ingen av dem kunde föreställa sig att politikerna skulle vara så galna.

Tala om ett land med hög tillit mellan människorna, vilket varit förödande för det svenska folket när politikerna beslutade sig för lura hela folket och att rasera välfärden och förstöra landet.

Sedan dess har sfi-undervisningen organiserats om vart och varannat år, av politiker som inte begriper någonting, varken om språk, om organisation och administration eller om människor i allmänhet. De har inte fattat att det inte bara var Rom som inte byggdes på en dag utan att stora organisationer och ett helt land måste byggas på ett sådant sätt att nya organisationer får tid att sätta sig och att stora omorganisationer kräver utbildning av dem som ska genomföra dem. Istället för att ge det senare bestämde man sig för att ingen utbildning skulle ges. Här skulle målen sättas upp och sedan skulle kommunerna själva få bestämma hur de skulle uppnå målen. Det var som att kräva av en tioåring att lösa andragradsekvationer och lova honom en belöning när han löst ekvationen, utan att lära honom konsten först.

Sedan skyllde man på invandrarna för att de inte lärde sig svenska fort nog. Och nu berättar Zaremba att sjukvården fungerar totalt vanvettigt – på grund av målstyrningsprinciperna och för att politikerna vill leka affär där det inte fungerar att leka affär.

Tillägg 18/3 kl. 01.05:
I Expressen – till och med – läser jag en artikel av Anna Dahlberg om hur eländigt det kan se ut på privata skolor, både på gymnasier och på sfi-skolor – och ja, jag tror henne. Det började redan med sfi på min tid. Det blev billigare att anställa en icke-meriterad sfi-lärare än en med vana eller utbildning. Och jag gissar att även idag, som då, skyller man på invandrarna när de inte lär sig svenska. Vad gäller grundskola- och gymnasieelever som inte lär sig skyller man, vad jag förstår, istället på lärarna.

/Kerstin

1) Hur mycket ­bonus ger ett benbrott? M Zaremba, DN 25/2 2013
På vilken prislista står din njursvikt? Zaremba DN 3/3 2013
”Om patienten överlevde kunde det kosta mig dyrt”, Zaremba DN 6/3 2013
Hur mycket oro tål en människa? Zaremba, DN 5/3 2013
Så sänktes den svenska skolan, Per Kornhall, Expressen 25/3 2013 (Citat: Skolöverstyrelsen lades ner, det nya skolverket bildades och allt ansvar för skolan hamnade över en natt hos, utan egen förskyllan, okunniga kommunala tjänstemän. När dessa försökte få hjälp från skolverket hade tjänstemännen på den nya myndigheten order om att inte svara på deras frågor. Detta stämmer precis, så var det även vad gällde Sfi. På kurser som anordnades för oss lärare vägrade skolverkets personal att svara på frågor om organisationen, hur man skulle organisera det nya systemet för att det skulle fungera, för se nu skulle kommunernas själva bestämma. Och märk väl, detta var den socialdemokratiska regeringen före den borgerliga 91-94, det var socialdemokrater som utsatte Sfi-undervisningen för försök med målstyrning, som misslyckades kapitalt, varför man beslutade att nu skulle samma sak ske med grundskolan! Större politisk idioti får man leta efter.)

Livsfrågor14/03 05:03

Under flera år följde jag den amerikanske bloggaren Jeff Huber, som jag också länkat till här på bloggen (Pen and Sword). Han lade ut sitt sista blogginlägg 8:e januari 2012. Sen kom det inget mer. Jag undrade varför och tittade in på hans blogg med jämna mellanrum och hoppades att han skulle ha återupptagit sitt bloggande men nej. Det kom inga fler bloggposter.

Idag läste jag i Huffington Post att Jeff Huber har gått bort och känner en djup sorg. Han somnade in 24:e januari i år, blev bara 57 år gammal. Han skrev om USA:s krigande i Afganistan och Irak, med den insikt som bara en mycket klok militär kan uppvisa, och hans vassa penna var en sann fröjd att följa. Min bloggvärld blev med ens mycket fattigare, även om övriga favoriter bland bloggarna fortsätter att göra mina dagar.

/Kerstin

Politik/ekonomi13/03 20:46

Vid den här tiden distribueras stora orange kuvert till den del av Sveriges befolkning som hör till arbetskraften. (Pensionärerna fick sina kuvert redan i januari.) Med anledning av detta har Göteborgs Fria Tidning publicerat en lång och utförlig artikel om pensionssystemet av den inte helt okände politik- och ekonomijournalisten Jon Weman.(1)

Jag har tidigare läst en hel del om det svenska pensionssystemet och även skrivit om det, men detta är den bästa och mest fullständiga redogörelse för systemet som jag sett. Den är också skriven på ett språk som är betydligt lättare att förstå än det som används av Pensionsmyndigheten i deras utskick. Jon Wemans artikel borde bifogas i varje orange kuvert, som en sorts konsumentupplysning.

Det Nya Pensionssystemet förhandlades fram i den s.k. Pensionsgruppen, som bestod av representanter för de borgerliga partierna plus socialdemokraterna. Weman citerar forskaren Urban Lundberg, som konstaterar att arbetsgruppen tillsattes direkt efter valet 1991 och att dess förslag klubbades igenom i riksdagen alldeles innan valet 1994. Det var viktigt att undvika att den stora pensionsreformen blev en valfråga.

En av poängerna med det nya pensionssystemet är, som Weman påpekar, att det i dåliga tider genererar ”automatiska” nedskärningar av pensionerna, som politikerna därmed slipper ta ansvar för. Men det han inte nämner är att politikerna i en nödsituation kan sätta denna automatik ur spel. Till exempel i den situationen att de riskerar att förlora ett val. Detta var vad som hände inför valet 2010.

På grund av verkningarna av börskraschen 2008 skulle den ”automatiska bromsen” i pensionssystemet gett en sänkning av pensionerna med 3,8 procent valåret 2010. Detta kunde ha blivit mastigt att svälja för pensionärerna ett år då löntagarna fick rejäla lönehöjningar. Alltså sammankallades Nya Pensionsgruppen med representanter för allianspartierna och Socialdemokraterna och bestämde att man skulle ändra reglerna så att pensionssänkningarna i stället fördelades över tre år. Detta klubbades också igenom i riksdagen.

Man kan undra varför det socialdemokratiska partiet gick med på detta. Ville de inte vinna valet? Eller var det så viktigt att förhindra att pensionerna skulle bli en valfråga?

/Dan Gmark

Länkar:
1) Vinnare och förlorare i ett snårigt pensionssystem, Fria Tidningen 12/3 2013 (Göteborgs Fria Tidning, pappersutgåvan, 9/3 2013)
Vem har tagit våra pensioner? Motvallsbloggen 24/8 2010

Nästa sida »


Motvallsbloggen
lades ut 10/2 2005

Webmaster