oktober 2007


Ideologier/propaganda&Politik/ekonomi&Rättsväsendet29/10 15:20

Jag har skrivit om detta förr men gör det igen, för att få vet, eller kommer ihåg hur det började, det som idag verkar vara ett krig mellan högerextremister å ena sidan och vänsterungdomar och invandrarungdomar å den andra.

Jag minns. Det började i slutet av 80-talet med att svenska skinnskallar, nynazister, började begå en massa attentat mot invandrare och gav sig på sådana ute på stan. I massmedia omskrevs dessa attentat som ”pojkstreck” som man inte behövde ta så allvarligt på. Radiojournalister kunde både tala om de här ”pojkstrecken” och förringa deras betydelse i Sverige och samtidigt uttrycka avsky inför samma typer av brott i Tyskland: ”Var de inte oroliga i Tyskland, de med deras historia?”

Bara att gå tillbaka till massmedias och läsa hur de skrev och talade om de här frågorna åren 1989-1992, då till slut Lasermannen fick det svenska rättsväsendet att ta den här ”trenden” på lite mer allvar även i Sverige.

I Metallarbetaren nr 6/1992, där man listade de högerextrema hatbrotten mot invandrare under de då senaste tre åren, kan vi läsa att det begicks ett attentat mot flyktingar, invandrare och flyktingförläggningar varannan vecka under tre års tid. Frasen för dagen blev: ”Jag är inte rasist men….”

Så här inleder Metallarbetaren sitt reportage om de här händelserna, som vi inte sett maken till tidigare i Sverige, apropå att det svenska samhället inte reagerade, inte tog hoten och våldet mot invandrarna på allvar:

Irritationen bland invandrarna växer när många av dåden avfärdas som ”fyllegrejer ” och ”pojkstreck”. Inspirationen till våldet måste komma någonstans ifrån. Är det själva samhällsklimatet, en diffus, smygande rasism eller främlingsfientlighet? Eller håller vi på att få en organiserad högerterrorism i Sverige?

När det svenska samhället bara avfärdade högerextremisternas våld började vänstern och invandrarungdomarna att gå till motattack och försvara sig och 1993 bildades AFA. Det resulterade i att nynazzarna inte längre ville skylta med sin politiska hemvist, som de gjorde i slutet av 80-talet och i början av 90-talet, med sina rakade huvuden, bomberjackor och marschkängor. De riskerade nämligen att råka illa ut om de ensamma mötte ett gäng invandrarungdomar, som till slut började ge igen för vad de hade fått utstå från nazzegängens sida.

Vänsterungdomar, och sannolikt också grupper av invandrarungdomar, började också störa nynazzarnas demonstrationer, och bl.a. DN förfasade sig ordentligt över ”antirasisternas” agerande i samband med nazzarnas firande av Karl XII i november. Det som skrevs i media, där ”antirasister” anklagades för att vara huliganer, var mycket förvirrande för oss som satt ute i landet. Varför ställde sig DN på nazisternas sida gentemot ”antirasister”? Menade DN att rasism var fullt godtagbart medan antirasism var oacceptabelt? Först så småningom fick jag klart för mig vad man inte skrev ut direkt i tidningarna, att det var vänsterungdomar, de där som omskrevs som ”antirasister”, som började protestera mot nazzarna och ge igen.

Det var alltså de svenska nynazzarna som började, inte AFA. Dagens AFA bildades istället som en reaktion när samhället struntade i nynazzarnas våld, såg genom fingrarna med det, bortförklarade det och vägrade göra något rejält för att skydda de utsatta, invandrarna men även de homosexuella, som då såväl som fortfarande utsätts för hatbrott.

Sedan dess har nynazzar också börjat hota politiker och förtroendevalda. Detta är ett mycket allvarligt hot mot en demokrati. Om de människor som svenskar väljer till förtroendeposter, inom politiken eller fackföreningar, inte vågar ställa upp pga av att de riskerar allvarliga hot, mot sig egen och mot sina familjers säkerhet, då har demokratin egentligen redan förlorat.

Så frågan är hur samhället ska ställa sig till organisationer som har som målsättning att destabilisera det, som sätter demokratins spelregler ur spel och som i slutänden vill avskaffa demokratin helt? Ska dessa organisationer ha full rätt att utnyttja demokratins möjligheter, samtidigt som de inte följer demokratins spelregler och samtidigt som de och deras sympatisörer hotar och begår våldsbrott mot demokratins företrädare, eller mot massmedias?

Vi har, som goda knähundar till USA, byggt upp en enorm antiterrorberedskap riktad mot en tänkt islamisk terrorism, som vi inte sett röken av i Sverige, men den inhemska svenska högerterrorismen, som varit verksam i landet i nära 20 år, som kostat en antal människor livet och som fortfarande är fullt verksam, den betraktas tydligen fortfarande mest som pojkstreck. Kan det bero på att det inte är eliten som hotas av de högerextrema, bara den demokrati som eliten ju inte hyser så starka känslor för, och människor lägre ner på samhällsstegen? Nog förefaller det vara på det sättet.

Det här var också en viktig orsak till att högerextremisterna ansåg sig ha vind i seglen i början av 90-talet:
rubriker

Fler inlägg om området på Motvallsbloggen hittar man om man skriver in ordet ”invandrare” i sökfunktionen överst till höger på bloggen.

Länkar;
Polis ingrep vid nazistdemonstration, DN
AFA, Wikipedia
NSF, Wikipedia
Läs också om vad AFA är, enligt AFA

Ideologier/propaganda&Massmedia28/10 20:36

Vill bara göra besökare uppmärksamma på att Craig Murrays blogg är uppe igen. Mycket glädjande.

Rättsväsendet28/10 04:23

I samband med Nationalsocialistik fronts, NSF, demonstration i Karlshamn omhändertogs 26 motdemonstranter under eftermiddagen, läser jag i DN, och enligt Blekingepolisen blev ingen skadad vid händelsen.

Det var väl bra! Och så skönt att vårt rättsväsende skyddar nazisterna så effektivt. De utgör ju verkligen inget hot mot det borgerliga Sverige.

Ja- jo, nynazzar slår visserligen ihjäl och misshandlar lite folk då och då, men det handlar ju bara om homosexuella eller om kommunister, så det gör ju inget.

Att man skulle behöva uppleva detta!

Tillägg 28/10 maa en kommentar: OBS ironin i inlägget.

Polis ingrep vid nazistdemonstration, DN

Ideologier/propaganda&Politik/ekonomi27/10 16:50

Jag trodde det var på skoj, men uppenbarligen var det mycket allvarligt menat, och därmed ännu ett uttryck för alliansregeringens kunskapsförakt och ett exempel på dess totala brist på känsla för vad som är absurt.

Regeringen tänker nämligen göra allvar, läser jag i DN, av Sven Otto Littorins förslag att företag med god arbetsmiljö får/kan använda en smiley för att visa att man har sådan.

Vi har fått en regering som inte vuxit ur barnkammaren och som tror att inte heller resten av befolkningen har gjort det. Först ska årets arbetare få äta en lunch med Littorin (!), sedan har Arbetlivsinstitutet lagts ner och man har skurit ner på Arbetsmiljöverket. Detta ska nu ersättas av en smiley. Ingen intelligent människa kan hysa något förtroende för en regering som agerar på det sättet.

Vad värre är, vi har en regering som inte ens verkar fatta vad konkurrens är och hur sådan fungerar. DN refererar statssekreteraren Jöran Hägglund sålunda:

Det företag som vill kunna pryda sig med en smiley måste uppfylla vissa kriterier.
– Det kan tyckas vara en enkel och simpel åtgärd, men vi tror på konkurrens även när det gäller arbetsmiljön. Det ska inte bara bli fler jobb, de ska vara goda och utvecklande också, sade Jöran Hägglund.

Nu är det ju så att konkurrens av det slaget fungerar endast om det finns överskott på jobb och de arbetssökande eller anställda kan välja och vraka mellan de goda och de onda jobben. Vi som varit med några år vet exempelvis att på den tiden företagen skrek efter arbetskraft var de ganska måna om sina anställda – jämförelsevis, något allt färre av dem verkar vara numer. Vad unga människor berättar för mig om vad de råkar ut för på sina arbetsplatser idag hörde jag aldrig talas om för 25-35 år sedan, än mindre råkade jag själv ut för något liknande.

Dessutom är regeringen synnerligen inkonsekvent, eftersom den i andra änden säger att här ska folk piskas att arbeta, tvingas med hot om svält om de vägrar, att slita hur mycket som helst på hur dåliga villkor som helst och i företag med hur usel arbetsmiljö som helst. Ovanpå detta ska man öka konkurrensen om jobben genom att öka arbetskraftsinvandringen. Här handlar det inte om att företagen ska konkurrera om de anställdas gunst inte!

Betecknande dessutom att alliansen vill klistra på de ”goda företagen” ny demokratis gamla partisymbol.

Länk:
Gula gubbar för bättre arbetsmiljö, DN

Idéhistoria/filosofi26/10 11:16

Nu har nya numret av Alba kommit. Klicka på Albas symbol ovan och läs artiklar om smärta, som är detta nummers tema, eller bli informerad genom någon/några av bokrecensionerna.

Ej kategoriserad25/10 01:19
knapp
Klicka på bilden för att höra visan och se texten
Nu ska jag göra något som är ovanligt på bloggen, nämligen efterlysa folk som känner till den här lilla visan. Ingen jag känner har någonsin hört den. Har du hört den? Berätta!

Den här visan sjöng min mamma för mig när jag var liten, och jag sjöng den för min dotter när hon var liten, och jag tror att mamma sade att hennes mamma sjöng den för henne när hon var liten. Den har en klar sensmoral: Ge dig inte ut på sjön ensam lille vän – det kan gå illa.

Obs: Jag kan inte spela, men melodin kan urskiljas ändå – hoppas jag. Jag har satt ihop den i datorn.

Internationell politik24/10 00:33

Via Pierre Gillys blogg kom jag att läsa en informativ artikel i Esquire, om en intervju med några högrankade tjänstemän runt president Bush. De båda är Mellanösternexperter och de arbetade, på olika sätt, med förhandlingar med Iran efter 9.11.

Intervjun handlar om hur kriget mot Iran förberetts och förbereds och om hur fredsinitiativ, vad gäller Palestinafrågan, från arabstaterna nonchalerades, bl.a. pga Sharons önskemål inför det israeliska valet mm. Förfärande läsning. (Vad gäller Israels politik, och Sharons önskemål så förvånar det mig inte, eftersom jag sedan bra många år är helt övertygad om att de styrande i Israel för allt i världen inte vill ha fred.)

De båda tjänstemännen, en man och en kvinna numer gifta med varandra, har avgått och nu är de belagda med tystnadsplikt och vad de vill publicera censureras. De försöker ändå, så gott de kan, informera om vad som faktiskt har hänt i den här frågan och hur det har gått till, samt att varna för det kommande kriget mot Iran, förmodligen i någon slags förhoppning att någon eller några ska stoppa galningarna i Vita Huset.

Läs artikeln, den är mycket viktig. Här talar ett par goda konservativa personer, som tappat tron på sin regering och sin ledare och president. Det har gått ganska långt när sådana går ut och vill varna för vad det egna partiets ledning står beredd att göra. Har man läst deras story förstår man dem. Det finns ingenting hederligt i Bushregimen, bara storhetsvansinne och ond vilja.

Det kommer att komma ett anfall på Iran, säger en av dem tvärsäkert sist i artikeln och vi är så trötta på att försöka informera om detta, suckar kvinnan, en av de två fd topptjänstemännen.

Dessvärre tror jag dem och det perspektiv och de risker som detta öppnar är förfärande – mycket, mycket värre än anfallet på Irak (varmed inte menas att det som händer i Irak, liksom i Palestina, inte är förfärligt – tvärtom, det är så hemskt att man knappast orkar tänka på det).

Länkar:
Pierre Gillys blogg
Esquire

Forskning/vetenskap&Vård/omsorg23/10 02:05

Läser just i Läkemedelsvärlden, apropå att Läkemedelskongressen dragit igång i Stockholm, att professor Stefan Rössner, specialist på viktproblem, bl.a. varnar för slarvig och onödig förskrivning av antipsykotiska läkemedel eftersom dessa kan förorsaka allvarlig viktökning. Därför menar han att sådana medel, som Zyprexa ex., inte ska skrivas ut utan att de verkligen behövs, vilket görs idag i allför många fall. Så här säger han enligt skriver Läkemedelsvärlden:

Givetvis ska patienter som verkligen lider av schizofreni få dessa läkemedel, men problemet är att preparaten ibland förskrivs utanför indikation och alldeles för lättvindigt. I Uppdrag Granskning framgick att Zyprexa (ett av de psykofarmaka som orsakar mest viktuppgång) försäljs för omkring 250 miljoner kronor varje år i Sverige. Detta fast läkemedlet enbart är godkänt för behandling av schizofreni och bipolär sjukdom.

30 kilos viktuppgång, som somliga tycks råka ut för när de äter Zyprexa, borde vara den enklaste biverkningen i världen att konstatera, påpekas i artikeln, i synnerhet som denna biverkan inte är okänd. Vidare påpekas att viktuppgång kan bädda för allvarliga följdsjukdomar som diabetes ex.

Länk:
Läkemedel kan orsaka ”livsstilssjukdomar”, Läkemedelsvärlden
”Lilly döljer negativ information om Zyprexa”
Curt Furberg, ICSPP

Så lurar läkemedelsjättar oss på miljarder, Politisk hemsida 15/12 2003

Ideologier/propaganda&Internationell politik23/10 00:16

Fick en länk i kommentaren till det förra inlägget om Bush som vår nye Hitler, till den amerikanska bloggen Political Waves som jag rekommenderar (trots att bloggaren förefaller vara republikan). Det värmer när man inser att många amerikaner är förtvivlade över vad deras regering gör, men somligt av det som bloggaren skriver skrämmer också, som när hon berättar om människor som ”vill protestera”, men som är livrädda för att göra det, för vad det kan innebära för dem att hamna på svarta listan (inlägget: American Tears, scrolla ner lite på bloggen).

Så fria känner sig alltså en hel del amerikaner idag, vilket är på pricken många tyskars situation under trettiotalet. Ska en stat där medborgarna känner på det sättet vara något att se upp till och beundra? Jag skulle skämmas ögonen ur mig om jag vore Carl Bildt med beundraranhang, som inte bara beundrar Bush m anhang, utan som dessutom agerar medlöpare och knähundar åt dem och ännu värre: Gör alla oss svenskar medskyldiga till det elände som USA skapar runtom i världen.

Ideologier/propaganda&Internationell politik20/10 23:32

Lyssnade just på programmet Konflikt i radions P1 och nu går det inte att blunda eller tiga längre. Parallellerna mellan Bush med nyliberalt och konservativt anhang (varav somliga finns i EU, i ledande positioner) och Hitler med hans gangsters, är nu så slående att varje tänkande människa måste inse att världen just nu hotas av en galning av samma kaliber som Hitler.

Det Bush nu är i färd med att göra, börja bomba Iran, av ren maktlystnad och på lögnaktiga grunder, kan mycket väl tända en världsbrand, ett kärnvapenkrig med många stater inblandade.

Under många, många år frågade jag mig hur det som hände i Tyskland kunde hända. Det verkade så helt obegripligt under hela min uppväxttid och många år därefter. Idag undrar jag inte längre av flera skäl. Bland annat för att jag numer vet att med lögner och ihållande propaganda kan man alltid lura och locka tillräckligt många människor till precis vilka dårskaper och vilka illdåd som helst.

Lyssna på Konflikt. Det man fick höra där var fruktansvärt skrämmande.

Länk:
Konflikt, ”Kraftmätningen om Iran –
håller fronten på att rämna?”, SR

Nästa sida »


Motvallsbloggen
lades ut 10/2 2005

Webmaster