Historia&Politik/ekonomi19/04 22:26

Inom kort lägger regeringen en proposition om hur det svenska försvaret ska fungera under de närmaste åren. Rekryteringen av ”frivilliga”, alltså yrkessoldater, har havererat. Det kanske är så att utlandstjänstgöringen, det som skulle locka ungdomar till att utbilda sig till soldater, inte är så attraktiv när det visar sig att de utskickade militärerna både dödar människor och blir dödade själva.

Från 2016 ska alltså rekryteringen och utbildningen gå till på ett nytt sätt. Den ”nya grundutbildningen” ska ha en längd på nio till tolv månader och då ska man hinna med att också samöva soldaterna så att de ska kunna fungera i förband, det vill säga kompanier och bataljoner. Den som efter grundutbildningen inte vill bli yrkessoldat kommer ändå att krigsplaceras och kallas in till repövningar. Det var precis så det gamla värnpliktssystemet fungerade. Även i det systemet var den vanliga vägen till att bli yrkesmilitär att man först gjorde lumpen. Skillnaden mot förr är att nu ska grundutbildningen bli frivillig, men det var den i praktiken också de sista åren innan värnpliktsarmén ersattes med den organisation med yrkessoldater som nu visat sig inte fungera.

Det är alltså arméns personalförsörjningsproblem som ska lösas med ett återupplivande av värnpliktssystemet, komplett med lumpen och repgubbar. Yrkesarmén är användbar för att skicka folk att kriga på någon av sidorna i inbördeskrig i Asien och Afrika. Men vill man försvara Sverige mot en attack så krävs det fler soldater. Ännu ett par år kan man kalla in värnpliktiga som utbildades i det gamla systemet, för att fylla luckorna i förbanden vid en mobilisering.

Men nu ska alltså det gamla utbildningssystemet återinföras för att få fram nya värnpliktiga till att fylla upp organisationen. Det återstår att se om man lyckas övertyga tillräckligt många ungdomar att de har något att tjäna på att först göra lumpen ett år, utan någon riktig lön, och därefter vara beredda att rycka in till repövning med några års mellanrum. Med tillräckligt hög ungdomsarbetslöshet kan det fungera.

Annars är det bara att ta ett steg till och med åberopande av lagen om totalförsvarsplikt göra även det första utbildningsåret obligatoriskt. Komplett med fängelsestraff för den som vägrar att ställa upp. Så har vi gått hela varvet runt och snart är det kortvariga försöket med ett försvar bestående av ”frivilliga” bortglömt.

/Dan Gmark
Länkar:
– Socialdemokraternas pressmeddelande 2015-04-17 (punkten med rubriken ”Satsningar på personalförsörjning”)
Officersförbundets pressmeddelande 2014-12-16 (I sista stycket: …det är en uppenbar risk att Försvarsmakten inte har tillräckligt med personal och lokaler för att genomföra ny grundutbildning…)
Rekryteringsmyndighetens budgetunderlag 2015-02-25 (särskilt avsnittet Återupptagande av militär repetitionsutbildning)
Konsulter från USA dumpade neutraliteten, Mikael Nyberg, 14/5 2014

Historia&Internationell politik&Massmedia21/08 23:30

I dessa tider, när Israel bombar Gaza och massmördar palestinier i området och alla de stora etablerade politiska partierna i Sverige tävlar om att försäkra att Israel måste få försvara sig, kunde det kanske vara intressant att lyssna till en israelisk historiker och vad han har att berätta om Israels historia. Inte många svenskar känner till den verkliga historien då vi alla utsatts för en makalöst falsk propaganda vad gäller Israel, men här kommer lite om landets verkliga historia:

Israeli Historian Describes Ethnic Cleansing of Palestine in 1948 (Nakba) Laddades upp den 14 maj 2011

Om Ilan Pappé, som talar i videon, kan man på YouTube läsa:

Dr. Ilan Pappé is an Israeli historian who was a senior lecturer at Haifa University from 1984-2007. His position as an Israeli academic gave him access to official Israeli historical archives. Through research this Israeli-born academic learned the truth about the Israeli narrative. This clip of a lecture he gave in the US clarifies what happened on 1948, a day we commemorate tomorrow May 15th as Yawm An-Nakba or ”Day of the Catastrophe.”
(Ilan Pappé  är en israelisk historiker som var lärare vid universitetet i Haifa mellan 1984 och 2007. Hans ställning som akademiker gav honom tillgång till  Israels officiella historiska arkiv. Genom forskning lärde sig denne israelfödde akademiker sanningen om Israel. Detta är ett klipp ur en föreläsning som han höll i USA, som klargör vad som hände 1948, en dag som vi minns i morgon 15:e maj, som Yawn An-Nakba, eller ”Katastrofens dag”.)

Ilan Pappé har skrivit boken ”Den etniska rensningen av Palestina” (2007 Karneval förlag), som rekommenderas.

/Kerstin

Historia&Internationell politik25/02 23:51

The Weight of Chains (Utlagd 11/8 2012)

Varför inte jämföra med vad som händer i Ukraina idag?

Detta borde vi under alla omständigheter få lära oss i skolan.

/Kerstin

Historia&Livsfrågor23/01 13:34

En av de käraste presenterna till 70-årsdagen var den här boken. Den är skriven av en god vän till oss och jag fick ett dedicerat exemplar av henne på födelsedagen. Vi räknar henne och hennes man till våra bästa vänner sedan många år tillbaka.

Hon skrev den egentligen för sina barnbarn men det är en bok som många av oss kan ha glädje av att läsa och den är synnerligen aktuell även idag.

Boken, som också finns på finska, handlar om Airas barndom, en barndom där hon skickades till Sverige som krigsbarn från Finland. De var många, somliga av dem råkade illa ut, andra inte. Aira hade tur på många sätt, men visst måste det ha satt spår i henne att som liten flicka plötsligt ryckas iväg från familjen och skickas till ett främmande land och en främmande familj där man talade ett språk som hon inte förstod.

 

kabblekor - en bok

Man kan beställa boken, Kabblekor av Aira Bengtsson, från Aira (telefon: 0320 – 48773  pris 240 kr + porto) och kanske lära sig lite om flyktingbarns verklighet, eller om man själv var ett sådant, jämföra erfarenheter och minnen från den tiden. De som är barn eller barnbarn till något av dessa krigsbarn kan ha ett speciellt intresse av att ta del av Airas erfarenheter.

Rekommenderar också recensionen av boken i Borås Tidning, som jag tycker väl fångar innehållet i boken liksom dess relevans för en bredare läsekrets.

Om Aira kan man på baksidan av boken läsa att: ”Aira Bengtsson, född 1935, har varit verksam som speciallärare i över fyra årtionden; är fil.kand. med inriktning på finsk-ugriska språk och historia.”

/Kerstin

Historia&Ideologier/propaganda&Internationell politik&Massmedia24/11 05:42

Alltsedan efter andra världskriget, där USA/England var allierade med Sovjet mot Tyskland, har vi i väst indoktrinerats i föreställningen att vi hotades militärt av Sovjet. Det var inte sant. Hela tiden sedan andra världskriget är det USA som varit den mest aggressiva staten i världen.

SÅ HÄR BÖRJADE DET KALLA KRIGET

USA hade lyckats framställa den första atombomben. Den första provsprängningen skedde sommaren 1945, mitt under Potsdamkonferensen (månadsskiftet juli/augusti) som handlade om hur Europa, framför allt Tyskland, skulle behandlas efter kriget.(1) USA släppte snabbt två atombomber över Japan. Huvudskälet var inte att Japan behövde besegras, Japan hade redan fredstrevare ute,(2) utan det viktiga syftet var dels att hindra att Sovjet kom med i kriget mot Japan, dels att demonstrera för Sovjet vilket vapen man hade och kunde hota Sovjet med. Hotade Sovjet det gjorde man också tämligen öppet. Resultatet av detta blev att Sovjet satte sina tekniker och forskare att bygga atombomber för Sovjet. Följaktligen kunde Sovjet provspränga sin första atombomb 29 augusti 1949, bara fyra år efter USA.

Direkt efter kriget startade Truman det kalla kriget mot Sovjet alltså. (3) Det innefattade atombombshotet, ett propagandakrig och ekonomiska sanktioner. Sovjet fick inte köpa något från Väst som man kunde använda till sitt militära försvar men även andra tämligen oförargliga varor fick Väst inte exportera till Sovjet. Dessutom erkändes inte Sovjets valuta i Väst.

Hade Truman inte hotat Sovjet ganska öppet med atombomben hade Sovjet troligen inte framställt en sådan så snabbt. Dels förväntade sig Stalin mer normala relationer till Västvärlden efter kriget och efter att man tillsammans hade kämpat mot Hitler, dels behövde Sovjet sina resurser för annat eftersom landet var så förött. Men Truman, som efterträdde Rosewelt direkt efter kriget, var kommunisthatare och ämnade inte utveckla några vänskapliga relationer till Sovjet. Alltså insåg Stalin att Väst tänkte fortsätta med sin aggressiva politik gentemot Sovjet.

Med dessa hot startade USA det kalla kriget, men man gjorde mer än så. Tvärtemot vad propagandan lärt oss var det USA som såg till att dela Tyskland efter kriget. Varje mått och steg som ledde fram till Tysklands delning togs tidsmässigt först av USA och mot Sovjets protester och när protesterna inte hjälpte med motsvarande mått och steg från Sovjets sida.

Tyskland, liksom Österrike, var delat i fyra zoner efter kriget, (4) en amerikanskstyrd, en engelskkontrollerad, en franskkontrollerad och en sovjetkontrollerad sådan. Dessa fyra delar skulle under en övegångsperiod, enligt Potsdamöverenskommelse vid krigsslutet, behandlas som en enhet och styras av ett råd med representanter från de fyra ockupationsmakterna. 1947 slog Västmakterna emellertid ihop de amerikanska, engelska och franska zonerna till en enhet.(4) Stalin protesterade att detta var emot Potsdamavtalet. Västmakterna, dvs USA, struntade i protesten och fortsatte med att inrätta en egen Västvaluta i de sammanslagna zonerna, Västmarken. Stalin protesterade att detta var emot Potsdamavtalet. Detta brydde sig västmakterna inte heller om. Då införde Sovjet en egen valuta i sin zon, Östmarken.

1949 grundades så Västtyskland, BRD (den tyska förbundsrepubliken). Sovjet svarade med att instifta den självständiga staten, Östtyskland (DDR) i sin zon, efter protester mot inrättandet av Västtyskland. Samma år grundades Nato i Väst, North Antlantic Treaty Organisation, som Västtyskland blev medlem i så småningom. Nato var ämnat som ett västligt försvar mot vad man påstod vara det militära hotet från Sovjet, det Sovjet som var mycket kraftigt försvagat efter kriget alltså och inte något som helst hot mot Väst. Sovjet svarade med att senare, 1955, bilda Warzawapakten i öst.

Redan under kriget hade alliansländerna USA, England och Sovjet delat upp Europa mellan sig, i s.k. intressesfärer.(5) Den del som kom att betraktas som Sovjets intressesfär omfattade bl.a. Polen, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Estland, Lettland och Litauen. Efter bildandet av Östtyskland kom även detta land att tillhöra Öststaterna. Österrike däremot, betraktades som ett land som hade ockuperats av Tyskland. Det blev delat på samma sätt som Tyskland efter kriget men fick sin totalt självständighet igen 1955. Till skillnad från Tyskland, som var en utvecklad och stark industrination, hade Österrike inte mycket mer än alper, som inte ansågs intressanta att kontrollera.

Ser vi på det här skeendet, som förstås var mer komplicerat än så här, blir det ändå tydligt att det var Västmakterna, dvs USA, som genom sitt agerande såg till att Tyskland delades och förblev delat under ett halvt århundrade. Givetvis hade rådet med de allierades representanter svårt att komma överens om styrandet av de fyra zonerna. Sovjet krävde ex., för den sammanslagning av alla fyra delarna som man kommit överens om i Potsdam, ett neutralt och avmilitariserat Tyskland. USA däremot ville hellre ha ett starkt Västtyskland med sig mot Sovjet i det kalla kriget mot kommunismen, som man redan hade initierat. Som de flesta förstås känner till stannade USA kvar i Västtyskland genom att man permanent stationerade amerikanska soldater där.

Ryssland /Sovjet hade lång erfarenhet av att bli attackerat från väster och med mycket stora förluster i människoliv. Det är därför förståeligt att man önskade garanterat fredligt sinnade grannländer vid sina gränser västerut, eller i varje fall länder som inte kunde användas för frammarsch mot Sovjet. Detta var givetvis inte uppskattat i de stater som kom att hamna under Sovjets kontroll, eller av Västmakterna.

Att Sovjet tog ett järngrepp om de s.k. randstaterna var inte konstigt, dels med tanke på historien, dels med tanke på att USA började hota Sovjet direkt efter kriget. Man hotade inte Sovjet för att det mycket försvagade Sovjet vid den tiden var ett militärt hot mot Väst, utan för att de kapitalistiska staterna fortfarande betraktade det kommunistiska systemet som ett farligt hot som ekonomiskt exempel: Tänk om kommunismen skulle lyckas ge människorna ett bättre liv än kapitalismen lyckades med.

I skräck för eventuella revolutioner i det utarmade Västeuropa inrättade man Marshallhjälpen som skulle hjälpa till att få Europa på fötter igen. Sovjet fick erbjudande om samma hjälp men Stalin tackade nej eftersom han förstod att detta skulle göra Sovjet beroende av USA. Istället utkrävde Sovjet skadestånd från Östtyskland genom att montera ner stora delar av det som fann kvar av industrier där, och fraktade detta till Sovjet. I Väst avslutade man snart nedmontering av industrier och grävde ner stridsyxan mot gamla nazister, ”tvättade” flera av dem och satte in dem att styra i Västtyskland. En del av dem, framstående forskare, tog man över till USA. I Öst fortsatte Sovjet att avnazifiera Östtyskland och där avskedades nazister ur statsapparaten och i skolor ex.

Vi vet också alla att Warzawapakten lades ner när Sovjet bröt samman. Man tycker då att Nato inte hade någon funktion att fylla längre eftersom Väst i praktiken hade besegrat Sovjet på icke-militär väg, och att även Nato borde ha lagts ner. Men icke så. Istället har USA kommit på att man kan använda Nato som USA:s militära knähund, att man kan lägga över en del av kostnaderna för USA:s nykoloniala krigsprojekt på de europeiska länderna. Nato finns alltså kvar men är inte längre en försvarsorganisation mot kommunismen i öst utan en angrepps- och krigsorganisation som sätts in lite här och där i världen för att säkra USA:s inflytande.

Nato är också bra för amerikanska presidenter har det visat sig, som vi såg i fallet Libyen, att skylla på när de vill gå i krig utan att behöva fråga Kongressen om lov, som de enligt amerikansk grundlag är skyldiga att göra. USA:s försvarsminister Panetta förklarade exempelvis att kriget mot Libyen startades av Nato och då hade USA inget annat val än att gå med.(6) Vi har fått läsa om hur Libyeninsatsen bara handlade om att rädda liv och att Ghadafi bombade och dödade sin egen befolkning.(7) I själva verket såg USA till att man inte diskuterade med Ghadafi, som erbjöd sig att anordna allmänna val med internationella valobservatörer närvarande.(8) Ghadafi bad också Väst att skicka observatörer tillLibyen i början av oroligheterna där (9), för att Väst skulle se att anklagelserna mot honom för att bomba sin egen befolkning och mörda den, inte var sanna. USA/Nato vägrade dock att tala med Ghadafi. Istället började man bomba Libyen och slog inom loppet av några månader sönder stora delar av Libyens infrastruktur och dödade en massa människor.

NU STARTAR USA ETT NYTT KALLT KRIG

Det förra kalla kriget tog slut när Sovjet föll samman, även om USA:s krigande, direkt och indirekt, runtom i världen inte upphörde. För ett kallt krig krävs två parter som båda är så starka att ingen av dem vill kriga direkt mot den andre, med militära medel. USA vill inte attackera Ryssland direkt numer, men däremot försöker man kriga indirekt mot Ryssland, dels mot stater som Ryssland har goda relationer till, dels genom en antirysk propaganda.

Huvudfienden idag är inte bara Ryssland utan också Kina, som visserligen var en fiende tidigare också, men inte en lika het sådan som idag. Ingen av dessa stater hotar USA militärt även om båda är kärnvapenmakter. Däremot utgör de ett ekonomiskt hot, med sin enorma tillväxt och snabba utveckling. Dessutom vill USA lägga beslag på naturresurserna i båda dessa länder och förhindra att de drar nytta av andra länders resurser, framför allt i Afrika. Alltså bygger USA ut, och utökar militärbaserna runt och alldeles inpå alla Rysslands och Kinas gränser.(10)

När Sovjet rasade samman och flera av de tidigare sovjetiska republikerna blev självständiga stater, lovade USA Ryssland att inte förlägga militärbaser i de före detta sovjetiska områdena, vilket man har gjort förstås, i flera av dem. Putin har påpekat detta på ett sådant sätt att man förstår att han inte ger mycket för USA:s löften.(11) Samtidigt gör USA allt för att förhindra att Kina och Ryssland får mer inflytande i Afrika, därav inrättandet av AFRICOM (se förra inlägget) och därför ville man oskadliggöra Ghadafi, som satt som en bromskloss för USA:s Afrikaambitioner. AFRICOM (12) som bildades formellt 2007 (men hade föregångare sedan några år) förlades till Stuttgart i Tyskland då inget afrikanskt land släppte in organisationen. Sannolikt på grund av Ghadafis agerande. Han betalade afrikanska stater för att inte ta emot amerikansk militär i sina länder. (13) Han gjorde dessutom hellre affärer med Ryssland och Kina än med USA och Europa.

Nu har Obama alltså förklarat att USA:s insatser i Ostasien ska intensifieras och börjat bygga ut sin militära närvaro där och i Stilla Oceanen.(14) På detta svarar både Ryssland och Kina med att börja rusta upp – vem förundras över det? Det är USA som hotar dessa båda länder militärt, inte de som hotar USA eller Väst. Den verklighet vi inte får veta något om handlar om ett mycket aggressivt USA som i praktiken hotar varje land med militära åtgärder, som inte låter sig ockuperas ekonomiskt av USA:s stora företag.

Kapprustningen i världen är alltså igång igen. Det blev inte den militära avspänning och det militära lugn som våra politiker förespeglade oss, och säkert själva trodde på, när Sovjet rasade samman. Det blev istället början på ett nytt kallt krig, även detta initierat av USA, som tvingar och hotar alla stater i Västvärlden att ställa upp på USA:s nykoloniala projekt (de som inte är med oss är emot oss, som Bush klart deklarerade efter 9/11) som syftar till en totalt kontroll över hela världen, från USA:s sida. För denna kontroll är USA berett att offra hur många liv som helst, amerikanska men givetvis helst icke-amerikanska sådana. Det finns ingenting humant i USA:s politik. Det är bara en fråga om kallt stål och ekonomisk kontroll över alla naturresurser i världen och om ett förslavande av alla människor.

Krigen mot Libyen och Syrien är delar av detta nya kalla krig, som nu också förs som propaganda mot Ryssland, framför allt mot Putin själv. Syftet med dessa kampanjer är tydliga nog, för dem som vill se det, att få igång inre oroligheter i Ryssland av den arten att Putin kan tvingas bort och ersättas med en amerikansk nickedocka. Även mot Kina ser vi en begynnande propaganda, som dock inte är lika tydlig än som propagandan mot Putin. Bara i Ryssland finns drygt 50 organisationer, s.k. NOGO:er, som betalas av USA och ibland finansieras av amerikanska finanisintressen, via NED, för att destabilisera Ryssland. Vi hörde en del om en av dessa organisationer under senaste valet i Ryssland, nämligen Golos.(15)

/Kerstin

Länkar (det kan komma fler länkar senare):
1) Potsdamkonferensen 17/7 – 2/8 1945, Wikipedia
2) Japan hade kapitulerat även utan bomberna, SvD 12/4 2006, uppdaterad 2010 (Citat:För USA gällde det att tvinga fram en kapitulation från japanernas sida före Sovjetunionens inträde i kriget (min anmStalin hade lovat att ställa upp i kriget mot Japan och var ifärd med att förflytta sina trupper österut) för att begränsa dess inflytande i Asien. För Stalin gällde det omvänt att hinna angripa Japan före kapitulationen i syfte att aktivera Jaltakonferensens hemliga överenskommelse. Hasegawas slutsats är lika enkel som oväntad: det som ställde Japan schackmatt var inte atombomberna utan Sovjetunionens krigsförklaring den 8 augusti. Det ska påpekas att denna slutsats är i linje med flera japanska studier.)
3) Cold War, eng. Wikipedia
4) Reconstruction of Germany, eng. Wikipedia
5) Jaltakonferensen 4-11 februari1945, Wikipedia
6) Omring 3 minuter in filmen svarar Panetta på frågor om hur man kunde starta kriget mot Libyen utan kongressens tillstånd.
Has Obama and the Pentagon declared Congress ceremonial? Sen. Sessions questions Panetta

7) Att UGhadai erbjöd sig val och bad om en
8.) Gadhafi’s Offer to Hold Elections Swiftly Rejected, Wall Street Journal 7/6 2011
9) Libya: President Obama gives Gaddafi ultimatum, BBC News 19/3 2011
10) Obama tells Asia US ‘here to stay’ as a Pacific power
US president Barack Obama tells the Australian parliament the Asia-Pacific region is key to the future, Associated Press in Canberra,The Guardian 17/11 2011

11) Vladimir Putin’s Speech at Munich Security Conference, YouTube video, utlagd 20/11 2008 (mot slutet av filmen)
12) Resist AFRICOM (en site med en afrikansk film om AFRICOM)
12) Obama Moves Ahead With AFRICOM, allafrica.com
12) AFRICOM and the Recolonisation of Africa, Café Pan-Afrika, Modern Ghana 25/10 2012
13) The imperial agenda of the US’s ‘Africa Command’ marches on
With mission accomplished in Libya, Africom now has few obstacles to its military ambitions on the continent, Dan Glazerbrook, The Guardian 14/6 2012
 (Citat: Since his (min anm: Ghadafi’s) removal, however, the organisation has been rolling full steam ahead. It is no coincidence that within months of the fall of Tripoli – and in the same month as Gaddafi’s execution – President Obama announced the deployment of 100 US special forces to four different African countries, including Uganda. Ostensibly to aid the ”hunt for Joseph Kony”, they are instead training Africans to fight the US’s proxy war in Somalia – where 2,000 more Ugandan soldiers had been sent the previous month.)
14) Barack Obama says Asia-Pacific is ‘top US priority’, BBC 17/11 2011
15) NED, National Endowment for Democracy, Russia

Fler länkar om USA:s ljusskygga agerande:
CIA Plot Against Correa Funded by Drug Money, Craig Murray 9/11 2012

Historia&Internationell politik10/11 23:58

If Iran Was Doing To The U.S. What Our Government IS Doing To Them, How Would YOU Feel? (Utlagd 8/11 2012)

En tänkvärd video. Slutklämmen, en retorisk fråga: ”Vad skulle vi tycka om att Iran utmålade oss som det värsta hotet mot världsfreden?” ger reportern inget svar på. Jag ger svaret istället:

Ja, då skulle Iran förstås ha rätt, men de flesta i USA skulle inte tro på det. De flesta amerikaner har ingen aning om vad USA har gjort utomlands och hur många miljoner man dödat i andra länder, direkt och/eller indirekt, sedan andra världskrigets slut. Det vet inte de flesta svenskar heller idag.

När andra staters ledare anser att vinsterna från försäljning av deras naturresurser, som olja exemplevis, ska skapa välstånd i deras egna länder så kallas detta numer för ”resursnationalism”. Just detta ord beskyllde den i Benghazi mördade Chris Stevens, i mejl hem till Washington, Libyens ledare Ghadafi för. Dvs. inga andra än de amerikanska, engelska och europeiska företagen ska få tjäna pengar och skapa välstånd med hjälp av några naturresurser någonstans i världen. De ska alla ägas av de västliga multinationella företagen och bankerna.

Och här en video om Syrien, som jag haft på bloggen en gång redan. Men den tål att läggas ut flera gånger, för alla dem som inte har sett den än:

Syria – The True Story (utlagd 11/7 2012)

/Kerstin

WIKLEAKS LIBYA – S E C R E T SECTION 01 OF 04 TRIPOLI 000120, Wikileaks
CONFIDENTIAL, Wikileaks Libya

Historia&Ideologier/propaganda&Internationell politik&Massmedia29/09 05:50

När jag läste artikeln President Obama och straffriheten. 
Tortyr till döds. ”Se framåt, inte bakåt!” på Föreningens IrakSolidaritet nätsida (läs den) blev jag så fuktansvärt upprörd att jag måste tala klarspråk, även om man inte får säga N-ordet. Sedan flera år börjar dock även en del tänkande amerikaner säga att USA redan är eller är en bra bit på väg att bli en fasciststat. Bara några citat ur ovan nämnda artikel innan jag diskuterar USA av idag:

Som president har Obama agerat för att torterarna inte ska åtalas och straffrihet råda.
”Ingenting kan vinnas på att ägna tid och energi åt att anklaga det förflutna… Vi måste stå emot de krafter som splittrar oss och istället komma samman i arbete för vår gemensamma framtid”, sade han och behandlar de som vill följa folkrätten och åtala krigsförbrytare, som ”splittrare”.

Om en av de två fall av tortyr som Obama beslutat inte ska gå till rättegång kan vi läsa:

Manadel al-Jamadi, Abu Ghraib, blev slagen, avklädd, översköljd med kallt vatten, slängd i väggen, upphängd i en ställning som gör det svårt att andas och med huva över huvudet, torterad till döds av CIA.
Manadel al-Janabis torterade kropp förvarades i is, förevisades och fotograferades med leende amerikanska soldater. Obduktionsrapporten är hårresande läsning.

Detta är bara en av de tusentals människor som USA torterat, en del av dem till döds och det är inte brottslingarna, torterarna som åtalas utan de som avslöjar brotten:

”Whistle blowers” lever farligt
De som höjer sina röster, de som avslöjar begångna krigsbrott, råkar illa ut. Det gäller inte minst Bradley Manning.
Fredag 14 september 2012 skriver exempelvis Times att den tidigare CIA-tjänstemannen John C Kiriakou som deltog i jakten på al-Qaida-medlemmar i Pakistan, avslöjade senare offentligt förekomsten av waterboarding. Nu väntar han på rättegång för att ha avslöjat namnen på andra CIA-anställda som deltog i förhören.
 De enda verkliga ”brottslingarna” blir de som vågar tala offentligt om dessa brott. (Artikeln är en översättning av en artikel i The Guardian, som också innehåller en intressant video.)

Det är medeltiden de ledande återskapar just nu. När jag gick i skolan fick jag lära mig att tortyr var något man sysslade med för flera hundra år sen, ja förutom Hitler förstås, som var ett vidrigt, omänskligt monster och som också torterade sina motståndare, som alltså gjorde sådant som ingen civiliserad människa kunde tänka sig att göra.

Det är inte bara tortyren vi fått tillbaka (fast USA har tillämpat sådan åtminstone från 60-talet och framåt, troligen ända sedan andra världskrigets slut, men det talades det inte om tidigare) från medeltiden, det är också systemet med legoknektar, gangstergäng som utnyttjas av stormakterna, av de ekonomiska och politiska eliterna, för att föra krig åt dem runtom i världen (i profitsyfte). Dagens legokrigare, som de i Libyen tidigare och i Syrien nu, beter sig likadant som 1600-talets. De mördar, plundrar, våldtar och begår alla tänkbara brott mot ”krigets lagar”. Ovanpå detta börjar de rika även i Västvärlden förskansa sig bakom murar och hyra in vaktbolag, bo i det amerikaner idag kallar ”gated communities”. Detta kan inte kallas annat än en utvecklingsmässig kräftgång. Ska vi förstå detta som början till vår västerländska högkulturs sönderfall och undergång? Ett definitivt förfall är det under alla omständigheter.

När en amerikanska president betraktar Irak som en demokrati, då är det illa:

Obama kritiserar inte den utbredda tortyren i Irak. I december 2011 tog Obama mot al-Maliki i Vita huset och berömde Irak som ett” självständigt och demokratiskt land”, ett exempel för framväxande demokratier i Mellanöster.

När man ser på vad USA är idag, finns det inte längre något skäl att hymla om saken. USA är våra dagars stora, farliga och maktgalna fasciststat, våra dagars naziststat, även om det inte är judarna som utmålas som de farliga idag.

Inget verkligt demokratiskt land stiftar lagar som tillåter fängslande och inlåsning av människor under flera år utan några rättsliga förfaranden och utan att de fängslade ens får veta varför de fängslats och dessutom inte får ha advokater som försvarar dem.(1) Samma rättigheter tog sig Hitler, och sedan hans tid har ingen ledare i något Västligt land gjort något liknande – förrän nu.

I en demokrati gör ingen ledare det som Obama nyligen har gjort, sätter upp en dödslista, som kan innehålla människor från hela världen inklusive egna amerikanska medborgare, och bestämmer vilka på listan som ska dödas och när de ska mördas. Samma rättigheter tog sig Hitler, och sedan hans tid har ingen ledare i något Västlig ”demokrati” gjort något liknande – förrän nu.

USA:s politiska ledare legitimerar avstegen från väsentliga rättsprinciper med att man skyddar sina medborgare mot terrorism. Hitler legitimerade sitt avskaffande av rättssystemet med att han måste skydda det tyska rikets säkerhet och därmed tyskarna.

Men Hitler tog sig sin makt och sina rättighet USA däremot är en demokrati med allmänna val, säger kanske någon. Men ett land är inte en demokrati om det systematiskt verkar för att somliga människor inte ska kunna rösta, som man gör på många håll i USA. Dels håller man valen på vardagar, varvid många fattiga inte kan komma och rösta. Dels har man i vissa stater få vallokaler i fattiga områden, som gör att de fattiga får vänta timtals på att få rösta, medan man har många vallokaler i mer välbärgade områden där väljarna kan rösta utan att behöva stå i kö.

I somliga delstater agerar man för att ta ifrån de sämre ställda, framför allt de svarta, deras rösträtt. Där händer det att åklagare (som ju är politiskt valda i USA) sätter i system att plocka in svarta och anklaga dem för något brott, som de ofta inte begått. Sedan får de veta att de kan göra en ”deal” med åklagaren, erkänna sig skyldiga, dömas till villkorligt straff och gå hem direkt, eller emotse ett mycket långt fängelsestraff, 10-20 år i värsta fall. De som erkänner får visserligen gå hem men är nu straffade och får därmed inte rösta i valen.

Så har vi det valfusk som består i att valmaskinerna inte fungerar som de ska eller att rösträkningen inte alltid blir korrekt, som när George W Bush valdes första gången exempelvis, då han tilldömdes presidentskapet av högsta domstolen till sist. Dessutom försökte våldsgäng att skrämma svarta från att rösta i Florida. Precis den sortens ageranden som fascistledarna uppmuntrade gäng att utsätta kritiker för.

Vi i Sverige skulle inte acceptera det som förekommer i samband med de amerikanska valen som demokratiskt men USA:s ledare har alltså mage att kritisera valen i Ryssland ex. för att vara odemokratiska. Det kanske de är, men man borde sopa rent framför den egna dörren innan man kritiserar andra stater. Kritisera andra stater för valfusk och få folk med sig, kan USA:s ledare göra för att media, i USA och i Europa, inte berättar om hur det står till i USA i det här avseendet.

Nå det organiseras ju i alla fall val i USA – men vad spelar det för roll när de stora multinationella företagen och bankeliten köpt båda partierna och därmed avgör politiken i landet – när de allmänna valen inte är något annat än teater.

USA påstår alltså att man sprider demokrati i världen (ofta med bombattacker,) medan man i själva verket sprider sönderfall, död och förintelse för att skaffa sig kontroll över all världens resurser, precis som Hitler gjorde.

USA:s styrande struntar i hur många människor de dödar på den vägen, egna medborgare såväl som människor i andra länder, precis som Hitler gjorde.

USA talar om ”Responsibility to Protect” men menar dödande för amerikanska ”intressen”. Hitler gjorde detsamma. Han verkade för  fred, påstod han och blev trodd av många tyskar, och han hävdade att han skyddade det tyska folket, den ariska rasen, både från inblandning av andra mindrevärdiga raser och från militära anfall från de fientliga grannstaterna. Där USA  försvarar ”amerikanska intressen” runtom i världen”, krigar och mördar för att kontrollera andra stater och deras naturresurser, ansåg Hitler att han/Tyskland behövde skaffa större ”Lebensraum”, mer odlingsbar mark och kontrollen över grannstaternas råvaror.

Skillnaden mellan Hitlers och de senaste amerikanska presidenternas agerande ligger enbart i retoriken och i det faktum att Hitler koncentrerade sig på stater ganska nära Tyskland, medan USA idag riktar in sig på stater och naturresurser på andra sidan jordklotet, i MÖ, i bortre Asien, i Afrika och nu åter börjar intensifiera sin omstörtande och antidemokratiska aktioner i Sydamerika. Under tiden förbereds vi i valboskapen att acceptera detta krig mot hela världen, genom att vi får lära oss vilka som är ”diktatorer”, alltså ledare som inte går i Washingtons och Pentagons ledband. De må sedan var aldrig så demokratiskt valda, som Hugo Chavez i Venezuela eller Evo Morales i Bolivia. Följer ledare däremot USA:s diktat då betraktas de som demokratiska, som Iraks ledare, eller så talar man inte alls om hur de styr sina länder, som vad gäller Saudiarabien ex. eller Qatar.

Så här resonerar Patrick Clawson på ett möte med Washington Institute for Near East Studies. Lägg märke till vilka händelser han räknar upp. Det är tillfällen där USA:s ledare skapade ”incidenter” som skulle få och också fick amerikaner att ropa på hämnd och som gjorde att ledarna kunde starta krig utan protester från medborgarna. Hitler gjorde samma sak inför sitt anfall på Polen:

Breaking!! Israel Lobbyist – We Need a False Flag to Start War with Iran! (Utlagd 25/9 2012)

Den här videon är ett utdrag ur en längre film med titeln How to Build U.S.-Israeli Coordination on Preventing an Iranian Nuclear Breakout.

De två mest framsynta personer jag vet under 1900-talet var Eisenhower, som varnade för det militärindustriella komplexet, vars profiter är orsaken till de flesta konflikter och det mesta mördandet världen över idag och Tage Erlander, som vid sin avgång förklarade att han största oro inför framtiden gällde de multinationella företagen. Idag är dessa och det militärindustriella komplexet sammanvävda.

Slutligen ett par filmer med Naomi Wolf som gav ut boken ”End of America” för några år sen:

Naomi Wolf on the End of America Part 1 of 2 (outlaid 30/11 2007)

Naomi Wolf on the End of America Part 2 of 2

/Kerstin

Länkar:
Is America Becoming Fascist? Ani Shivani, Information Clearing House 27/3 2004
14 defining characteristics of fascism: The U.S. in 2012, Gregpry Patin, Activist Post 26/3 201
Fascist America, in 10 easy steps, Naomi Wolf, The Guardian 27/4 2007 (Citat: I am arguing that we need also to look at the lessons of European and other kinds of fascism to understand the potential seriousness of the events we see unfolding in the US……
Thugs in America? Groups of angry young Republican men, dressed in identical shirts and trousers, menaced poll workers counting the votes in Florida in 2000…..
We US citizens will get a trial eventually – for now. But legal rights activists at the Center for Constitutional Rights say that the Bush administration is trying increasingly aggressively to find ways to get around giving even US citizens fair trials. /Min anm: Obama lyckades.)
‘Ron Paul right, US deep into fascism’ /Video
– Kriget mot Iraks kultur,  Motvallsbloggen, 21/8 2012 
– Bush v. Gore, Wikipedia, 
Is the US on the Brink of Fascism? Sara Robinson, Truthout 7/8 2009
Patriot Act, Wikipedia
Fascism Part II: The Rise of American Fascism (I den her artikeln kan vi i en tabell avläsa hur mycket mer pengar en del storföretag tjänade under första världskriget än före detsamma. Betlehem Steel ökade sin profit från 6.840.000 dollar till 49.427.000, andra storföretag ökade sina förtjänster på liknande sätt. För övrigt en intressant artikel.
– Paul: U.S. ”slipping into a fascist system”, CBS News 18/2 2012 (video)
American fascism: by political definition the US is now fascist, not a constitutional republic, Cark Herman, Politics 12/12 2009
Indiensolidaritet har en bra sammanfattning av det som utmärker fascism (svart ruta till höger på sidan).
Contradictions and Hypocrisy. Professor Obama Lectures the Muslim World, Esam Al-Amin, counterpunch.org 28-30/9 2012 (om USA:s hyckleri vad gäller dess agerande i världen.)
Tuff uppförsbacke för högern i Venezuelas presidentval, Third World 27/9 2012
Endless Lies. A Culture Of Delusion, Paul Craig Roberts, counterpunch.org 28-30/9 2012 (Citat: Lies dominate every policy discussion, every political decision. The most successful people in America are liars. The endless lies have created a culture of delusion. And this is why America is lost. The beliefs of many Americans, perhaps a majority, are comprised of lies. )
How Obama Made Nixon Proud. The Joke of Democratic Accountability, Kevin Carson, counterpunch.org 28-30/9 2012
”THE ART OF WAR”. And the economy of death flies on! Manlio Dinucci, Volitairenet.org 29/9 2012 (Så lite om den tilltagande fattigdomen i USA,den stat som lägger mest på militära utgifter i hela världen, istället för att värna om sina egna medborgare. Citat: During the Bush administration (2001-2008), American citizens without proper food, who have to depend on food stamps and charitable organizations for their survival, rose from 33 to 49 million. During the Obama administration, their number has increased to more than 50 million, equivalent to 16.4% of the population, compared to 12.2% in 2001. Of these, about 17 million are in a state of ”very low food security,” in other words hunger.)
Why Don’t Americans Care About Democracy at Home? Henry A Giroux,
Truth.out.org 2/10 2012

What Matters Most Has No Seat at the Table. America’s Sham Electoral Process, Stephen Lendman, counterpunch.org 4/10 2012 (Om valfusk i USA)
2012, 200 and 1876. A Short History of Black Voter Suppression. Nicholas Parker, counterpunch.org 3/10 2012 (Om valfusk i USA)
The Theft of Democracy. The Politics of Voter Fraud, Christopher Brauchli, counterpunch.org. 5-7/10 2012
Land of the Ever-Less Free. How Obama Expanded the National Security State, Chase Madar, counterpunch.org 12-14/10 2012
The Former Nation of America Is Gone, Welcome To Police State Amerika, Timothy V. Gatto, Countercurrents.org 16/10 2012(Citat: California, the most populous state in the nation and the fifth largest economy in the World, pays 18% of its budget to the prison system. The budget for education is 11%.)

Historia&Ideologier/propaganda&Internationell politik18/09 04:11

Ett par filmer om varför USA förlorade kriget, den där förlusten som USA nu försöker ljuga bort (Filmerna är långa och den första är textad på en usel, dataöversatt svenska, så läs inte texten för den säger ibland det rakt motsatta mot vad den talande säger – när den inte är rena abrakadabran. Den kan vara löjligt rolig ibland emellertid.)

Det är en hemsk bild av Vietnamkriget som ges i båda filmerna där den första handlar om de övergripande strategin och taktiken medan den undre filmen handlar om soldaternas verklighet.

Man ansåg tydligen att ju fler fienden som dödades desto snabbare skulle man vinna kriget, varför man dödade allt som rörde sig och sen lade man till lite här och lite där, eftersom det handlade om att ”ha dödat” så många som möjligt. Sedan avancerade militärer på detta dödande. Ju fler dödade desto bättre militära ledare ansågs de vara.

Dessutom förklaras  i den första filmen hur man inte hade minsta insikt i kulturen i Vietnam och inte förstod något om landet.

Det finns också några hemska beskrivningar av våldtäkter, en f.d. soldat, en röst, berättar. Jodå, även hederliga, trevliga amerikanska pojkar våldtog kvinnor på det vidrigaste sätt. (1)

Vad gäller de dollar som kastades in i Vietnam, för att vinna vietnamesernas ”hearts and minds”  kan vi jämföra med situationen i Afghanistan just nu eller med Irak, där dollar för samma syfte försvinner som damm i vinden.

BBC How Vietnam Was Lost [6_6] HiQuality_(480p).flv Lost

Man förstår i alla fall, efter att ha sett den här filmen, varför amerikanerna numer inte ”do body counts” (likräkning). Dessutom förstår man varför amerikanerna är rädda för att förlora för många soldater. Det beror inte på att de bryr sig om sina egna soldater utan på att i värsta fall börjar soldaterna döda sin överordnade, som de tydligen gjorde i Vietnam ibland när de sändes ut på rena och meningslösa ”självmordsuppdrag”.

I filmen nedan, berättad från individernas perspektiv får vi veta mer om vad man utsatte vietnameserna för, där man inte gjorde någon skillnad mellan stridande och civila, gamlingar, kvinnor och barn. Männen som berättar här verifierar vad vi fått veta i filmen ovan om vad soldaterna råkade ut för. Jag kan dock inte säga att den ger någon förklaring till varför USA förlorade kriget, vilket den första filmen gör.

How Vietnam Was Lost (BBC War Documentary/utlagd 24/6 2012)

Ersatt med:Why America Lost the Vietnam War (Full Documentary)

Jag visste det mesta av detta förstås, eftersom Vietnamkriget var en så viktig och stor del av min ungdom, även om jag inte var med i någon organiserad proteströrelse. Men jag förstod plötsligt något, som jag borde ha förstått mycket tidigare, varför så många veteraner från USA:s krig fortsätter att försvara dessa krig, trots vad de varit med om och sett. Många av dem upplever att deras kamrater, de där som aldrig kom hem, skulle ha offrat sina liv alldeles i i onödan om de började tycka att kriget var meningslöst eller vansinnigt. En av de intervjuade uttrycker detta mycket känslosamt i slutet av filmen.

Men en del av veteranerna kommer ju ändå till insikt om att de har använts som kanonmat för den rika elitens intressen och blir arga på den stat som lurat dem och som dödat många av deras kamrater, som de som idag organiserar i rörelsen Veteraner mot krig och Veterans for peace. Kanske avgörs reaktionen av vad man har upplevt, kanske av personligheten.

Vi vet att soldaterna inte är trevligare i Irak eller i Afghanistan nu. Krig förråar människor och skadar de överlevande psykiskt för resten av deras liv. Det ser vi dessutom tydligt på de Vietnamveteraner som berättar i filmen ovan. Idag är det fler veteraner som tar livet av sig än som dör i krigen dessutom.

Så alltså: Sverige ut ur Afghanistan NU!

/Kerstin

Länkar:
1) Vietnam Veterans Against the War Statement by John Kerry to the Senate Committee of Foreign Relations, John Kerry, The Sixties Project 23/4 1971 (Citat som visar att USA inte förändrats sedan dess. Man kan jämföra detta med vad somliga soldater berättar och med vad vi fått veta från krigen i Irak och i Afghanistan(obs att detta sades 1971: We saw America lose her sense of morality as she accepted very coolly a My Lai and refused to give up the image of American soldiers who hand out chocolate bars and chewing gum. We learned the meaning of free fire zones, shooting anything that moves, and we watched while America placed a cheapness on the lives of orientals.)

Historia&Ideologier/propaganda&Internationell politik17/09 00:57

Kourosh Ziabari skriver i en artikel i Counter Currents (1) om de FN-beslutade sanktionerna mot Iran, likadana som man utsatte Irak för under nära 10 år före den militära attacken på Irak, och som man utsatte Libyen för tidigare och nu utsätter Syrien för (vid sidan av allt annat man drabbar landet med just nu).

Till att börja med, sådana ekonomiska sanktioner är krigshandlingar. Det handlar om att allvarligt plåga massor av människor. Vi vet att omkring 500.000 barn dog i Irak till följd av sanktionerna, som dels gjorde att det saknades läkemedel och annan medicinsk utrustning, dels gjorde att man fick brist på rent vatten. Man förbjöd nämligen export av kemikalier till Irak för att rena vattnet. Det var detta dödandet av barn som Madeleine Albright ansåg var ett pris värt att betalas. För vad, förklarade hon inte. Det var inte ett pris värt att betalas för det irakiska folket. Vi kan ju titta på den korta tapen med Albright igen:

Madeleine Albright – The deaths of 500,000 Iraqi children was worth it for Iraq’s non existent WMD’s

Nu utsätter man alltså Iran (liksom Syrien) för likadana ekonomiska sanktioner. Så här skriver Kourosh Ziabari:

The United States and its allies have sought to put a huge amount of economic and political pressure on Iran outside the framework of the Security Council, and through imposing unilateral sanctions on Iran’s banking, insurance, oil, industry, aviation, shipping and medical sectors, they have taken up an unjustifiably aggressive stance in regards to Iran which has caused a dramatic surge of the anti-American, anti-Western sentiments among the Iranian people, instead of turning them against the government.

(Min översättning: USA och dess allierade har lagt ett enormt ekonomiskt tryck på Iran som ligger utanför Säkerhetsrådets ramar och genom att tvinga fram unilaterala sanktioner på Irans banksystem färsäkringar, olja, industri, flyg, sjöfart och den medicinska sektorn, har man visat en orättfärdigt aggressiv hållning gentemot Iran som ha förorsakat ökning av antiamerikanska, anti-västliga känslor hos det iranska folket, istället för att vända folket mot sin regering.)

Ja, det vet alla, att när en stat/ett land pressas på det här sättet så resulterar det praktiskt taget aldrig i att folket reser sig och störtar sin regering. Det gjorde inte tyskarna ens under de värsta bombningarna mot Tyskland under andra världskriget, som jag påpekat tidigare på bloggen. Tvärtom ökade folk sina ansträngningar för Hitlers krig.

Eftersom alla vet att det förhåller sig på det här sättet så måste de här sanktionerna ha ett annat medvetet syfte. Man har nog inte fel när man föreslår att det istället handlar om att försvaga ett land innan man angriper det militärt. Hur många barn som dör spelar i det sammanhanget ingen roll för de styrande i USA. Man vill bara ha ett så snabbt krig och enkelt övertagande av makten i det drabbade landet som möjligt. Att tro att detta handlar om humanitära åtgärder är bara naivt. Det handlar om  ren och skär maktgalenskap och för mer makt är man beredd att offra hur många människoliv som helst. Inte ens det egna fotfolket bryr man sig om men man vet att det skapar oro i USA om alltför många soldater kommer hem i kistor. Man vet också att eliterna inte har en chans mot folket om det någotsånär enhälligt bestämmer sig för att säga ifrån. Alltså måste man agera så att det blir människor i andra länder som dör i första hand, inte de egna medborgarna.

Kourosh Ziabari fortsätter:

However, what matters is that the anti-Iranian sanctions have become so cruel and vindictive that even the Western mainstream media, tacitly run and funded by the Western governments, have confessed that these bans and restrictions are contrary to the principles of human rights.

(Min översättning: Men vad som räknas är att dessa antiiranska sanktioner har blivit så grymma och hämndlystna att till och med västliga stora media, utgivna och bekostade av västliga regeringar, har erkänt att dessa sanktioner och restriktioner strider mot principerna för de mänskliga rättigheterna.)

Och vidare:

”For Fatemeh, the pill she takes twice a day in her home in Iran means the difference between life and death. Earlier this summer when she contacted her friend Mohammad in the U.S. to say she was running out of the medicine due to a shortage, the obvious thing for her fellow Iranian to do was to order it from the chemist next door and have it shipped directly to Iran. To the dismay of Fatemeh and Mohammad, the order was rejected because of US sanctions on trade with Iran,” the article wrote.

(”För Fatemeh betyder det piller hon tar två gånger om dagen hemma i Iran skillnaden mellan liv och död. Tidigare i somras kontaktade hon en vän, Mohammad, in USA och berättade att hennes medicin höll på att ta slut pga brist på densamma. Det självklara för hennes iranske vän var att beställa medicinen från en kemist i kvarteret och skicka den direkt till iran. Till Fatemehs och Mohammads bestörtning vägrades beställningen på grund av USA:s sanktioner mot affärer med Iran,” berättar artikeln. (en artikel i Guardian enl. författaren.))

Alltså drabbas nu alltfler sjuka och helt säkert en massa barn i Iran. Det sägs också att alltfler företag, även i andra länder, tvekar att handla med Iran av ängslan för att själva drabbas av USA:s vrede. Vad brukar vi kalla det när enskilda människor utsätter sina medmänniskor för sådana hot? Jo, utpressning eller olaga hot.

Trots alltså, att Iran inte ha anfallit något annat land på hundratals år, utsätter Västvärlden Iran för dessa sanktioner, som är ett brott mot internationella lagar, och förbereder, av allt att döma, krig mot landet. Olja igen förstås men kanske bara den israeliska besattheten att förgöra Iran för att hämnas Irans kritik av Israels politik.

/Kerstin

Länkar:
1) Yes; They Have Even Banned Medicine And Foodstuff, Kourosh Ziabari, Counter Currents.org 16/9 2012
FN och dess generalsekreterare – USA:s bundsförvanter? Anders Romelsjö på jinge.se, 17/9 2012

Länkar till intressanta artiklar:
US Anti-Muslim Movie, Riots, Mainstream Lying. And 12 Million Dead In Muslim Holocaust, Dr Gideon Polya, Counter Currents.org 16/9 2012 (Apropå demo0nstrationerna pga en Muhammedfilm. Citat: It is reasonable to suppose that Muslim anger at the US and the West that has now boiled over into violent riots is not just about this utterly repugnant and offensive American anti-Muslim movie but also about the Zionist-backed US War on Muslims that has (so far) killed over 12 million Muslims through violence or war-imposed deprivation since 1990. This atrocity constitutes a Muslim Holocaust (a holocaust being the death of a huge number of people), and indeed a Muslim Holocaust that is two (2) times the size of the times greater than the WW2 Jewish Holocaust (5-6 million killed, 1 in 6 dying from deprivation) or the “forgotten” WW2 Bengali Holocaust (6-7 million Indians, half of them Muslims, deliberately starved to death by the British under Churchill for strategic reasons, with Australia being complicit through withholding food for starving India from its huge grain stores) (see my books “Body Count. Global avoidable mortality since 1950”: http://globalbodycount.blogspot.com.au/ and “Jane Austen and the Black Hole of British History”: http://janeaustenand.blogspot.com.au/ , now both available for free perusal on the Web).
SANNING OCH LÖGN I SYRIEN, Jeremy Salt, FIB Kulturfront, 12/10 2011
Turkey’s Syrian Misadventure, Jeremy Salt, Global Research 15/9 2012
Jihadists join Aleppo fight, eye Islamic state, surgeon says, John Irish (Reuters), Chicago Tribune News 8/9 2012
3 Reasons the US and Israel are Lying About Iran. Repeated Lies Call for Repeated Truth Regarding Iran, Tony Cartalucci, Land Destroyer 16/9 2012

Historia&Ideologier/propaganda&Internationell politik15/09 14:18

Vi som var med minns. De som är yngre måste få veta:

9-11-1973: Chile coup (utlagd 17/5 2011)

USA gör samma sak idag, gång på gång på gång, i många länder runtom i världen, länder där det inte finns någon frihet, säger man. Med frihet menar USA:s ledare de stora multinationella företagens frihet att köpa upp eller bara lägga beslag på dessa länders naturresurser. De talar inte om folkens frihet och välstånd.

Det är inte så svårt att köpa fattiga och okunniga människor att skapa inre oro och ett kaos som sen kan utnyttjas för att installera USA-vänliga regimer, helst utan militära insatser men med sådana också om nödvändigt.

Vart har kunskaperna och insikten om dessa metoder tagit vägen de senaste 25 åren?

/Kerstin

Länkar:
– 10 år sen kuppen mot Chavez 2002 – och att lära av historien, Motvallsbloggen 18/4 2012 (med en film om hur det gick till när USA försökte störta den många gånger demokratiskt valde Hugo Chavez i Venezuela för 10 år sen. Idag försöker man igen, och också i många andra länder.)
Fler länkar kommer senare

Nästa sida »


Motvallsbloggen
lades ut 10/2 2005

Webmaster