Jag har snart bloggat i fem år, just i dagarna fyra år på Alba. Jag började blogga med inställningen att jag skulle försöka besvara och ta de flesta av dem som kommenterade, på allvar. Det blev mycket skrivande, det blev mycket arbete, både att skriva och för att ta fram alla de källor som personer med kritiska kommentarer krävde, eller som jag själv tyckte krävdes för att förklara varför jag intog de ståndpunkter jag gjorde. Kort sagt, bloggandet tog en väldig massa tid.

Nu har jag skrivit om det mesta som intresserar mig på bloggen, ofta många gånger, och idag känns det inte lika inspirerande längre att besvara samma frågor eller motpåståenden som jag redan besvarat många gånger tidigare på bloggen. Dessutom vill jag ägna mig åt lite annat än åt att bara blogga innan jag lägger mig med näsan i vädret.

Vad jag tror om mina besökare:
Man skulle kunna säga att läsare av bloggen, (eller tom läsande människor i allmänhet), kan delas in i två huvudkategorier:

1: De som i huvudsak håller med mig, är vänsterinriktade alltså. Inga problem med dem, även om man förvisso inte behöver vara överens om allt för att man har samma grundläggande samhällssyn. Så det har förstås hänt att jag fått föra intressanta tankeutbyten, om meningsskiljaktigheter, med sådana besökare och dem tackar jag för.

2: De som anser att jag har alldeles fel i allting jag skriver och som i vissa fall har envisats med att klumpa ihop mig med Stalin. I det senare fallet har man en nyansfri och totalt svart/vit världsbild och dessutom grundligt fel vad gäller min politiska hemvist och mina politiska åsikter.

Denna kategori läsare kan sedan, grovt, delas in tre undergrupper:

2:1: De som har lite livserfarenhet och kunskaper, som anser att jag har fel men som har en balanserad syn på världen och som förmår att föra en diskussion om en sak i taget. Dem har det varit roligt att diskutera med.

2:2: De som aldrig skulle komma på idén att söka information någon annanstans ifrån än från högerinriktade eller nyliberala siter och bloggar.
Dessa senares åsikter kan ingenting jag skriver förändra. Dem kan jag inte nå med mina synpunkter.

samt

2:3: De som börjar fundera: Tänk om hon skulle ha rätt, tänk om det ligger något i vad hon skriver” och som börjar att söka sig mer information själva, från flera olika källor, för att så småningom komma fram till mer mogna åsikter, som dock inte behöver vara desamma som mina.

Jag kan avgöra vilka som hör till grupperna 1 och 2:1, men inte om en person ska anses ingå i grupp 2:2 eller grupp 2:3.

Slutsats:
Nu har jag alltså beslutat att i fortsättningen skriver jag, dels för dem som i huvudsak tycker som jag och som kanske tycker att de på den här bloggen ibland kan finna fler argument för sina åsikter, dels för dem som är beredda att själva tränga djupare in i områden som jag skriver om och som, även om de tror att de kan allt om området och att jag inte kan något, trots detta är intresserade av att vidga sina vyer och skaffa sig mer allsidig information alldeles på egen hand.

Jag kommer alltså inte att lägga ner så mycket energi på att ta fram de belägg, som somliga kräver eller anser att jag ska prestera. Det här är inte en vetenskaplig avhandling. Det är en personlig blogg där jag uttrycker mina åsikter, som jag givetvis grundar i erfarenheter och kunskaper, men som jag inte är skyldig att belägga i varje detalj. Somligt skulle kräva ett helt uppslagsverk för att förklara för den som inte kan något alls om området och när jag inser det, då svarar jag inte på kommentaren mer än kanske vad gäller någon detalj.

Jag kommer att lägga ner mindre tid på bloggandet alltså. Jag har tröttnat på de där som kräver ”belägg” för allt jag säger. Det visar sig nämligen att ger jag sådana, så hoppar de ofta vidare till nästa tuva och påstår något annat, som är lika galet, och som de kräver belägg av mig om felaktigheten i. Det blir oändliga och totalt meningslösa diskussioner av sådant. Och som sagt, mitt framtida liv är idag för kort och därför för värdefullt för mig för att jag ska ha lust att lägga ner tid på folk som i grunden inte vill tänka eller informera sig själva utan som bara är ute för att nita mig och som tror att de kan göra det. Jag kan ha fel i detaljer, men i stort har jag mer kunskaper än många av dem som försöker ”nita” mig. Dessutom grundar sig en politisk åsikt inte enbart i fakta utan också i subjektiva moraliska värderingar och sådana går inte att belägga. De grundläggande värderingar, den samhällssyn och människouppfattning, som jag har får man acceptera om man läser den här bloggen.